På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Nya ansikten på Värmlandsporten

Lasse Linsell har fått ett nytt jobb på Värmlandsporten. Mohammad Elkotaty har fått ett nytt hem, om än tillfälligt. Han är en av de första gästerna på hotellets asylboende.

Publicerad 25 februari 2014
Nya ansikten på Värmlandsporten
Lasse Linsell har gått från arbetslös industri­arbetare till nyanställd på Värmlandsporten. Foto: Lars Sjöqvist

Det är den 22 januari 2014 och den dyra racerbilen står fortfarande kvar i Värmlandsportens reception. Men kring den är det liv och rörelse. I en liten soffgrupp sitter tre män och lyssnar på radio. De asylsökande har varit här i snart en månad nu, berättar Ronny Jansson.
– På annandag jul ringde de från Migrationsverket och sa att de var på väg. Två timmar senare kom de. Ingen vidare framförhållning!
I dag bor runt 60 flyktingar kvar här.
– Vi har fått lösa problemen allt eftersom, det har varit mycket övertid för alla. Nu har vi fått några nya anställda, men det behövs fler.

Kocken Marcus Andersson säger att han jobbar över minst en och en halv timme varje dag. Orosmolnet som han kände tidigare har skingrats, fast bara lite.
– Det är mycket att tänka på. Det får inte vara fläsk och en del äter bara halal.
Dessutom är budgeten begränsad. Att få 70 kronor per dygn och person att räcka till frukost, lunch och middag är inte helt lätt.
I dag serveras lunchen av en av de nyanställda, Lasse Linsell. Han kommer direkt från en av industrierna som gick i konkurs i höstas.
– Men jag har ju familj, så hemarbetat har jag ju gjort förut, säger han. Lunchen serveras i en avskild del av restaurangen. Nästan alla platser är upptagna. En del äter, medan andra tittar på arabiska tv-nyheter.
– Det är trevligt. De har många frågor och vill gärna prata, säger Lasse Linsell och lägger upp köttfärslimpa åt en man i 50-årsåldern, som tackar honom på svenska. 

Migrationsverket har strikta sekretessregler. Värmlandsportens anställda får inte berätta om de asylsökande, det är för att skydda dem. Några berättar själva i stället. Mohammad Elkotaty, som hjälper till att plocka in disk från lunchen, säger att han inte är rädd för att vara med i tidningen. Han är, liksom många andra, palestinier från Syrien. Tidigare var Syrien en tillflyktsort för många palestinier, nu flyr även de undan inbördeskriget. För Mohammad Elkotaty var det en lång och svår tid, som slutade med en bussresa från Göteborg hit till Värmlandsporten. Han berättar om förvåningen när bussen stannade utanför hotellet.
– Vi sa, vad är det här, ett femstjärnigt fängelse? Men vi ändrade oss snabbt. De är som änglar här. De frågar hela tiden om vi har det bra. Fast jag är dålig på namn, så jag kallar dem mamma, bror, syster, säger han och skrattar.

I ett konferensrum håller pensionerade ­lärare från bygden svenskundervisning och det finns en facebookgrupp där folk försöker hitta på aktiviteter åt de asylsökande.
Mottagandet från både lokalbefolkning och övriga gäster har varit bättre än väntat, säger Carina Greek. Hon tycker att det känns bra att ha flyktingarna här, eller i alla fall helt okej.
– I början var det lite rörigt, men det flyter på bra just nu. De är trevliga.
Avtalet med Migrationsverket löper två år i taget, säger Ronny Jansson som hoppas att det åtminstone blir förlängt en gång till.
– Det känns som om det kan bli bra, bara rutinerna sätter sig och samarbetet med Migrationsverket blir bättre.
Han tycker själv att arbetet har blivit, om inte roligare, så i alla fall mer meningsfullt. Flera av de anställda har fått vänner bland de asylsökande, säger han.
– Det är intressant att prata med dem. Vi lär oss av dem, om deras matkultur och så.  

Känslan är ömsesidig. I restaurangen möter vi Munira Al Shihabi, även hon från Syrien.
– Vi gillar svenskarna. Vi vill vara med dem, vi vill prata med dem. Det är mer mänskligt här. Det är som en annan planet.
Hon berättar kort om sin flykt undan kriget. Ett tag visste hon inte var hennes söner var.
Nu vet hon och kan slappna av. Helst vill hon ha dem här i Sverige.
– Jag hoppas att svenskarna aldrig ångrar att de välkomnade oss hit. Och att vi kan stanna, säger Munira Al Shihabi.
Samma sak säger Mohammad Elkotaty.
– Om jag kan så vill jag stanna här i Värmland. Kanske här i Stöllet. Det finns en framtid för det här stället, det känner jag.

Läs om Värmlandsportens förberedelser här.


