Kocken Sandra Persson tog sin arbetsgivare till Arbetsdomstolen, och vann. Men sju år senare har hon knappt fått något av de 205 000 kronor som arbetsgivaren skulle betala i allmänt skadestånd och utebliven lön. Sandra är långt ifrån den enda som fått rätt i domstol men ändå inte fått sina pengar.
Allting började när Sandra var föräldraledig från jobbet som kock. Under ledigheten brukade hon åka till restaurangen och hälsa på. Ägaren var trevlig men när jobbstarten närmade sig blev han undvikande. Det kröp fram att det nu arbetade en annan tjej i köket.
– Jag skulle gå från kockjobbet till att jobba som bartender. Det är ju inte ens samma yrke. Arbetstiden skulle minska och dessutom skulle jag jobba kvällar och helger, berättar Sandra.
Hon försökte vara tillmötesgående och erbjöd sig att dela tjänsten i köket och arbeta ett par helger i månaden, men fick inget gehör.
Sandra kontaktade Hotell- och restaurangfacket, som försökte resonera med arbetsgivaren.
När det inte gick stämde HRF restaurangägaren i tingsrätten, för felaktigt avsked. Att erbjuda barjobbet var att jämställa med ett avskedande, menade de. Men tingsrätten ansåg att arbetsgivaren hade gjort tillräckligt. Sandra och HRF dömdes att betala rättegångskostnaderna på nästan 100 000 kronor.
HRF och LO-TCO Rättsskydd gick då vidare till Arbetsdomstolen. De kom fram till att arbetsgivaren gjorde fel när han omplacerade henne och samtidigt minskade arbetstiden. Sandra hade haft rätt att tacka nej till barjobbet.
Under processen gick Sandra utan lön och hankade sig fram med hjälp av sambons fasta inkomst. AD bestämde att restaurangägaren skulle betala 205 000 kronor till Sandra, i allmänt skadestånd och utebliven lön, samt 250 000 kronor i rättegångskostnader.
När arbetsgivaren inte betalar
- När en arbetsgivare döms att betala skadestånd eller utebliven lön skickas först ett kravbrev.
- Nästa steg är en betalningsuppmaning med hot om konkurs. Blir det konkurs träder den statliga lönegarantin in, men den täcker aldrig skadestånd och det finns tidsgränser.
- Kronofogden kan också besluta att den som är skyldig pengar måste sälja egendom för att kunna betala.
Sju år senare har hon fortfarande inte fått mer än 3 000 kronor. Men domslutet var ändå en lättnad.
– Det betydde jättemycket att få rätt och veta att de stod på min sida. Det var superbra, säger Sandra Persson.
Sandra är långt ifrån den enda som fått rätt i domstol men ändå inte fått sina pengar, säger Dan Holke, tidigare vd på den fackjuridiska byrån LO-TCO Rättsskydd.
– Det är inte helt ovanligt. Det kan vara så att man inte får ut mer än delar av beloppet, eller ingenting alls. Även fackförbund som driver ärendet och vinner kan drabbas när arbetsgivare inte betalar rättegångskostnaderna.
Att Sandra fick rätt i AD berodde inte i första hand på att hon omplacerades från köket till baren, säger Dan Holke.
– Domstolen ansåg inte att erbjudandet var skäligt eftersom det avsåg en lägre sysselsättningsgrad och klart sämre arbetstider.
Efter händelserna övervägde Sandra att lämna branschen. Men hon arbetar fortfarande som kock. I dag är hon köksansvarig på ett kommunalt storkök som levererar mat till äldreboenden och en förskola i Bromölla.
– Jag sökte mig till något lite tryggare än det privata. Här trivs jag jättebra och jag är glad att jag höll mig kvar i yrket.
Att hon troligen aldrig får pengarna är en besvikelse.
– Det hade varit en bra extrapeng att få efter en tuff period. Men jag försöker lägga det bakom mig. Jag hoppas att domen ändå har varit till nytta för andra.