Det är viktigt att du håller reda på alla papper när du jobbar. De behövs både under anställningen och när du slutat.
Se till att ha alla papper som rör din anställning. Det ger dig bättre skydd än muntliga avtal i olika situationer som kan uppkomma under anställningen, om du blir uppsagd eller om du söker ett nytt jobb.
Skriftlig information. Senast en månad efter det att du börjat arbeta ska arbetsgivaren lämna över skriftlig information om din lön, anställningsform, arbetsuppgifter, vilket kollektivavtal som gäller och andra uppgifter. Om din anställningstid är kortare än tre veckor är arbetsgivaren inte skyldig att lämna den här informationen. Det här står i lagen om anställningsskydd (§ 6c). Varför det inte kallas anställningsavtal vet jag inte, men det är egentligen samma sak.
Det är viktigt att du ser till att få den här skriftliga informationen, framför allt om du har ett vikariat eller annan visstidsanställning. Arbetsgivaren ska nämligen på samma papper också förklara vilken form av tidsbegränsad anställning du har och när den ska upphöra.
Och om du har flera vikariat över tre veckor hos samma arbetsgivare, ska du ha ett sådant här papper vid varje anställning. Det här är viktigt framför allt på grund av följande:
Om företaget måste säga upp folk på grund av arbetsbrist beräknas turordningen efter din anställningstid. Då räknas varenda dag du arbetat på företaget, även om du arbetat kortare tid än tre veckor. Därför måste du spara alla papper och helst även dina lönebesked för att kunna visa på din anställningstid.
Arbetsgivarintyg. När du slutar arbeta har du laglig rätt till ett så kallat arbetsgivarintyg. Det ska din arbetsgivare fylla i och du behöver det för att kunna få a-kassa. Du kan läsa mer om hur intyget ska fyllas i här: http://www.iaf.se/iaftemplates/Page.aspx?id=489.
Tjänstgöringsintyg och -betyg. Arbetsgivarintyget är inte samma sak som det tjänstgöringsintyg du har rätt till när du slutat arbeta. Ibland har du dessutom rätt till ett tjänstgöringsbetyg.
Skillnaden är i korthet att intyget visar var du arbetat, hur länge, med vad och vilken anställningsform du haft.
Betyget lägger till hur du har utfört dina arbetsuppgifter, det vill säga det innehåller vitsord. Arbetsgivaren sätter betyg på dina arbetsinsatser. Hur intyget/betyget ska utformas och hur snabbt du har rätt att få det, står ibland i avtalet. I riksavtalet mellan SHR och HRF så står det exempelvis att arbetsgivaren på den anställdes begäran ska utfärda betyg inom 14 dagar, om anställningen varat i minst tre månader.
Om det inte finns kollektivavtal på din arbetsplats, har du ändå rätt att få ett intyg/betyg. Det står inte i någon lag, men är en erkänd praxis.
Ibland kan det ta väldigt lång tid. Det drabbades jag personligen av en gång. Då tröttnade jag och skrev ett förslag till betyg som arbetsgivaren sedan skrev under. Ett tips kanske?
En del påstår att det finns hemliga »koder« det vill säga att en arbetsgivare bakom tjusiga ord egentligen ger dig ett riktigt dåligt betyg. Man ska nog inte överdriva det, men om du misstänker att din chef inte är uppriktig, då kan du faktiskt avstå från att begära ett betyg med vitsord. Det kan ju vara så att du tycker att din chef inte riktigt har uppskattat dina insatser och du tror att betyget blir missvisande eller orättvist. Då kan det vara bättre att bara få ett tjänstgöringsintyg.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.