Det här behövs för att bli asylboende

Några av Migrationsverkets krav

  • Varje person ska ha minst fem kvadratmeter. Rummen ska ha möbler, gardiner eller persienner och ska gå att låsa.
  • Asylsökande ska kunna åka med kollektivtrafik till ett av Migrationsverkets kontor, max fyra timmar enkel resa.
  • Om det inte finns självhushåll ska de boende få tre mål mat om dagen.
  • Personalen på anläggningen måste ha rätt kompetens. Migrationsverket ska informera anställda om de asylsökandes förutsättningar.  
  • Företaget får inte vara satt i konkurs, ha skatteskulder eller liknande.
  • –Företagaren måste följa kollektivavtal eller gällande praxis inom branschen.
  • Anställda har sekretess om de boende.

Källa: Migrationsverket

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter insats

”Det är helt oacceptabelt”

Svartjobb, människohandel och farlig arbetsmiljö. Det var vad myndigheterna fann vid oanmälda inspektioner på bland annat restauranger, byggen och städfirmor.

Publicerad 29 september 2020 Kommentera
”Det är helt oacceptabelt”
Många brister upptäcktes vid myndigheternas kontroller på bland annat restaurangföretag. Foto: Colourbox

De senaste två veckorna har åtta myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket, varit ute på oanmälda kontroller. Sammanlagt har de inspekterat 150 arbetsplatser. Merparten var inom byggbranschen, men även restauranger, städföretag och däckfirmor har kontrollerats.

På ungefär hälften av företagen upptäcktes brister i arbetsmiljön. I ett 30-tal fall var bristerna så allvarliga att Arbetsmiljöverket satte ett omedelbart förbud mot arbete.
– Det är helt oacceptabelt att vi har människor som riskerar liv och hälsa på sina arbeten. Resultaten visar att vi behöver fortsätta att göra nationella insatser, där flera myndigheter jobbar tillsammans för att driva bort de oseriösa företagen, säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för myndighetsgemensam kontroll vid Arbetsmiljöverket.

Om kontrollerna

  • Insatsen är ett resultat av ett regeringsuppdrag som myndigheterna har fått för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
  • Myndigheterna som deltar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
  • Sedan 2018 har myndigheterna gjort drygt 3 500 gemensamma kontroller.

Polisen omhändertog runt 30 personer som inte har rätt att arbeta i landet, vissa misstänks ha bott på sin arbetsplats. Fem personer bedöms vara potentiella offer för människohandel.
– Resultaten av vår insats visar verkligen att vissa branscher har problem med svart arbetskraft och människor som riskerar att utnyttjas. Tillsammans kan vi myndigheter komma åt de oseriösa företagen från olika håll, det är en styrka, säger Johan Winberg, poliskommissarie vid Polismyndigheten.

Insatsen avslöjade också cirka 100 fall av brister i personalliggare, flera fall av misstänkt bidragsfusk och brott mot utstationeringslagen. Myndigheterna kommer nu att utreda och följa upp bristerna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter KOMpetens

Arbetslösa kan få studera med ersättning

Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa arbetslösa att söka till studier. Det har regeringen beslutat.

Publicerad 28 september 2020 Kommentera
Arbetslösa kan få studera med ersättning
Utbildning kommer att vara nyckeln när Sverige startar om efter coronapandemin. Det menar regeringen, som nu satsar på att få fler till skolbänken. Foto: Colourbox

Den som saknar gymnasieexamen har betydligt svårare att få jobb än den som har gymnasieutbildning. När arbetslösheten nu stiger vill därför regeringen satsa på att fler kompletterar sina studier.

– Det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken och mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid en pressträff på måndagen.

Regeringen har beslutat att den som behöver gymnasiekompetens för att öka chansen till jobb ska kunna studera med aktivitetsersättning. Förutsättningen är att arbetsförmedlingen gör en individuell prövning som fastställer behovet.

Dessutom ska fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin få möjlighet att plugga på yrkeshögskola eller folkhögskola med bibehållen ersättning.

Ingår i temat: Coronakrisen 88 artiklar

Alla artiklar i temat (85 till)
Hej Gäst CLARA HENRY

”Skulle vilja ha makten över frukosten”

Clara Henry är programledare, bloggare och aktuell med tv-serien »Du Clarar mer än du tror« som har premiär på SVT den 1 oktober. Men om hon fick välja ett branschyrke att jobba i så skulle det vara som boss över frukostbuffén.

Publicerad 27 september 2020 Kommentera
”Skulle vilja ha makten över frukosten”
Clara Henry. Foto: Morgan Norman

Hur är du som gäst på hotell eller restaurang?
– Jag blir lyrisk om rummet eller frukostbuffén har något utöver det vanliga. Nu senast bodde jag på Calmar Stadshotell och blev jätteglad av att de hade fyra hantlar hängande på väggen. Otippat och roligt!

Vilket hotell- eller restaurangyrke skulle du helst vilja ha?
– Jag skulle vilja ha makten över frukostbuffén. Om jag fick bestämma över en frukostbuffé hade den varit episk.

Vad är det pinsammaste du gjort på hotell eller restaurang?
– När jag var i Örnsköldsvik med Melodifestivalen 2014 spelade vi Monopol en kväll. En kastade spelsedlarna över hela rummet. Jag filmade och lade ut på min Youtubekanal. Sedan fick jag en lång kommentar från tjejen som städat.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här