Gekås i Ullared är mer än ett varuhus. I sportbaren, restaurangen och kaféet ser HRF:arna till att fyndjägarna får nya krafter. Campingen, stugbyn och hotellet tar hand om de som vill shoppa vidare efter en god natts sömn.
En del inleder dagen med frukost i varuhuset. De kommer direkt från campingen eller långfärdsbussen som under natten rullat mot Ullared.
Andra väntar med matpausen tills de har shoppat sig trötta. Då parkerar de kundvagnarna utanför någon av varuhusets serveringar.
På 50 år har Gekås växt från en liten affär i en villa till dagens anläggning med en yta motsvarande fem fotbollsplaner och 4,8 miljoner kunder om året.
Här säljs bland annat kläder, heminredning, elektronik, leksaker, hygienprodukter och livsmedel.
Gekås camping, stugby och hotell har gäster som stannar flera dagar. Fokus ligger på de långväga gästerna, men det kommer också kunder från orter i närheten.
Mikael Håkansson, skiftledare på Gekås sportbar, tycker att det är speciell stämning på arbetsplatsen.
– Det är roliga kunder, glada kunder. Det är något särskilt för dem att komma hit. Nästan som på festival, jag känner igen känslan från när jag själv åker på musikfestivaler.
Förr hade Gekås enbart ett enklare kafé med automater. Men för tre år sedan öppnade den första egna restaurangen, som följts av sportbar, salladsbar och kaffebar.
Gekås restaurang har kopierat inredning, brickvagnar och kösystem från Ikea – något möbeljätten inte hade något emot.
– Men nu är det de som kommer och tittar på hur vi gör, säger kocken och fackklubbsordföranden Dan Holmesland Lorenzen stolt.
Vi gör vansinniga mängder mat.
Restaurangen serverar 30 ton schnitzel om året. Även en dålig dag går det åt 150 kilo pommes frites. Maten bygger på halvfabrikat.
– Vi gör vansinniga mängder mat. Vi kockar skojar lite om att vi är maskinoperatörer. Det är stora stekbord och ånggrytor. Men såserna gör vi från grunden, 200 liter bearnaise åt gången, en gång om dagen.
Restaurangen försöker att använda lokala produkter, sylt och piroger kommer från halländska tillverkare.
Personalmaten är roligast att laga, tycker Dan Holmesland Lorenzen.
– Där får vi lov att göra allt från grunden och leka lite. Det är inte samma mängder, och de anställda måste få mer variation än i kundrestaurangen.
Gekås hade inte drivit restaurang när köket planerades. Restaurangen var tänkt för 1 500 gäster om dagen, men i verkligheten blev det 5 000.
– Det blev svårjobbat, men i efterhand har de byggt om och köpt till utrustning, så nu funkar det, säger Dan Holmesland Lorenzen.
När köket till kaffebaren skulle byggas fick kökschefen och personalen vara med redan vid planeringen. Resultatet blev ett ljust, lättstädat kök med stora ytor, där även restaurangens kalla rätter tillagas.
Till kaffebaren kommer både lunch- och fikagäster.
– Kunderna är för det mesta roliga och söta. Men det händer att någon blir lite irriterad och tycker »Ska jag behöva stå i kön här också?« Då får man försöka känna efter om det är någon som det går att skoja lite med, berättar restaurangbiträdet Szilvia Inhoff.
I sportbaren visar storbildsteven en fotbollsmatch. Det var tänkt att män som tröttnat på fruarnas shoppande skulle sitta här och ta en öl.
Det blev inte riktigt som planerat, säger Mikael Håkansson.
– Vi är också ett fik för barnfamiljer och tjejgrupper. Vi ligger mitt inne i Gekås och passar för dem som inte vill ha så mycket att äta och kanske inte orkar ta sig upp till plan tre.
Vid disken som vetter ut mot avdelningen sitter ändå en man med ett ölglas framför sig. Han passar på att kolla lite jobbmejl i telefonen medan frun handlar. Men han är inte främmande för att själv shoppa. Faktum är att han har kommit hit två gånger om året de senaste 40 åren.
– Det började med att jag åkte med mina föräldrar, sedan fortsatte jag att åka med min fru. Vi bor på hotellet och ska vara här till i morgon. Vi handlar mest kläder och inredning, allt finns här.
Klubbordförande Dan Holmesland Lorenzen säger att Gekås verkligen vill att allt ska finnas i Ullared.
