Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Okänd nota för bidragsjobb

Restaurangernas försäljning ökar. Hotellen visar på rekordsiffror. Men hur mycket av branschens personalkostnader täcks av skattepengar? Ingen vet. Notan för bidragsjobben är okänd.

Publicerad 23 november 2015
Okänd nota för bidragsjobb
Nästan en fjärdedel av besluten om bidragsanställningar rör jobb som kökbiträde.
inlinebild
Bland köksbiträden hade 42,3 procent subventionerad anställning 2013. Foto: Rikard Söderström/TT Grafik

Nystartsjobb, instegsjobb och Fas 3 är några av de subventionerade anställningar som Arbetsförmedlingen erbjuder. I hotell- och restaurangbranschen är bidragsjobben vanliga. Faktum är att köks- och och restaurangbiträden är den yrkeskategori där Arbetsförmedlingen fattar flest beslut om subventionerade anställningar. Under 2014 togs 44 456 beslut om bidragsjobb till 11 491 personer. Det betyder att samma person fått flera bidragsjobb efter varandra. Och året dessförinnan var fyra av tio köks- och restaurangbiträden gratis, eller billiga, för arbetsgivaren.

Utöver detta tillkommer betalda praktikplatser och sänkta arbetsgivaravgifter för unga, något som också gynnat branschen.
Förra året var branschens totala lönekostnader 32,7 miljarder. Men hur stor del som finansierades med bidrag kan ingen svara på. Arbetsmarknadsdepartementet hänvisar till Arbetsförmedlingen, som i sin tur meddelar att det inte finns uppgifter om vad de subventionerade anställningarna kostar branschvis.
– Det är en sörja utan like och mycket pengar som försvinner, säger Katarina Lindquist, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

Den totala kostnaden för Arbetsförmedlingens alla program var drygt 40 miljarder 2014. En stor del av de pengarna gick till arbetsmarknadsutbildning, rehabilitering, vägledning och praktik. Men drygt 27 miljarder gick till subventionerade anställningar, med Fas 3 inräknat.
Hur många som arbetar med bidrag kan inte heller någon ge besked om, eftersom en person kan delta i flera program under samma år. Men enligt Arbetsförmedlingens statistiker ger den genomsnittliga siffran per månad en hygglig uppfattning om antalet.
Under september hade nästan 175 000 personer en subventionerad anställning. Drygt 75 000 av dem är personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Av de övriga 100 000 arbetade nästan tolv procent inom hotell- och restaurang.

Förra året fick HRF över 16 000 förfrågningar från Arbetsförmedlingen angående olika ­typer av bidragsanställningar. I de fall där företaget inte har kollektivavtal avråder facket Arbetsförmedlingen att betala ut bidrag.
– Men de gör det ändå och ett antal arbets­­givare sätter det i system. När bidraget tar slut, tar jobbet slut. Till och med snabbmats­kedjorna får bidrag och där finns det ju jobb ändå. Det blir en osund konkurrens.
Många i branschen är unga eller nyanlända till Sverige, och sällan fackligt organiserade. Men när de får fel lön eller andra problem med arbetsgivaren, då kommer de till facket.
– Säkert en fjärdedel av de ärenden vi behandlar är bidragsanställningar i botten, säger Katarina Lindquist.

Emil Johansson är arbetsmarknadspolitisk utredare på LO. Inte heller han kan säga hur stort problemet med missbruk av bidragsjobben egentligen är, eller vad det kostar. Däremot konstaterar han att det är inom hotell- och restaurang, i handeln, bland fastighetsanställda och i taxibranschen som subventionerade ­löner är intressanta. Men det finns inga egentliga bevis för att bidragen används felaktigt.
– Nej, det finns inga heltäckande undersökningar som visar att systemet missbrukas. Men det är angeläget att frågan utreds och det krävs en kontroll av företagen, säger Emil Johansson.

