Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Okänd nota för bidragsjobb

Restaurangernas försäljning ökar. Hotellen visar på rekordsiffror. Men hur mycket av branschens personalkostnader täcks av skattepengar? Ingen vet. Notan för bidragsjobben är okänd.

Publicerad 23 november 2015
Okänd nota för bidragsjobb
Nästan en fjärdedel av besluten om bidragsanställningar rör jobb som kökbiträde.
inlinebild
Bland köksbiträden hade 42,3 procent subventionerad anställning 2013. Foto: Rikard Söderström/TT Grafik

Nystartsjobb, instegsjobb och Fas 3 är några av de subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. I hotell- och restaurangbranschen är bidragsjobben vanliga. Faktum är att köks- och och restaurangbiträden är den yrkeskategori där Arbetsförmedlingen fattar flest beslut om subventionerade anställningar. Under 2014 togs 44 456 beslut om bidragsjobb till 11 491 personer. Det betyder att samma person fått flera bidragsjobb efter varandra. Och året dessförinnan var fyra av tio köks- och restaurangbiträden gratis, eller billiga, för arbetsgivaren.

Utöver detta tillkommer betalda praktikplatser och sänkta arbetsgivaravgifter för unga, något som också gynnat branschen.
Förra året var branschens totala lönekostnader 32,7 miljarder. Men hur stor del som finansierades med bidrag kan ingen svara på. Arbetsmarknadsdepartementet hänvisar till Arbetsförmedlingen, som i sin tur meddelar att det inte finns uppgifter om vad de subventionerade anställningarna kostar branschvis.
– Det är en sörja utan like och mycket pengar som försvinner, säger Katarina Lindquist, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

Den totala kostnaden för Arbetsförmedlingens alla program var drygt 40 miljarder 2014. En stor del av de pengarna gick till arbetsmarknadsutbildning, rehabilitering, vägledning och praktik. Men drygt 27 miljarder gick till subventionerade anställningar, med Fas 3 inräknat.
Hur många som arbetar med bidrag kan inte heller någon ge besked om, eftersom en person kan delta i flera program under samma år. Men enligt Arbetsförmedlingens statistiker ger den genomsnittliga siffran per månad en hygglig uppfattning om antalet.
Under september hade nästan 175 000 personer en subventionerad anställning. Drygt 75 000 av dem är personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Av de övriga 100 000 arbetade nästan tolv procent inom hotell- och restaurang.

Förra året fick HRF över 16 000 förfrågningar från Arbetsförmedlingen angående olika ­typer av bidragsanställningar. I de fall där företaget inte har kollektivavtal avråder facket Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag.
– Men de gör det ändå och ett antal arbets­­givare sätter det i system. När bidraget tar slut, tar jobbet slut. Till och med snabbmats­kedjorna får bidrag och där finns det ju jobb ändå. Det blir en osund konkurrens.
Många i branschen är unga eller nyanlända till Sverige, och sällan fackligt organiserade. Men när de får fel lön eller andra problem med arbetsgivaren, då kommer de till facket.
– Säkert en fjärdedel av de ärenden vi behandlar är bidragsanställningar i botten, säger Katarina Lindquist.

Emil Johansson är arbetsmarknadspolitisk utredare på LO. Inte heller han kan säga hur stort problemet med missbruk av bidragsjobben egentligen är, eller vad det kostar. Däremot konstaterar han att det är inom hotell- och restaurang, i handeln, bland fastighetsanställda och i taxibranschen som subventionerade ­löner är intressanta. Men det finns inga egentliga bevis för att bidragen används felaktigt.
– Nej, det finns inga heltäckande undersökningar som visar att systemet missbrukas. Men det är angeläget att frågan utreds och det krävs en kontroll av företagen, säger Emil Johansson.

På IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, konstaterar professor Anders Forslund att sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har haft en »liten nettoeffekt på sysselsättningen«, vilket betyder att det inte har lett till många nya jobb.
– Nystartsjobb och instegsjobb är direkta subventioner till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa eller relativt nyanlända. Det har gynnat näringen, men vi har inte studerat i vilken omfattning. Det är inte lätt att göra det.
Enligt Anders Forslund har IFAU inte heller i första hand varit intresserat av att ta reda på hur mycket branschen tjänar på bidragen.
– Nej, vi vill veta om de här arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fungerar för de arbetslösa. Man kan tänka sig att det finns arbetsgivare som utnyttjar systemet, och de som inte gör det. Oavsett vilket kan individen ha nytta av den erfarenhet som bidragsjobbet innebär.
Anders Forslund ser inte att bidragsanställningarna leder till osund konkurrens mellan företag. Formellt sett har alla möjlighet att anställa med bidrag, säger han.
– Men bidragssystemet är inte avsett att vara ett stöd till branschen, utan ett individbaserat stöd. Stödet till branschen är en bieffekt.
Anders Forslund menar att bidragen gör nytta.
– All forskning visar att subventioner till arbetsgivare för att anställa en långtidsarbetslös är bra för den arbetslöse. Det är alltid så.

HRF:s ordförande Therese Guovelin tycker inte heller att bidrag är något dåligt i sig.
– Bidragsjobb kan vara bra som ett första inträde på arbetsmarknaden, men som det fungerar nu blir det en arbetsgivarsubvention. Arbetsgivare kan välja att anställa den som de kan få mest bidrag för. Men jag tror inte att branschens största arbetsgivare är de som regelmässigt säger upp anställningen när bidraget upphör. Och på fackligt organiserade arbetsplatser är det lättare att stävja missbruk.
Men hon tycker att det är dags att ta tag i frågan på riktigt.
– Ja, nu kräver LO att regeringen utreder bidragsjobben. Vi borde tillsätta en kommission med arbetsmarknadens parter, för att se över vilka bidrag som fungerar bäst. Det är inte alla arbetsgivare som missköter sig, Men de som utnyttjar systemet och den arbetssökande – det är dem vi vill åt.

Beslut om bidragsjobb 2014

Restaurangbiträden och städare är två stora yrkesgrupper för bidragsjobb. Av Arbetsförmedlingens beslut förra året låg 37 procent inom dessa yrken.

Yrke

Antal beslut

Andel av totala
antalet beslut

Antal berörda personer

Beslut per person

Köks- och restaurang-biträden m fl

44456

23,5%

11491

3,9

Städare

26139

13,8%

14346

1,8

Butikssäljare dagligvaror

11906

6,3 %

9276

1,3

Fyra av tio köksbiträden hade bidragsjobb 2013

  • År 2013 arbetade 67 680 personer som köks- och restaurangbiträden. Av dem var 28 676 anställda med olika bidrag. Det är 42,4%.

Pengar att hämta för arbetsgivare

Särskilt anställningsstöd
Arbetsgivaren får upp till 20 680 kronor per månad. Anställningen kan vara i tolv månader. Det finns också en längre variant av bidragsformen, »Förstärkt särskilt anställningsstöd«. Den anställde får lön av företaget.
Bidraget ger max 248 160 kronor per år.

Instegsjobb
Företaget får upp till 18 700 kronor per månad. Anställningen kan vara i tolv månader, vid deltidsarbete möjligt att förlänga i ett år till. Den anställde får lön av företaget.
Bidraget ger max 224 000 kronor per år.

Nystartsjobb
Företaget får upp till 13 825 kronor, dubbla arbetsgivaravgifter, per månad i upp till fem år. Helt vanlig lön till den anställde.
Bidraget ger max 165 900 kronor per år.

Jobb- och utvecklingsgarantin
Även känd som Fas 3. Arbetsgivaren får 5 000 i månaden hur länge som helst. Den anställde får ingen lön från arbetsgivaren utan ett aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen.
Bidraget ger max 60 000 kronor per år.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här