På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Nya ansikten på Värmlandsporten

Lasse Linsell har fått ett nytt jobb på Värmlandsporten. Mohammad Elkotaty har fått ett nytt hem, om än tillfälligt. Han är en av de första gästerna på hotellets asylboende.

Publicerad 25 februari 2014
Nya ansikten på Värmlandsporten
Lasse Linsell har gått från arbetslös industri­arbetare till nyanställd på Värmlandsporten. Foto: Lars Sjöqvist

Det är den 22 januari 2014 och den dyra racerbilen står fortfarande kvar i Värmlandsportens reception. Men kring den är det liv och rörelse. I en liten soffgrupp sitter tre män och lyssnar på radio. De asylsökande har varit här i snart en månad nu, berättar Ronny Jansson.
– På annandag jul ringde de från Migrationsverket och sa att de var på väg. Två timmar senare kom de. Ingen vidare framförhållning!
I dag bor runt 60 flyktingar kvar här.
– Vi har fått lösa problemen allt eftersom, det har varit mycket övertid för alla. Nu har vi fått några nya anställda, men det behövs fler.

Kocken Marcus Andersson säger att han jobbar över minst en och en halv timme varje dag. Orosmolnet som han kände tidigare har skingrats, fast bara lite.
– Det är mycket att tänka på. Det får inte vara fläsk och en del äter bara halal.
Dessutom är budgeten begränsad. Att få 70 kronor per dygn och person att räcka till frukost, lunch och middag är inte helt lätt.
I dag serveras lunchen av en av de nyanställda, Lasse Linsell. Han kommer direkt från en av industrierna som gick i konkurs i höstas.
– Men jag har ju familj, så hemarbetat har jag ju gjort förut, säger han. Lunchen serveras i en avskild del av restaurangen. Nästan alla platser är upptagna. En del äter, medan andra tittar på arabiska tv-nyheter.
– Det är trevligt. De har många frågor och vill gärna prata, säger Lasse Linsell och lägger upp köttfärslimpa åt en man i 50-årsåldern, som tackar honom på svenska. 

Migrationsverket har strikta sekretessregler. Värmlandsportens anställda får inte berätta om de asylsökande, det är för att skydda dem. Några berättar själva i stället. Mohammad Elkotaty, som hjälper till att plocka in disk från lunchen, säger att han inte är rädd för att vara med i tidningen. Han är, liksom många andra, palestinier från Syrien. Tidigare var Syrien en tillflyktsort för många palestinier, nu flyr även de undan inbördeskriget. För Mohammad Elkotaty var det en lång och svår tid, som slutade med en bussresa från Göteborg hit till Värmlandsporten. Han berättar om förvåningen när bussen stannade utanför hotellet.
– Vi sa, vad är det här, ett femstjärnigt fängelse? Men vi ändrade oss snabbt. De är som änglar här. De frågar hela tiden om vi har det bra. Fast jag är dålig på namn, så jag kallar dem mamma, bror, syster, säger han och skrattar.

I ett konferensrum håller pensionerade ­lärare från bygden svenskundervisning och det finns en facebookgrupp där folk försöker hitta på aktiviteter åt de asylsökande.
Mottagandet från både lokalbefolkning och övriga gäster har varit bättre än väntat, säger Carina Greek. Hon tycker att det känns bra att ha flyktingarna här, eller i alla fall helt okej.
– I början var det lite rörigt, men det flyter på bra just nu. De är trevliga.
Avtalet med Migrationsverket löper två år i taget, säger Ronny Jansson som hoppas att det åtminstone blir förlängt en gång till.
– Det känns som om det kan bli bra, bara rutinerna sätter sig och samarbetet med Migrationsverket blir bättre.
Han tycker själv att arbetet har blivit, om inte roligare, så i alla fall mer meningsfullt. Flera av de anställda har fått vänner bland de asylsökande, säger han.
– Det är intressant att prata med dem. Vi lär oss av dem, om deras matkultur och så.  

