Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Regeringsutredning vill försvaga Las

Gör det billigare för arbetsgivare att säga upp fast anställd personal. Det föreslås i en utredning som i dag överlämnats till arbetsmarknadsministern. Facket vill att förslagen läggs i papperskorgen.

Publicerad 28 september 2012

Utredningen handlar om uppsägningstvister och olika regler kring hur dessa ska gå till. De flesta regleras i Lagen om anställningsskydd.
– Förändringarna kan verka tekniska, men om de genomförs får det stora konsekvenser i hela kedjan. Det handlar om stora förändringar i arbetsrätten och maktbalansen på arbetsmarknaden, sammanfattar TCO:s chefsjurist Samuel Engblom.
Det här är utredningens förslag – och vad de innebär:

Svårare att ogiltigförklara uppsägningar
Vid arbetsbrist har arbetsgivaren omplaceringsskyldighet. Anställda får inte sägas upp om det finns andra jobb som personen kan utföra. Meningen i Lagen om anställningsskydd lyder i dag:
”En uppsägning är inte sakligt grundad om det är skäligt att kräva att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig.”
Utredningen föreslår att denna mening ska stå kvar. Men det ska inte längre vara möjligt för facket att ogiltigförklara en uppsägning för att arbetsgivaren inte har uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.
Förändringen kommer påverka stora företag mer än  små, tror Samuel Engblom. Detta eftersom omplaceringsskyldigheten ofta ändå inte blir aktuell på små arbetsplatser.
– Men det betyder alltså att färre uppsägningar kan ifrågasättas fackligt.

Tidsbegränsat anställningsskydd under tvist
En del uppsägningstvister kan ta lång tid. Ibland 1,5 – 2 år innan de blir lösta i domstolen. Förslaget nu är i stället att arbetstagaren max ska kunna få lön i tolv av dessa månader.
Men, menar facket, det är inte parterna som tar tid på sig att lösa uppsägningstvister, utan domstolarna, främst då Arbetsdomstolen och i andra hand tingsrätterna. Över 90 procent av tvisterna avgörs innan de når domstol.
– Det här förslaget löser inte problemet med långa tiderna i domstol. Kanske snarare tvärtom riskerar det att försvåra möjligheten att nå uppgörelser. När tolvmånadersgränsen närmar sig, ökar arbetsgivarnas incitament att dra ut på processen, säger Samuel Engblom.

Lägre skadestånd vid felaktiga uppsägningar
I de fall som slutligen avgörs i domstol och där facket vinner, är egentligen principen att arbetstagaren ska få tillbaka jobbet. Om arbetsgivaren vägrar, finns möjligheten att ”köpa ut”. Det har genom åren utvecklats en slags prislista för detta: 16, 24 eller 32 månadslöner.
Utredningen föreslår att mindre företag (med mindre än 50 anställda) ska få rabatt på dessa skadestånd.
För företag med under femtio anställda, ska skadestånden sänkas med en månadslön vid 45 anställda, två vid 40 och så vidare. Ett företag med sex anställda totalt skulle få nio månaders rabatt på skadeståndet.
– Risken blir alltså lägre för arbetsgivarna, särskilt i små företag, att säga upp. Men det här påverkar också maktbalansen och ”prislistan” i alla fackliga förhandlingar kring felaktiga uppsägningar, kommenterar Engblom. 

Nu ligger bollen hos regeringen, som kan välja att gå vidare med förslagen i en proposition till riksdagen.
Facket menar att förslagen bör stoppas. LO, TCO och Sacos respektive ordföranden skriver i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet att utredningen inte visat att det skulle finnas några reella problem att lösa. Förslagen får däremot stora konsekvenser för anställningsskyddet, menar man.
”Regeringen har vid ett flertal tillfällen uttalat att den inte kommer att föreslå några stora förändringar i arbetsrätten. Det utredningen föreslår är stora principiella ändringar när det gäller en så central fråga som anställningsskyddet. Vi utgår därför från att utredningens förslag inte kommer att genomföras”, avslutar de tre centralorganisationerna.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här