Ur artikelarkivet Gamla arkivet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

»Det är bättre för djuren med jakt än slakt«

I höst bjuder kallskänkan och kocken Ebonne Johannesson sina grannar och väninnor på älgstek i lergryta. Förmodligen har hon skjutit älgen själv.

Publicerad 24 oktober 2002

Andra måndagen i oktober vet arbetskamraterna i köket på Quality Hotel i Säffle att de får klara sig utan kallskänkan och kocken Ebonne Johannesson, 62.
Då sitter hon på sin stolsryggsäck någonstans på det drygt tusen hektar stora viltvårdsområdet Spässlanda och väntar. I knät ligger älgstudsaren medan hon uppmärksamt lyssnar efter ståndskall från någon av de tre gråhundarna Tösa, Aila eller Bessie.
? Det är det bästa med jakten. Tystnaden i skogen och sen spänningen när man hör ståndskallet närma sig, förklarar Ebonne.

Hon har jagat sedan 1971. Det var den numera avlidne maken som lockade henne med sig och hon klarade galant skjutprovet på löpande och stående älg.
Men det dröjde tio år tills hon fick skjuta sin första älg.
? Jag stod på pass och väntade på en påskjuten kviga och visste från vilket håll hon borde komma. Så knäppte det plötsligt till bakom ryggen på mig och där kom tjuren. Jag vände mig sakta, sakta om och sköt. Han gick några meter, sen la han sig, berättar Ebonne.
Den jakten sköt hon två tjurar på en vecka. Sedan dess har åtta eller nio älgar slutat sina dagar framför mynningen på Ebonnes Husqvarnastudsare, hon vet inte säkert. Det brukar bli mellan fyrtio och sextio kilo kött per år.
Hon har inga problem med attjakten innbär att döda.
? Jag tycker det är bättre för djuren med jakt än med slakt. De kommer där lugnt och stilla och så smäller det. Det måste vara en väldigt bra död. Är det slakt så ska djuren fångas in och allt, nej usch nej, säger hon.

När hon började jaga var hon ensam kvinna. Nu är de tre i ett jaktlag på femton.
Då var hon hemmafru med man och två barn. Innan dess hade hon jobbat som affärsbiträde och snabbköpskassörska. Till hotell- och restaurangbranschen kom hon 1986 när en systerdotter visste att det behövdes folk på Stadshotellet. Där är hon kvar fast hotellet bytt namn och ägare flera gånger.
När vi träffas en knapp månad efter att bockjakten inletts ? smygjakt på råbock som är höstens första stora jakthändelse ? har Ebonne gått sjukskriven i tre veckor, varit hos doktorn och blivit sjukskriven tre veckor till. Det är en muskelinflammation i ett ben.
? Det beror på jobbet. Man går för mycket på hårda golv, säger hon.
Så några längre promenader i skogen blir det inte. Bilderna tar vi nära vägen och råbockarna har fått vara i fred i höst.
? Fast det beror mest på rovdjuren. Vi har fått lo och varg i närheten så vi ser inga rådjur längre, säger Ebonne.
Mest är det vargen som rör upp sinnena.
? Nu vet vi inte om vi vågar jaga med löshund längre. Vargen tar gärna drivande hundar och en sån här som skäller ståndskall går nog inte heller säker, säger Ebonne och klappar sextonmånaderstiken Tösa.

Ebonnes älgstek i lergryta
(4-6 personer)
1,5 kg älgkött
3 cl soya
0,75 l vatten
2 gula lökar
3 morötter
salt
peppar

Gör så här:
1   Ställ lergrytan i kallt vatten i cirka 20 minuter.
2   Gnid in köttet med salt och peppar.
3   Blanda soyan med vattnet.
4   Skala lök och morötter. Skär löken grovt och skär morötterna i grova stavar.
5   Lägg köttet i grytan och häll på soyablandningen. Lägg i lök och morötter.
6   Ställ in lergrytan i kall ugn och sätt ugnen på 160 grader 1,5?2 timmar. Ta ut grytan och ställ den på torrt men inte kallt underlag.
7   Sila skyn och häll den i en kastrull och gör redning på mjöl och vatten. Späd med grädde eller gräddmjölk, låt koka och smaka av. Serveras med kokt potatis, gelé, varma grönsaker, ett gott rödvin eller lättöl.
8   Om du i stället använder rådjursstek så grovkrossa tio enbär och lägg i.

Bildtext: (Foto: Öyvind Lund)
Arg på varg. I år är det så mycket varg i trakten att Ebonne inte är säker på om hon vågar släppa ut gråhunden Tösa på egen hand i skogen. Risken finns att jaktkamraten blir tagen av sin större kusin.
När Ebonne Johannesson bjuder på sin goda älggryta har hon ofta skjutit steken själv. Fyrtio till sextio kilo kött per år kan det bli.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här