Känslan är ömsesidig. I restaurangen möter vi Munira Al Shihabi, även hon från Syrien.
– Vi gillar svenskarna. Vi vill vara med dem, vi vill prata med dem. Det är mer mänskligt här. Det är som en annan planet.
Hon berättar kort om sin flykt undan kriget. Ett tag visste hon inte var hennes söner var.
Nu vet hon och kan slappna av. Helst vill hon ha dem här i Sverige.
– Jag hoppas att svenskarna aldrig ångrar att de välkomnade oss hit. Och att vi kan stanna, säger Munira Al Shihabi.
Samma sak säger Mohammad Elkotaty.
– Om jag kan så vill jag stanna här i Värmland. Kanske här i Stöllet. Det finns en framtid för det här stället, det känner jag.

Läs om Värmlandsportens förberedelser här.


Det här behövs för att bli asylboende

Några av Migrationsverkets krav

  • Varje person ska ha minst fem kvadratmeter. Rummen ska ha möbler, gardiner eller persienner och ska gå att låsa.
  • Asylsökande ska kunna åka med kollektivtrafik till ett av Migrationsverkets kontor, max fyra timmar enkel resa.
  • Om det inte finns självhushåll ska de boende få tre mål mat om dagen.
  • Personalen på anläggningen måste ha rätt kompetens. Migrationsverket ska informera anställda om de asylsökandes förutsättningar.  
  • Företaget får inte vara satt i konkurs, ha skatteskulder eller liknande.
  • –Företagaren måste följa kollektivavtal eller gällande praxis inom branschen.
  • Anställda har sekretess om de boende.

Källa: Migrationsverket

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter RAPPORT

Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”

Ett av HRF:s avtalskrav för nytt kollektivavtal är att stärka skyddet mot sexuella trakasserier från tredje man. Nu får kravet stöd av en ny rapport från Arena Idé.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
Rapport: ”Bra med avtalskrav mot sexuella trakasserier”
Det är vanligast att anställda inom LO-kollektivet utsätts för sexuella trakasserier från tredje man, till exempel gäst eller kund. Foto: Wavebreakmedia/Mostphotos

Sexuella trakasserier mot anställda är ett stort problem, inte minst i hotell- och restaurangbranschen. Ett sätt att komma till rätta med problemet kan vara att kollektivavtala om arbetsgivarens plikt att agera mot det, menar Lena Svenaeus, arbetsrättsjurist och tidigare Jämställdhetsombudsman i en rapport från tankesmedjan Arena Idé.
– Man ställer sig frågan om det finns något verktyg som vi inte har använt oss av här i Sverige. Och svaret är givet, det är ju kollektivavtalet, säger hon.

Rapporten handlar om hur kollektivavtal används i Kanada för att motverka sexuella trakasserier. Lena Svenaeus menar att en skrivning i kollektivavtalet skulle komplettera och förstärka lagstiftningen i frågan. Det gäller framför allt i fråga om trakasserier från tredje part, till exempel en kund eller kroggäst.
– I den svenska diskrimineringslagen finns inget skydd mot tredje mans våld. Ett krav skulle kunna vara att man måste göra en riskanalys, till exempel på en restaurang, över var de anställda skulle kunna utsättas för tredje mans våld, säger Lena Svenaeus.

Att stärka skyddet mot sexuella trakasserier är ett av kraven inom LO-samordningen inför årets avtalsrörelse. Hotell- och restaurangfacket har valt att fokusera just på skydd mot sexuella trakasserier från tredje part, som till exempel gäster.

Läs hela rapporten ”Kollektivavtal i kampen mot sexuella trakasserier”.

Ingår i temat: Avtal 2020 9 artiklar

Alla artiklar i temat (6 till)
Nyheter MICHELIN

”Kollektivavtal är jätteviktigt”

Hela 15 av de 18 Michelinrestaurangerna i Sverige har kollektivavtal för sina anställda. För en av dem är avtalet lika färskt som stjärnan de fick i går.

Publicerad 18 februari 2020 Kommentera
”Kollektivavtal är jätteviktigt”
Jonas Lagerström på Etoile är glad över Michelinstjärna - och kollektivavtal. Bilden är ett montage. Foto: Samuel Unéus/Årets kock, Mostphotos

I går kväll avslöjades vilka svenska restauranger som upptas i den eftersträvansvärda samlingen av krogar med stjärnor i Michelinguiden. Etoile i Stockholm fick sin första stjärna.

