De är koncernens kanske viktigaste industriarbetare. Charlotte, Glenn och Rebecka ser till att anställda, konsulter och gäster på Sandvik är mätta och nöjda.
Det är en av Sveriges största verkstadskoncerner och som namnet antyder var det i trakterna kring Sandviken som allt startade, i mitten på 1800-talet.
Här finns än i dag Sandviks största svenska industriområde, liksom en av deras kanske viktigaste verksamheter: Sandvik Besöksservice, företagets interna hotell- och restaurangbolag.
– Det är en ganska speciell verksamhet. Allt vi gör är för Sandvik, säger Charlotte Englund, kock och ordförande för HRF-klubben på Besöksservice.
Oftast arbetar hon här på Bruksmässen, ett ombyggt stadshotell från förra sekelskiftet. Här serveras lunch och middag varje vardag. På helger är det alltid stängt, berättar Charlotte.
– Det är en fördel med att jobba i ett industriföretag. Vi har industrisemester, alltid i juli när allt är stängt, och vi jobbar i stort sett aldrig helger.
Det är bra arbetstider, bra kollegor och bra arbetsgivare.
Rebecka Lind
Det är en av sakerna som gör att de anställda stannar länge, säger kocken Rebecka Lind som packar sallad och dressing i en påse för avhämtning.
– Det är väldigt bra när man har familj och barn. Det är bra arbetstider, bra kollegor och bra arbetsgivare.
Själv har hon arbetat här i 18 år.
– Fast jag säger alltid att jag har varit här i tio år, säger hon och skrattar.
– Jag var här före dig! Jag har varit här i 20 år, säger Charlotte.
Industrilivets för- och nackdelar
För- och nackdelar med att vara industrianställda, från sämst till bäst:
- Beroende av Sandvik. Går inte att öka gästantal på egen hand.
- Industrisemester i juli. Bra, men också svårt att vara flexibel.
- Gratis arbetsskor. Bara att välja vad du vill ha.
- Bra förmåner: 4 000 kronor i friskvårdsbidrag, plus massage och kiropraktor.
- Arbetstiderna! För det mesta lediga kvällar och helger.
Bruksmässen är lite av hjärtat i Sandvik Besöksservice. Här ingår ytterligare tre arbetsplatser som ligger utspridda runt om i Sandviken. Längst bort, vackert beläget vid Storsjön, ligger Hedåsens herrgård.
Det är en gammal vd-bostad som nu främst används som kursgård för internutbildningar, berättar vaktmästare Glenn Johansson, som visar runt i den lilla krämvita bilen som tillhör Besöksservice.
– Det blir ganska mycket bilåkande på dagarna, det blir det, säger han.
Glenn kan verksamheten väl. Han började i restaurangen för tio år sedan, men gick över till vaktmästeriet för några år sedan.
– Nu gör jag allt som behövs göras, jag hoppar in lite överallt, säger han.
Detsamma gäller de flesta anställda. Det vanliga är att man har en fast plats, men hjälper till där det behövs.
Vi har öppet framför allt måndag till torsdag. Lördagar är det alltid stängt.
Sandra Hillblom
Det gäller bland annat för receptionisten Sandra Hillblom, som vi träffar på Bruksgården, Sandviks eget hotell.
– Jag är receptionist främst men gör allting här på hotellet. Ibland hjälper vi till på mässen på lunchen och på herrgården. Vi är lite överallt.
Hon berättar att Bruksgården byggdes 1871 som en bröllopsgåva till en av sönerna i Sandviks grundarfamilj.
– Men i dag har vi 41 rum som används av konsulter och Sandvikanställda.
Det mesta ser ut som ett vanligt herrgårdshotell, men en sak skiljer sig: på helgerna är det stängt.
– Vi har öppet framför allt måndag till torsdag. Lördagar är det alltid stängt, säger Sandra.
Från Bruksgården sköts även driften av ett 40-tal lägenheter som konsulter som ska stanna en längre tid kan boka.
Det berättar Björn Eriksson, chef för Sandvik Besöksservice, tillbaka på Bruksmässen.
– Vi har hand om bokningar, nycklar, städning, ja all service. Vi har en enormt bred verksamhet. Det är både roligt och svårt. Det händer saker överallt hela tiden.
I utrymmet mellan kök och matsal sitter en blekt karta över Sandvikområdet. Det är ett av de största industriområdena i hela Sverige, säger Björn.
– Bara Volvo och Arlanda är större, säger han och pekar på kartan.
Nu har vi faktiskt tre skyddsombud. Det senaste fick vi på årsmötet nyligen
Charlotte Englund
Den utspridda verksamheten är utmanande också ur fackligt perspektiv, säger Charlotte.
– Det är svårt att kolla läget med alla varje dag, även om vi träffas mycket. Och det man beslutar ska ju funka rakt över, för alla i alla hus. Men nu har vi lyckats få in en representant från varje hus i styrelsen för fackklubben.
– Det är bra, för då kan de ta med sina frågor till mötena.
Även de många och anrika lokalerna kan vara lite krävande, berättar hon.
– Lokalerna kan vara opraktiska ibland och det är många olika utrymmen som ska kollas. Men nu har vi faktiskt tre skyddsombud. Det senaste fick vi på årsmötet nyligen. Det är jättebra!