– Man kan jämföra med Legoland, det ska vara ett turistmål.
Gekås tar hand om sin personal, det mesta finns i huset.
Även personalen ska kunna göra det mesta i Ullared.
Kocken Micke Stippa, vice ordförande i HRF-klubben, konstaterar:
– Gekås tar hand om sin personal, det mesta finns i huset. Jag gymmar här en timme före jobbet. Du behöver inte ens åka till affären hemma.
När Dan Holmesland Lorenzen började på Gekås för ett och ett halvt år sedan fanns en HRF-klubb som inte var så aktiv. Dan hade jobbat fackligt i Danmark och kollegorna på Gekås föreslog att han skulle bli ordförande för HRF-klubben. Av cirka 300 anställda, inklusive 200 säsongsanställda, är nu strax över 50 medlemmar i HRF.
Klubben har ett kontor som är öppet varje torsdag.
– Typiska frågor är »Vad gäller vid behovsanställning?« och »Hur säkert är mitt jobb?«, berättar Dan Holmesland Lorenzen.
Klubben har ett gott samarbete med ledningen. De har förhandlat fram halkfria skyddsskor till fördelaktigt pris för alla restauranganställda, även för dem som har tillfälliga anställningar.
– De har lika stor risk att halka som vi andra, konstaterar Dan Holmesland Lorenzen.
Klubben fick också gehör för sina synpunkter när arbetsgivaren ville korta ner matrasten, samtidigt som omklädningsrummet hade flyttats längre bort. För tillfället förhandlar de om att få sitta med vid introduktionen av nyanställda.
Det finns många unga och tillfälligt anställda på Gekås. Genomsnittsåldern på restaurangerna är 21. Restaurangerna har ett system för arbetsintroduktion där de som varit anställda längre kan välja att bli mentorer för de nya.
De unga kan behöva en grund när de fortsätter ut i arbetslivet.
HRF-klubben har mycket kontakt även med dem som inte är medlemmar.
– Det funkar nog lite som värvning om de tycker att de får bra hjälp. Många tycker att det är intressant med facket, men säger »i oktober är jag inte här längre«, säger Dan Holmesland Lorenzen.
Strax efter lunchrusningen städar köksbiträdet Ludvig Ahlberg och förbereder inför kvällen. Han är klubbens ungdomsansvarige.
– Jag vet hur det kan vara när man är sexton, sjutton och börjar på ett nytt jobb utan att veta sina rättigheter. Här behandlas personalen bra, men de unga kan behöva en grund när de fortsätter ut i arbetslivet, säger Ludvig Ahlberg.
Gekås har även tagit över den lokala Harrysrestaurangen, med målet att hålla något lägre priser än övriga Harryskedjan.
Sara Andersson, skiftledare på Harrys, förstår strategin.
– Affärsidéen är ju allt under samma tak och billigt. Samtidigt behövs något som är snäppet finare än det som finns inne i varuhuset.
För ett tag sedan fick restaurangen ett speciellt uppdrag. Det kom ett samtal från en man som skulle fira tjugoårig bröllopsdag. Frun hade fått välja vad de skulle göra. Det blev Gekås, inte helt till makens förtjusning.
– Personalen fixade lite rosor och cava.
Trycket på Harrys är stort. De serverar frukost, lunch och middag.
– Vi kan ha köer efter att Gekås har stängt. Torsdag till lördag har vi ofta långa väntelistor. Till lunch har vi en del Ullaredsbor som stamgäster, men på kvällarna mest gäster från campingen och hotellet.
Kanal 5:s serie »Ullared« visar inte direkt genomsnittskunden, menar Sara och de andra som jobbar på Gekås. Men när det är tv-säsong kommer fler kunder till Gekås. Dan Holmesland Lorenzen har själv varit med i serien.
– Jag tävlade i korvätning och skulle vara en kaxig dansk. Självklart förlorade jag. Det var jätteroligt, men jag hade fått manus och det är inget som har med verkligheten att göra.
Plus och minus på Gekås
Plus! Bra arbetstider och gemenskap. Företagsledningen kan ta till sig kritik. Om man själv behöver göra inköp finns allt.
Minus! Matlagningen kan bli något maskinell, inte så mycket kreativt finlir. Risk att råka handla lite mer än nödvändigt. Andra affärer och restauranger kan ha svårt att överleva på grund av Gekås dominans.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.