Ur artikelarkivet INBOX
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Dricksmyten

Den kan vara allt från ett par kronor till flera hundra. Men inget väcker så mycket åsikter som dricksen. Ska man dela lika på den? Är den skattepliktig? Finns den bara i storstan? Vi sökte efter svaren i Boden, Ärebro och Stockholm.

Publicerad 1 oktober 2007

Visst har restaurangpersonal ofta dålig lön, men när dricksen är inräknad tjänar de ändå mer än många industriarbetare. Ungefär så sade Sveriges hotell- och restaurangföretagares vd Mats Hulth i samband med årets avtalsrörelse. Men så ser verkligheten inte ut för de allra flesta i branschen.
– Vi får aldrig någon dricks. Jag vill inte låta negativ men så är det, säger Alaettin Aycicek, servitör på Hotell Bodensia i Boden. Hans kollega Camilla Bergvall skakar på huvudet och håller med.
– Nej, det finns liksom inte här. Det finns nog ingen drickskultur här i Norrbotten. Det är nog annat i Stockholm kanske. Förutom lunch och helgkvällar har restaurangen mest öppet för hotellets gäster. Det bidrar också till att dricksen blir sämre, tror Alaettin.
– Folk sätter upp notan på rummet och betalar med faktura.
– Men under nattklubbskvällarna blir det inte heller någon dricks. Då är det ju mycket folk som betalar kontant, invänder Camilla. En riktigt bra helgkväll kan nattklubben ha runt 700 gäster. Om Camilla har fått 100 kronor i dricks efter en sådan kväll är hon glad, säger hon.
– Och det händer bara ett par dagar om året, typ juldagen och så. Hon tror att många äldre gäster blandar ihop serveringsavgiften, som tidigare betalade restaurangpersonalens lön, med dricks.
– Ja, som min mamma. Hon tror att vi fortfarande får en viss del av det som säljs förutom vår lön.

Lotta Hedlund, servitris på restaurang Strömpis i Örebro, har samma teori.
– Jag tror egentligen inte att gemene man lämnar dricks längre. Det är inte så vanligt som många tror. Lotta jobbar extra på Strömpis och säger att hon nästan inte får någon dricks alls.
– Nej, det kanske blir en 200 kronor på ett par veckor. Det blir inte mer än så. Hennes kollega Sebastian Adolfsson som jobbar i baren, får mer. En bra kväll går han hem med mellan 300 och 400 kronor, berättar han. Men Sebastian tycker ändå att folk är väldigt dåliga på att dricksa.
– Det är förvånansvärt många som vill ha en krona tillbaka när de köper en öl för 49 kronor för en 50-lapp. Anna Moberg, som arbetar i garderoben på Strömpis, tror att det är stor skillnad mellan småstad och storstad.
– Jag har hört att folk kan leva på dricksen och aldrig röra sin lön i Stockholm. Det är nog en annan drickskultur där, säger Anna.

Det tror Marcus Magnusson och Niklas Olsson också. De arbetar som bartendrar på restaurang Golden Hits i Stockholm.
– Absolut. Det är mycket bättre här. I småstäder lämnar man inte dricks på samma sätt, säger Niklas. De tycker att det är lite känsligt att prata om exakt hur mycket dricks de får, men de säger att den ofta är bra. Men de vill gärna påpeka att de inte lever glidarliv för det.
– Vi tjänar ju ganska lite, och det är så mycket dyrare att leva i Stockholm än i till exempel Boden, säger Niklas.
– Ja, vi har det nog inte glassigare än de som inte får någon dricks, tror Marcus. På Golden Hits får gästerna se en show medan de äter. Det drar många turistgrupper från övriga Sverige.
– Smålänningarna är riktigt snåla, men de skojar om det själva. Annars brukar de fl esta dricksa, även norrlänningarna. De kanske inte är vana att få den servicen som de får här.

Om Skatteverket fick sin vilja fram skulle alla drickspengar beskattas som inkomst av tjänst. Men det kräver att de anställda själva räknar ihop hur mycket dricks de fått och redovisar det i sin deklaration, något som i praktiken aldrig görs. Varken Niklas eller Marcus känner någon som har gjort det. Marcus tror sig dock minnas att han hört talas om en bekants bekant som redovisat sin dricks.
– Jag hörde att det var någon som skattat för sina drickspengar bara för att få upp sin inkomst så att han kunde få ta lån. Men det kan vara en hörsägen, säger han.

Personalen på Strömpis tror att det är lite tabu att prata om dricks.
– Det är väldigt känsligt. Men det blir fel när folk tror att vi får massor av dricks eftersom ingen pratar om det, säger Lotta. De ser dricksen som extrapengar, ett sätt för gästerna att kunna visa att de är extra nöjda.
– Jag förväntar mig aldrig dricks. Det måste man förtjäna, säger Anna.
– Man får aldrig fjäska för att få dricks. Då blir det falskt. Man ska bara göra sitt jobb bra, säger Lotta. Sebastian tycker däremot att det är okej att trixa lite för att få gästerna att lämna lite mer dricks.
– Man kan växla sedlar mot mynt när man lämnar växel till exempel. Han menar att det kan löna sig för gäster att dricksa bra, åtminstone vid första beställningen.
– Då ger man dem lite extra uppmärksamhet nästa gång de beställer något. Man lär sig snabbt vilka som dricksar bra. Själva lämnar de alltid dricks när de är ute.
– Det blir en vana, säger Lotta. Lämnar dricks när de är ute gör även Camilla och Alaettin på hotell Bodensia, trots att de själva nästan aldrig får någon.
– Jajamen, det är självklart, säger Camilla.
– Ja, för mig handlar det om att visa uppskattning när någonting är bra, säger Alaettin. Camilla instämmer.
– Ja, ibland känns det faktiskt lite tråkigt att man inte få den uppskattningen själv.

Dricks i andra länder

USA: Restaurangpersonalen har låg eller ingen fast lön. Gästerna förväntas lägga runt 15 procent av notan till serveringspersonalen.
Kina: Det är förbjudet för restaurangpersonal att ta emot större summor i dricks.
Frankrike: Det är brukligt att lämna en slant för god service.
Marocko: Många anställda får ingen annan lön är dricks, så det är kutym att runda av notan uppåt.

Minnesvärd dricks

År 2005 fick en sommarjobbande servitris i Sundsvall en äldre Porsche värd cirka 30 000 kronor i dricks av en gäst.
Tidigare i höstas i år gav en stamgäst på Laholmen hotell i Strömstad personalen aktier värda 1,5 miljoner kronor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här