Okänd nota för bidragsjobb

Restaurangernas försäljning ökar. Hotellen visar på rekordsiffror. Men hur mycket av branschens personalkostnader täcks av skattepengar? Ingen vet. Notan för bidragsjobben är okänd.

Nästan en fjärdedel av besluten om bidragsanställningar rör jobb som kökbiträde.

Nystartsjobb, instegsjobb och Fas 3 är några av de subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. I hotell- och restaurangbranschen är bidragsjobben vanliga. Faktum är att köks- och och restaurangbiträden är den yrkeskategori där Arbetsförmedlingen fattar flest beslut om subventionerade anställningar. Under 2014 togs 44 456 beslut om bidragsjobb till 11 491 personer. Det betyder att samma person fått flera bidragsjobb efter varandra. Och året dessförinnan var fyra av tio köks- och restaurangbiträden gratis, eller billiga, för arbetsgivaren.

Utöver detta tillkommer betalda praktikplatser och sänkta arbetsgivaravgifter för unga, något som också gynnat branschen.
Förra året var branschens totala lönekostnader 32,7 miljarder. Men hur stor del som finansierades med bidrag kan ingen svara på. Arbetsmarknadsdepartementet hänvisar till Arbetsförmedlingen, som i sin tur meddelar att det inte finns uppgifter om vad de subventionerade anställningarna kostar branschvis.
– Det är en sörja utan like och mycket pengar som försvinner, säger Katarina Lindquist, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

Den totala kostnaden för Arbetsförmedlingens alla program var drygt 40 miljarder 2014. En stor del av de pengarna gick till arbetsmarknadsutbildning, rehabilitering, vägledning och praktik. Men drygt 27 miljarder gick till subventionerade anställningar, med Fas 3 inräknat.
Hur många som arbetar med bidrag kan inte heller någon ge besked om, eftersom en person kan delta i flera program under samma år. Men enligt Arbetsförmedlingens statistiker ger den genomsnittliga siffran per månad en hygglig uppfattning om antalet.
Under september hade nästan 175 000 personer en subventionerad anställning. Drygt 75 000 av dem är personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Av de övriga 100 000 arbetade nästan tolv procent inom hotell- och restaurang.

Förra året fick HRF över 16 000 förfrågningar från Arbetsförmedlingen angående olika ­typer av bidragsanställningar. I de fall där företaget inte har kollektivavtal avråder facket Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag.
– Men de gör det ändå och ett antal arbets­­givare sätter det i system. När bidraget tar slut, tar jobbet slut. Till och med snabbmats­kedjorna får bidrag och där finns det ju jobb ändå. Det blir en osund konkurrens.
Många i branschen är unga eller nyanlända till Sverige, och sällan fackligt organiserade. Men när de får fel lön eller andra problem med arbetsgivaren, då kommer de till facket.
– Säkert en fjärdedel av de ärenden vi behandlar är bidragsanställningar i botten, säger Katarina Lindquist.

Emil Johansson är arbetsmarknadspolitisk utredare på LO. Inte heller han kan säga hur stort problemet med missbruk av bidragsjobben egentligen är, eller vad det kostar. Däremot konstaterar han att det är inom hotell- och restaurang, i handeln, bland fastighetsanställda och i taxibranschen som subventionerade ­löner är intressanta. Men det finns inga egentliga bevis för att bidragen används felaktigt.
– Nej, det finns inga heltäckande undersökningar som visar att systemet missbrukas. Men det är angeläget att frågan utreds och det krävs en kontroll av företagen, säger Emil Johansson.

På IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, konstaterar professor Anders Forslund att sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har haft en »liten nettoeffekt på sysselsättningen«, vilket betyder att det inte har lett till många nya jobb.
– Nystartsjobb och instegsjobb är direkta subventioner till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa eller relativt nyanlända. Det har gynnat näringen, men vi har inte studerat i vilken omfattning. Det är inte lätt att göra det.
Enligt Anders Forslund har IFAU inte heller i första hand varit intresserat av att ta reda på hur mycket branschen tjänar på bidragen.
– Nej, vi vill veta om de här arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fungerar för de arbetslösa. Man kan tänka sig att det finns arbetsgivare som utnyttjar systemet, och de som inte gör det. Oavsett vilket kan individen ha nytta av den erfarenhet som bidragsjobbet innebär.
Anders Forslund ser inte att bidragsanställningarna leder till osund konkurrens mellan företag. Formellt sett har alla möjlighet att anställa med bidrag, säger han.
– Men bidragssystemet är inte avsett att vara ett stöd till branschen, utan ett individbaserat stöd. Stödet till branschen är en bieffekt.
Anders Forslund menar att bidragen gör nytta.
– All forskning visar att subventioner till arbetsgivare för att anställa en långtidsarbetslös är bra för den arbetslöse. Det är alltid så.

HRF:s ordförande Therese Guovelin tycker inte heller att bidrag är något dåligt i sig.
– Bidragsjobb kan vara bra som ett första inträde på arbetsmarknaden, men som det fungerar nu blir det en arbetsgivarsubvention. Arbetsgivare kan välja att anställa den som de kan få mest bidrag för. Men jag tror inte att branschens största arbetsgivare är de som regelmässigt säger upp anställningen när bidraget upphör. Och på fackligt organiserade arbetsplatser är det lättare att stävja missbruk.
Men hon tycker att det är dags att ta tag i frågan på riktigt.
– Ja, nu kräver LO att regeringen utreder bidragsjobben. Vi borde tillsätta en kommission med arbetsmarknadens parter, för att se över vilka bidrag som fungerar bäst. Det är inte alla arbetsgivare som missköter sig, Men de som utnyttjar systemet och den arbetssökande – det är dem vi vill åt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.