– Det var en stor och nervös dag i går. Vi fick en inbjudan till utdelningen för två veckor sedan, men man vågar ändå inte ha för stora förhoppningar, säger Jonas Lagerström, en av delägarna.

Svenska Michelinrestauranger:

***
Frantzén, Stockholm

**
Daniel Berlin, Skåne Tranås
Vollmers, Malmö
Gastrologik, Stockholm
Oaxen Krog, Stockholm
Aloë, Stockholm

*
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Sav, Malmö
Agrikultur, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Sushi Sho, Stockholm
Etoile, Stockholm
PM & Vänner, Växjö

Men det är inte bara en stjärna som är i antågande på restaurangen. Från den 1 mars kommer de anställda också att omfattas av kollektivavtal.

– Ja, det stämmer. Vi gick med i Visita förra veckan faktiskt. Det har varit planen sedan vi startade för snart två år sedan, men det har varit en kostnadsfråga. Det är en jätteviktig del. Vi vill ju locka framtidens kockar och kunna erbjuda bra villkor och stötta dem, säger Jonas Lagerström.

Jonas Lagerström

I kväll stänger de restaurangen för att fira med teamet, vänner och familj.

– Vi har verkligen kämpat för det här. Och vi har gjort det på egen hand, det är inga investerare eller andra som varit inblandade.

Frantzén, som är den enda restaurangen i Sverige med tre stjärnor i Michelinguiden, tecknade kollektivavtal förra våren.

Tre stjärnkrogar saknar avtal: Vollmers och Sav i Malmö, samt Sushi Sho i Stockholm.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

”Visita kräver fullständigt förfogande”

Visita vill öka pottandelen, frysa minimilönerna och ge arbetsgivarna möjlighet att förlägga helgledighet till hela veckan. HRF ser kraven som ett angrepp på de anställdas möjlighet till ett fungerande privatliv.

Publicerad 14 februari 2020 Kommentera
”Visita kräver fullständigt förfogande”
Visita vill att helgledigheten ska kunna förläggas under alla veckans dagar. Foto: Peter Jönsson, Anna-Lena Lundqvist

Förra veckan växlade Hotell- och restaurangfacket och motparten Visita avtalsyrkanden. HRF:s ordförande Malin Ackholt kallar arbetsgivarnas krav för oerhört långtgående.
– Det är längesedan vi såg yrkanden som var lika långtgående, säger hon.

Det hon framför allt reagerar på är Visitas yrkanden om ledighet. Arbetsgivarna vill ta bort kravet att de anställdas veckovila minst varannan vecka ska förläggas till fredag-måndag. I stället ska ledigheten kunna läggas ut under hela veckan, vill Visita.
– Genom de här kraven vill man fullständigt förfoga över personalen och deras möjlighet att kombinera arbete, privatliv och föräldraskap. Det är oerhört stora förändringar som man föreslår, säger Malin Ackholt.

Fakta: Visitas krav

  • 80 procent av lönehöjningen i pott.
  • Ingångslönerna bibehålls på samma nivå.
  • Om parterna inte kan nå enighet i en central förhandling om pottfördelning ska arbetsgivaren ha rätt att fördela det lokala utrymmet enligt sitt förslag.
  • Veckovilan ska kunna förläggas till veckans alla dagar.
  • Ny bestämmelse om att arbetsgivare ska kunna avtala om att anställd som anställs tidigast tre månader före en lönerevision inte ska ingå i denna.
  • Anställd som uteblivit från arbete 14 kalenderdagar utan giltigt skäl ska anses ha avslutat sin anställning på egen begäran.

Visita vill också frysa minimilönerna och öka andelen av lönehöjningen som fördelas i pott till 80 procent. Arbetsgivarna vill dessutom ha yttersta beslutsrätt i pottfördelningsprocessen, i de fall parterna inte kommer överens.
– Det de säger är att ”vi kan prata med er, men det är vi som bestämmer”. Vi har i dag ett system för tvistelösning i avtalet som fungerar. Det är bara en ingång till att de vill ha hela makten över processen, säger Malin Ackholt.

Malin Ackholt tycker att Visitas krav är oroväckande.
– Vi är bara i början av processen men det ger en oerhört tydlig bild av att arbetsgivarna vill ha ett förhållande där en part bestämmer och den andra fogar sig, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här