Bister tid för sjukhusbistron
Det har varit tuffa månader för Lorena Montini, Musa Suvakci och Senija Keric på Bistro A. Foto: Anna-Karin Nilsson
Arbetspasset BISTRO A

Bister tid för sjukhusbistron

Hjältepåsar, personalrabatt och catering. Även sjukhusrestaurangen Bistro A har påverkats av coronakrisen och testar olika sätt att tackla följderna.

En vårdanställd kommer susande på sparkcykel, en äldre dam tar sig långsamt fram med sin rullator. Det är mindre folk än vanligt, men klar skillnad mot våren då det både var besöksförbud och många inställda undersökningar på Huddinge sjukhus.
En bit in i sjukhushallen ligger Bistro A. Där jobbar ett gäng som har delat arbetsplats i omkring 20 år.

Restaurangbiträdet Musa Suvakci och nyblivna restaurangchefen Lorena Montini öppnade vid kvart i sex. Lorena gjorde smörgåsar och sallader. Musa stekte fläsk och fisk, gjorde såser och förberedde inför veckan. Han brukar få komplimanger för sina räksmörgåsar.
– Jag gör dem lite olika. I dag var det skivade ägg, andra gånger klyftor.

Vid sju kom Senija Keric och började plocka fram mat och kakor.
– Kontakten med gästerna gör att det aldrig blir tråkigt och så gillar jag skapandet, att lägga upp kakor och att se till att maten är bra gjord, säger Senija.
Gästerna ställer frågor, på senare år alltmer om innehållet i produkterna.
– Ibland säger jag att hela Sverige verkar ha blivit laktosintolerant!

Lorena och Senija skojar ofta med varandra på ett frispråkigt sätt.
– Vi trivs ihop, men vi kallar varandra allt möjligt. Om någon annan skulle höra skulle de undra. Men mitt bosniska och Lorenas italienska sätt passar bra ihop, säger Senija.

Senija har jobbat på Huddinge sjukhus i 17 år och på företaget i 40 år. Det är skillnad jämfört med att jobba på en varuhusrestaurang, säger hon.
– På Åhléns kom friska, pigga männi­skor som shoppat, här behöver många hjälp, med att bära brickor och annat.
Vid lunchdags är det gott om gäster. De tre tar rast en i taget. Senija äter inne på kontoret. Lorena går ut i restaurangen för att få lite ljus. Musa tar kaffe och en cigarett utanför entrén.

Musa Suvakci och Lorena Montini är på plats tidigt. Foto: Anna-Karin Nilsson
Lorena Montini börjar morgonen med att baka bröd och göra mackor och sallader. Foto: Anna-Karin Nilsson
Musa Suvakcis välmatade räksmörgåsar är väldigt omtyckta. Foto: Anna-Karin Nilsson
Varuleveransen brukar komma vid sju. Men var är den? Lorena ringer runt, det visar sig att varorna hamnat på fel restaurang. Foto: Anna-Karin Nilsson

Man kan tänka att en sjukhusrestaurang alltid behövs, men även Bistro A har påverkats av coronapandemin.
– Det brukar komma tre–fyra personer som tar med sig sin gamla släkting för att prata och fika. När besöks­förbudet kom gick inte det, säger Senija.
Bistrogänget fick tänka i nya banor, som att ge 25 procents personalrabatt.
– Vi har många stammisar bland dem, men ännu fler hittade hit med rabatten, säger Senija.
Lorena tycker att arbetsgivaren Compass Group har kommit med bra idéer.
– Vi har den fina Hjältepåsen, som man kan köpa till personalen. Man betalar 50 kronor och företaget lika mycket.

Vårdpersonalen har hjälpt dem med råd om hur de ska hantera smittrisk.
– Stammisläkarna har varit jätte­gulliga, säger Lorena.
Hon hade arbetat nästan 24 år som restaurangbiträde på Bistro A när hon fick erbjudandet att bli restaurangchef.
– Jag blev jätteglad, för jag har kämpat hårt. Jag har alltid velat lära mig nytt och tagit på mig mycket.

Det har varit tuffa månader för Lorena Montini, Musa Suvakci och Senija Keric på Bistro A. Foto: Anna-Karin Nilsson
Senija Keric har jobbat på Huddinge sjukhus i 17 år och på företaget i 40 år. Foto: Anna-Karin Nilsson
Senija börjar morgonen med att öppna kafésidan och restaurangsidan. Foto: Anna-Karin Nilsson
Musa Suvakci serverar ett gäng läkare som är stammisar på bistron. Foto: Anna-Karin Nilsson

Lorena började som chef i mars.
– Allt har vänts upp och ner sedan dess. Men det var värst i början. Nu kommer det lite mer folk till sjukhuset för undersökningar och cateringen har kommit i gång igen.
Lorena gör i ordning en beställning till en avdelning, tio bullar och kaffe.
– Det är inte så mycket, men en början. Cateringen är min bebis!

Men även om det ljusnat hann svackan i samband med coronautbrottet få allvarliga följder. Alla är korttidspermitterade och arbetar färre dagar. Tre av fem anställda är varslade om uppsägning. Bara Lorena och Senija vet att de får vara kvar under hösten.
Senija var inte beredd på att det skulle bli uppsägningar.
– Chefen kom och kallade in oss en och en. Jag fick veta att jag satt säkert, men vad hjälper det. Vi kan inte vara bara två personer här. De kunde lika gärna ha sparkat oss alla på en gång. Men jag hoppas att det blir bättre och att de andra får stanna.

Även på en sjukhusrestaurang måste gästerna påminnas, för de håller inte alltid avstånd. Foto: Anna-Karin Nilsson
Lorena Montini hade arbetat nästan 24 år som restaurangbiträde på Bistro A när hon fick erbjudandet att bli restaurangchef. Foto: Anna-Karin Nilsson
– Innan corona var det fullt på alla bord fram till eftermiddagen. Nu är det mindre än hälften, säger Lorena. Foto: Anna-Karin Nilsson
– Jag älskar mitt jobb. Jag är 64 år, hur ska jag hitta ett annat jobb?, säger Musa Suvakci. Foto: Anna-Karin Nilsson
Lorena förbereder för morgondagen, lägger bröd i ugnen och gör i ordning en vagn med pålägg. Foto: Anna-Karin Nilsson

Som det ser ut nu får Musa vara kvar till oktober.
– Jag jobbar på men känner mig ledsen. Jag är 64 år, hur ska jag hitta ett annat jobb? Jag trivs med arbetskamraterna och älskar mitt jobb, säger han.
Lorena försöker ha hopp.
– Det kan vända. Jag är ledsen för dem som ska gå, men tror att det är en tidsfråga innan de kommer tillbaka.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här