Följ med bakom kulisserna på VM i Åre. Här står Patrik, Saga, John och de andra, beredda på allt från liftstopp till benbrott. Det är bara en sak de inte kan påverka: vädrets växlingar.
Kabinbanan i Åre är full till sista plats. Det knarrar av pjäxor, slamras med skidor och muttras på italienska och tyska när kabinjären Filip Lind försöker få igen dörren.
– Ta ett kliv inåt. One more step, please.
Han lyckas med nöd och näppe. Under färden upp mot Åreskutans topp byts de missnöjda tonfallen mot uppskattande utrop. Vyn är verkligen vacker: strålande sol, gnistrande snö och milsvid utsikt. En perfekt dag för VM.
– Det kommer att bli riktigt bra tv-bilder i dag. Hoppas verkligen att det håller i sig, säger Filip Lind.
Det är den tredje dagen av det alpina världsmästerskapet i Åre. På schemat står herrarnas super-G och damernas störtloppsträning. Damerna ska snart starta i en av backarna vi passerar över med kabinen, så turen upp var den sista på ett tag. Filip kollar på klockan.
– Vi vill inte riskera att Lindsey Vonn får en isklump i huvudet. Det vore verkligen tråkigt.
Nej, det finns inte rum för några misstag, säger Patrik Svärd som värmer sig med en kopp kaffe i Skistars personalrum. Han är lifttekniker och ordförande för HRF-klubben här.
– Planeringen för tävlingarna har pågått i flera år. Nu är det upp till bevis, säger han.
Om en lift stannar blir det jättepanik. Då måste vi vara redo att lösa problemet.Patrik Svärd
För Patrik och de andra liftteknikerna är uppdraget att se till att liftarna går felfritt.
– Om en lift stannar blir det jättepanik. Då måste vi vara redo att lösa problemet med en gång. Men vi är väl förberedda.
Patrik pekar diskret på ett par män vid bordet bakom. De är italienska lifttekniker från tillverkaren av de liftar som är vanligast i Åre. De är inhyrda för att vara redo medan tävlingarna pågår, berättar han.
– Det är hängslen och livrem. Liften får bara inte stanna. Det får inte ske.
Men hittills har allting funkat jättebra, säger Patrik och knackar för säkerhets skull tre gånger i bordet. Även om det var lite skakigt i går. Väderprognosen utlovade fint väder, men det började blåsa, säger han. För hur mycket de än förbereder sig är vädret en avgörande faktor för hur tävlingarna blir.
I dag är prognosen god.
– Det ska vara finväder och ingen vind fram till lunch ungefär. Sedan ska det komma in moln, säger han och tittar på klockan.
Det är dags att ge sig upp på fjället igen.
Det skulle egentligen inte blåsa, men fjället tyckte annorlunda.Saga Einarsdotter Kikajon
Väl uppe stannar Patrik till vid gondolliften. Här jobbar gästvärden Saga Einarsdotter Kikajon. Hennes uppgift är att se till att liften rullar säkert. I går krävde det lite arbete.
– Det skulle egentligen inte blåsa, men fjället tyckte annorlunda. Det blåste typ 24 sekundmeter, och vår gräns för att köra liften är egentligen 16–18. Men man vill ju inte gärna stänga liften under VM. Så vi satte tre tekniker på berget som fick häva gungningen på gondolerna.
I övrigt tycker Saga att tävlingen gjort hennes jobb lite lättare.
– Det är inte så mycket vanliga gäster, utan mycket crew som sköter sig själva.
Bredvid Saga i den lilla kuren sitter en man tyst och kollar på sin mobil. Det visar sig att han heter Pascal och är lifttekniker från Frankrike, expert på just denna typ av liftar.
– Så i stället för att vi ska ringa fransmännen om det händer något så har de redan flugit hit honom. Men han pratar ingen engelska, säger Saga.
En bit därifrån har damernas störtloppsträning startat. En åkare susar förbi och skidpatrullören Olov Hydén följer henne med blicken. Han ingår i ett av sjukvårdsteamen som står redo.
– Vi rycker ut om det skulle ske en krasch i den här första sektionen. Det finns fem eller sex sjukvårdsstationer till längre ner.
Säkerheten är rigorös, berättar Olov. Det finns flera läkare på plats, liksom både ambulans och ambulanshelikopter. Utifall olyckan skulle vara framme.
– Det är väldigt bra förhållanden just nu. Men vi hade precis en fot som rök i en av de nedre sektionerna, säger han.
Strax ovanför arbetar Patrik och hans chef Mattias Wahlström med en av släpliftarna. Liften är den enda som just nu står stilla, säger Mattias.
– Det här är den sista som inte är i gång efter stormarna i januari. Det var hård blåst och kraftig nedisning i flera veckor.
Annat är det i dag, säger han och kisar upp mot himlen.
– Att ha sådant här väder i februari, det är att dra en vinstlott. Så är det.
Men det finns orosmoln på horisonten. Prognosen utlovar hårt väder i helgen, när några av de viktigaste tävlingarna ska hållas.
– Men väderprognoser kan ändra sig. Vi får hoppas på det, säger Patrik.
När VM är över ringer vi upp honom för att kolla hur det gick.
– För vår del, i liften, har det varit rätt okej. Men för tävlingsorganisationen var det påfrestande. Vädret vände, det blev nio plusgrader och blåst. Då håller inte underlaget.
Flera av VM-åkarna har kritiserat arrangemanget i media. Patrik tycker att det är tråkigt, eftersom vädret faktiskt inte går att påverka.
– Men nu har vi gått direkt in i sportlovet, så vi hinner inte gräma oss speciellt mycket.
