På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Nya ansikten på Värmlandsporten

Lasse Linsell har fått ett nytt jobb på Värmlandsporten. Mohammad Elkotaty har fått ett nytt hem, om än tillfälligt. Han är en av de första gästerna på hotellets asylboende.

Publicerad 25 februari 2014
Nya ansikten på Värmlandsporten
Lasse Linsell har gått från arbetslös industri­arbetare till nyanställd på Värmlandsporten. Foto: Lars Sjöqvist

Det är den 22 januari 2014 och den dyra racerbilen står fortfarande kvar i Värmlandsportens reception. Men kring den är det liv och rörelse. I en liten soffgrupp sitter tre män och lyssnar på radio. De asylsökande har varit här i snart en månad nu, berättar Ronny Jansson.
– På annandag jul ringde de från Migrationsverket och sa att de var på väg. Två timmar senare kom de. Ingen vidare framförhållning!
I dag bor runt 60 flyktingar kvar här.
– Vi har fått lösa problemen allt eftersom, det har varit mycket övertid för alla. Nu har vi fått några nya anställda, men det behövs fler.

Kocken Marcus Andersson säger att han jobbar över minst en och en halv timme varje dag. Orosmolnet som han kände tidigare har skingrats, fast bara lite.
– Det är mycket att tänka på. Det får inte vara fläsk och en del äter bara halal.
Dessutom är budgeten begränsad. Att få 70 kronor per dygn och person att räcka till frukost, lunch och middag är inte helt lätt.
I dag serveras lunchen av en av de nyanställda, Lasse Linsell. Han kommer direkt från en av industrierna som gick i konkurs i höstas.
– Men jag har ju familj, så hemarbetat har jag ju gjort förut, säger han. Lunchen serveras i en avskild del av restaurangen. Nästan alla platser är upptagna. En del äter, medan andra tittar på arabiska tv-nyheter.
– Det är trevligt. De har många frågor och vill gärna prata, säger Lasse Linsell och lägger upp köttfärslimpa åt en man i 50-årsåldern, som tackar honom på svenska. 

Migrationsverket har strikta sekretessregler. Värmlandsportens anställda får inte berätta om de asylsökande, det är för att skydda dem. Några berättar själva i stället. Mohammad Elkotaty, som hjälper till att plocka in disk från lunchen, säger att han inte är rädd för att vara med i tidningen. Han är, liksom många andra, palestinier från Syrien. Tidigare var Syrien en tillflyktsort för många palestinier, nu flyr även de undan inbördeskriget. För Mohammad Elkotaty var det en lång och svår tid, som slutade med en bussresa från Göteborg hit till Värmlandsporten. Han berättar om förvåningen när bussen stannade utanför hotellet.
– Vi sa, vad är det här, ett femstjärnigt fängelse? Men vi ändrade oss snabbt. De är som änglar här. De frågar hela tiden om vi har det bra. Fast jag är dålig på namn, så jag kallar dem mamma, bror, syster, säger han och skrattar.

I ett konferensrum håller pensionerade ­lärare från bygden svenskundervisning och det finns en facebookgrupp där folk försöker hitta på aktiviteter åt de asylsökande.
Mottagandet från både lokalbefolkning och övriga gäster har varit bättre än väntat, säger Carina Greek. Hon tycker att det känns bra att ha flyktingarna här, eller i alla fall helt okej.
– I början var det lite rörigt, men det flyter på bra just nu. De är trevliga.
Avtalet med Migrationsverket löper två år i taget, säger Ronny Jansson som hoppas att det åtminstone blir förlängt en gång till.
– Det känns som om det kan bli bra, bara rutinerna sätter sig och samarbetet med Migrationsverket blir bättre.
Han tycker själv att arbetet har blivit, om inte roligare, så i alla fall mer meningsfullt. Flera av de anställda har fått vänner bland de asylsökande, säger han.
– Det är intressant att prata med dem. Vi lär oss av dem, om deras matkultur och så.  

Känslan är ömsesidig. I restaurangen möter vi Munira Al Shihabi, även hon från Syrien.
– Vi gillar svenskarna. Vi vill vara med dem, vi vill prata med dem. Det är mer mänskligt här. Det är som en annan planet.
Hon berättar kort om sin flykt undan kriget. Ett tag visste hon inte var hennes söner var.
Nu vet hon och kan slappna av. Helst vill hon ha dem här i Sverige.
– Jag hoppas att svenskarna aldrig ångrar att de välkomnade oss hit. Och att vi kan stanna, säger Munira Al Shihabi.
Samma sak säger Mohammad Elkotaty.
– Om jag kan så vill jag stanna här i Värmland. Kanske här i Stöllet. Det finns en framtid för det här stället, det känner jag.

Läs om Värmlandsportens förberedelser här.


Det här behövs för att bli asylboende

Några av Migrationsverkets krav

  • Varje person ska ha minst fem kvadratmeter. Rummen ska ha möbler, gardiner eller persienner och ska gå att låsa.
  • Asylsökande ska kunna åka med kollektivtrafik till ett av Migrationsverkets kontor, max fyra timmar enkel resa.
  • Om det inte finns självhushåll ska de boende få tre mål mat om dagen.
  • Personalen på anläggningen måste ha rätt kompetens. Migrationsverket ska informera anställda om de asylsökandes förutsättningar.  
  • Företaget får inte vara satt i konkurs, ha skatteskulder eller liknande.
  • –Företagaren måste följa kollektivavtal eller gällande praxis inom branschen.
  • Anställda har sekretess om de boende.

Källa: Migrationsverket

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här