På IFAU, institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, konstaterar professor Anders Forslund att sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga har haft en »liten nettoeffekt på sysselsättningen«, vilket betyder att det inte har lett till många nya jobb.
– Nystartsjobb och instegsjobb är direkta subventioner till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa eller relativt nyanlända. Det har gynnat näringen, men vi har inte studerat i vilken omfattning. Det är inte lätt att göra det.
Enligt Anders Forslund har IFAU inte heller i första hand varit intresserat av att ta reda på hur mycket branschen tjänar på bidragen.
– Nej, vi vill veta om de här arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fungerar för de arbetslösa. Man kan tänka sig att det finns arbetsgivare som utnyttjar systemet, och de som inte gör det. Oavsett vilket kan individen ha nytta av den erfarenhet som bidragsjobbet innebär.
Anders Forslund ser inte att bidragsanställningarna leder till osund konkurrens mellan företag. Formellt sett har alla möjlighet att anställa med bidrag, säger han.
– Men bidragssystemet är inte avsett att vara ett stöd till branschen, utan ett individbaserat stöd. Stödet till branschen är en bieffekt.
Anders Forslund menar att bidragen gör nytta.
– All forskning visar att subventioner till arbetsgivare för att anställa en långtidsarbetslös är bra för den arbetslöse. Det är alltid så.

HRF:s ordförande Therese Guovelin tycker inte heller att bidrag är något dåligt i sig.
– Bidragsjobb kan vara bra som ett första inträde på arbetsmarknaden, men som det fungerar nu blir det en arbetsgivarsubvention. Arbetsgivare kan välja att anställa den som de kan få mest bidrag för. Men jag tror inte att branschens största arbetsgivare är de som regelmässigt säger upp anställningen när bidraget upphör. Och på fackligt organiserade arbetsplatser är det lättare att stävja missbruk.
Men hon tycker att det är dags att ta tag i frågan på riktigt.
– Ja, nu kräver LO att regeringen utreder bidragsjobben. Vi borde tillsätta en kommission med arbetsmarknadens parter, för att se över vilka bidrag som fungerar bäst. Det är inte alla arbetsgivare som missköter sig, Men de som utnyttjar systemet och den arbetssökande – det är dem vi vill åt.

Beslut om bidragsjobb 2014

Restaurangbiträden och städare är två stora yrkesgrupper för bidragsjobb. Av Arbetsförmedlingens beslut förra året låg 37 procent inom dessa yrken.

Yrke

Antal beslut

Andel av totala
antalet beslut

Antal berörda personer

Beslut per person

Köks- och restaurang-biträden m fl

44456

23,5%

11491

3,9

Städare

26139

13,8%

14346

1,8

Butikssäljare dagligvaror

11906

6,3 %

9276

1,3

Fyra av tio köksbiträden hade bidragsjobb 2013

  • År 2013 arbetade 67 680 personer som köks- och restaurangbiträden. Av dem var 28 676 anställda med olika bidrag. Det är 42,4%.

Pengar att hämta för arbetsgivare

Särskilt anställningsstöd
Arbetsgivaren får upp till 20 680 kronor per månad. Anställningen kan vara i tolv månader. Det finns också en längre variant av bidragsformen, »Förstärkt särskilt anställningsstöd«. Den anställde får lön av företaget.
Bidraget ger max 248 160 kronor per år.

Instegsjobb
Företaget får upp till 18 700 kronor per månad. Anställningen kan vara i tolv månader, vid deltidsarbete möjligt att förlänga i ett år till. Den anställde får lön av företaget.
Bidraget ger max 224 000 kronor per år.

Nystartsjobb
Företaget får upp till 13 825 kronor, dubbla arbetsgivaravgifter, per månad i upp till fem år. Helt vanlig lön till den anställde.
Bidraget ger max 165 900 kronor per år.

Jobb- och utvecklingsgarantin
Även känd som Fas 3. Arbetsgivaren får 5 000 i månaden hur länge som helst. Den anställde får ingen lön från arbetsgivaren utan ett aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen.
Bidraget ger max 60 000 kronor per år.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här