Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Rent restaurangkök guld värt

Glad och guldig eller röd och arg? Snart kan en liten gubbe vid entrén berätta om restaurangkökens renlighet. Det föreslår regeringen i ett nytt lagförslag. Redan nästa vår blir de små gubbarna verklighet i utvalda kommuner.

Publicerad 28 april 2006

Enligt livsmedelsverket insjuknar nästan en halv miljon människor som en följd av matförgiftning varje år. För att komma till rätta med problemen har regeringen skärpt reglerna för livsmedelshantering. Nu vill regeringen dessutom att restaurangerna ska tvingas visa upp resultaten från kommunens inspektioner för sina gäster – i form av märken med glada eller arga gubbar.
– Tanken är att konsumenterna ska få den information som vi har efter inspektionerna. Dels för att underlätta i deras val av restaurang eller kafé men också för att förbättra livsmedelshanteringen i stort, säger jordbruks- och konsumentminister Ann-Christin Nykvist.

Märkningen som regeringen föreslår finns i tre varianter: en glad gubbe i guld för inga anmärkningar alls, en neutral gubbe i silver för några få anmärkningar och en röd, arg gubbe för allvarliga brister som kan innebära hälsofara. Efter en inspektion får restaurangen ett av märkena tillsammans med protokollet. Detta ska enligt förslaget sättas upp synligt vid entrén. Ann-Christin Nykvist tror att en ilsken röd symbol vid ingången kommer att avskräcka gäster. Och det är meningen.
– Det blir en drivkraft för företagen att sköta sig bättre. De som får ett negativt omdöme kommer nog att vilja rätta till sina problem snabbt.

De restauranger som fått den röda gubben ska få chansen till en ny kontroll inom kort tid. Regeringen föreslår runt tre veckor. En ny inspektion kommer dock att kosta pengar.
– Om företaget sköter sig kostar kontrollen ingenting, utan det är den andra inspektionen som kommer att kosta. Det tycker vi är rättvist, säger Ann-Christin Nykvist.

Regeringen har nu lämnat lagförslaget till lagrådet. Men märkningen blir verklighet redan nästa vår. Då inleds ett försök där ett antal kommuner ska prova gubb-modellen under en treårsperiod, för att sedan utvärdera erfarenheterna. Ett problem är att livsmedelskontrollerna utförs olika i olika kommuner. En del kommuner har till exempel inte resurser att göra lika många kontroller som vissa andra.
– Om försöket blir obligatoriskt måste vi återkomma till resursfrågan. Det är viktigt att det blir lika förutsättningar för alla, säger Ann-Christin Nykvist.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här