De jobbar i Ikeas hjärta
Seija, Patricia och Sylvi har arbetat på restaurangen sedan starten 2006. Foto: Tomas Bergman
Arbetspasset IKEA HAPARANDA

De jobbar i Ikeas hjärta

Seija, Patricia och Sylvi har jobbat på Ikea Haparanda sedan starten. Med köttbullar, räksmörgås och fika har de räddat många shoppingtrötta.

Publicerad 8 april 2020

Den som står på Ikea Haparandas parke­ring kan se ut över Torne älv och till den finska sidan.
När vi är på besök har coronaviruset ännu inte gjort entré i branschen.
I fikarummet blandas svenska, finska och meänkieli. Inne i restaurangköket håller driftledaren Patricia Lind ett kort morgonmöte med personalgruppen kring arbetsbänken.
– Vi har en som är borta och det är tajt, men Jeanette och jag hjälper till.

Frukosten förbereds och det behövs mer semlor. Klockan halv tio kommer de första gästerna. De flesta äter frukost eller fikar, men en del från finska sidan har andra önskemål.
– Dagligen kommer de med sina brickor och vill ha varm mat. Klockan ­är ju halv elva hos dem, säger Seija Andersson Ter-Borch, som är ord­förande i den stora HRF-klubben.

Seija är en av dem som arbetat här sedan öppningen 2006. När Hotellrevyn var på besök då var alla glada över att det kommit arbetstillfällen till trakten. Gladast var nog Patricia som hoppade upp och ner av glädje när hon fick jobbet.
– Jag hade flyttat hit från Brasilien och sökte jobb med väldigt dålig svenska. Jag älskar fortfarande mitt jobb, och att ha ett jobb här i Haparanda. Men visst, bemanningen kunde vara bättre ibland.

Patricia och några andra anställda turas om att vara driftledare.
– Det är kul, jag gillar inte att sitta still.
Numera har hon sex barn och är rotad i Haparanda. Svenskan flyter och hon har snappat upp lite finska.
– Men Sylvi, det var väl svårt att prata med mig i början?
– Jo, man fick säga saker ganska många gånger, säger Sylvi Timonen.

Vägen till bistron går genom varuhus och plocklager. Där förbereder Merja Alamattila inför öppning. Kokt korv går bäst, till och med på morgonen.
– Vi har stammisar som kommer nästan varje morgon och vill ha kaffe och korv, berättar Merja.

Zaki Kharbouti trivs med sin kombitjänst.

Några HRF:are arbetar både i restaurangen och i varuhuset. Zaki Kharbouti är en av dem som har en sådan kombi­tjänst. Han fick jobb på Ikea 2017, två år efter att han kom till Sverige.
– Jag började klockan fem i morse med att förbereda i huset. Det är logistik, som att fylla på och ta emot varor. Efter tio gick jag till restaurangen.
Zaki har haft kombitjänsten sedan i somras och tycker att det funkar ­jättebra.
– Det är roligt att blanda, säger han.

Seija berättar att HRF-klubben driver att fler ska få kombikontrakt.
– Det är fysiskt krävande att jobba i restaurang. Det är bra att få jobba med något annat, samtidigt som man får fler timmar. Dessutom kan vi rycka in hos varandra.
De restauranganställda växlar också uppgifter. De som har kassan växlar med disken under samma arbetspass.

Ikea-gängets tempotopp

  1. Sommaren. Galet mycket folk från Sverige, Finland, Norge och Ryssland.
  2. Hösten. Mycket folk under svenska och finska höstlov samt på finska självstän­dighetsdagen den 6 decem­ber. Julbord från mitten av novem­ber. Högt tryck!
  3. Våren. Toppar på alla röda dagar och klämdagar. Bra tryck på helger, lugnt i veckorna.
  4. Vintern. Året börjar lugnt, med en topp på Alla hjärtans dag. Full fart under svenska och finska sportlov.

Det har hunnit bli lunchdags också på den svenska sidan. Shoppare med gula kassar köar ihop med arbetsklädda. Minst varannan vill ha köttbullar.
I kallköket lägger Sylvi upp mer varmrökt lax. Hon arbetade som städerska i Eskilstuna innan hon flyttade till Haparanda och omskolade sig till kock. Hela tiden har hon varit med i facket. Nästan alla som jobbar i restaurangen är med i HRF.
– När det kommer någon ny säger vi att det är jättebra att vara med i facket om något händer.

Halloumigrytan till personalmaten har tagit slut. Meeri Greus skyndar sig att skiva upp mer ost. Vad som ska lagas bestäms centralt, enligt ett rullande schema. Meeri tycker att det är roligast att servera gästerna.
– Det är kul i linen, det blir teamarbete. På lördagar kan det vara smockat med folk, men man ska inte titta på kön, bara på kunden. När de kommer fram är de glada, trots att de köat länge.

Klubbordförande Seija Andersson Ter-Borch.

Efter lunch går Seija till kontoret som HRF delar med Handels och Unionen. Hon har fyra timmar facklig tid i veckan.
– Nu är det några som ska till Luleå på fackutbildning och då hjälper jag dem att fylla i ansökan om facklig tid.
Snart ska hon och de andra fack­representanterna vara med och intervjua sökande till chefsjobb. Seija ska förstås titta på kvalifikationer, men hon vill också försöka ta reda på om de kommer att stanna.
– Ser de Haparanda bara som en hållplats i karriären, eller kommer de att trivas?

Fotnot: I slutet av mars stängde Ikea alla sina restauranger, men verksamheten fortsätter på annat sätt, berättar Seija.
Bistron och butiken är öppna, i köket görs räkmackor och personalmat.
Övriga får gå ut och arbeta i varuhuset i stället. De får introduktion och varsin fadder.
– Det är ingen fara med oss än så länge, säger hon.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här