Vad du gör efter jobbet är din ensak, med vissa undantag. Våld mot en jobbarkompis leder nästan alltid till avsked.
Hur stöld, misshandel och andra brott utanför tjänsten påverkar ditt jobb bedöms alltid från fall till fall. Det är Arbetsdomstolen (AD) som genom sina domar sätter reglerna för vad som gäller.
Allmänt sett tar AD hänsyn till din ställning på företaget, vilket brott det är, vem brottet är riktat emot och hur det påverkar din lämplighet att vara kvar på jobbet. Ju högre ställning du har på arbetsplatsen, desto större risk att bli uppsagd. Det beror på att din arbetsgivare ställer högre krav på den som företräder företaget utåt.
Om vi börjar med våldsbrott är det riktigt allvarligt om det riktar sig mot en arbetskamrat, även om det skett utanför tjänsten. En av AD:s domar handlar om en anställd som, något överförfriskad, slog ner en chef han inte gillade. Det skedde på en privat fest på fritiden. Men AD ansåg att det hade direkt anknytning till arbetsplatsen och mannen förlorade sitt jobb. Förenklat kan man säga att det räknades som om det skett på arbetsplatsen. Och våld mot en arbetskamrat innebär nästan alltid avsked, det vill säga sparken.
Samma princip gäller sexualbrott. Är det riktat mot någon på företaget riskerar du jobbet.
Däremot blir saken åtminstone något annorlunda om det inte har med jobbet att göra. Ett fall i AD gäller en anställd som dömts för sexualbrott mot en person som inte arbetade på mannens arbetsplats. Den dömde hade inte någon förtroendeställning på företaget, hade inte kundkontakt och dessutom hade hans arbetskamrater, trots det allvarliga brottet, fortsatt förtroende för honom. Han fick behålla sitt jobb. Men jag vill påpeka att varje sådant här fall är unikt och att AD vid andra sexualbrott mycket väl kan komma till ett annat utslag.
När det gäller narkotikabrott brukar AD ta lite mer hänsyn till arbetstagarens personliga förhållanden, såsom ålder, anställningstid, levnadsförhållanden m.m. Tanken är att en person som hamnar i ett missbruk inte ska utestängas från arbetslivet, utan att samtliga parter ska sträva efter att denne ska komma tillbaka.
I sådana här fall gör således AD en helhetsbedömning. Det viktigaste i den bedömningen är just brottets anknytning till arbetet och arbetsplatsen. Ju närmare anknytning, desto större risk att förlora arbetet. Viktigt är också hur brottet påverkar arbetsgivarens förtroende för dig. Och här kan ditt yrke ha betydelse.
Har du ett utåtriktat yrke som innebär att allmänheten, kunder eller liknande måste kunna lita på dig, innebär ett brott utanför tjänsten en allvarlig förseelse som kan innebära att förtroendet för dig är förbrukat. Du kan alltså förlora jobbet.
Slutligen kan den som dömts till fängelsestraff bli uppsagd just på grund av strafftiden. Den dömde kan då inte utföra något arbete för arbetsgivaren. Även här måste man göra en helhetsbedömning. Avgörande är bland annat vilka arbetsuppgifter den dömde har, hur denne tidigare skött sitt arbete samt arbetsgivarens möjligheter till att ersätta arbetstagaren medan fängelsestraffet avtjänas. Utgångspunkten är att ju längre straffet är, desto större möjligheter till uppsägning finns. AD har i ett par domar förklarat att 21 månader var för kort för att kunna sägas upp, men 40 månader var grund för uppsägning.
Läs mer…
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.