Nyheter forskning

Ny forskning: stora risker med nattarbete

Regelbundet nattarbete ökar risken för olyckor, missfall och olika former av cancer. Det visar ett stort nordiskt forskningsprojekt. Forskarna vill nu se nya rekommendationer kring skiftarbete.

Publicerad 13 november 2020
Ny forskning: stora risker med nattarbete
Att regelbundet jobba kvällar och nätter innebär allvarliga risker, menar forskarna i ett stort nordiskt forskningsprojekt. Foto: Mostphotos

Ungefär var femte anställd i Europa arbetar skift. Något som är långt ifrån riskfritt, visar ny forskning. Ett stort nordiskt forskningsprojekt har hittat samband mellan regelbundet skiftarbete och olyckor, missfall och olika allvarliga sjukdomar. Hit hör till exempel prostatacancer, tarmcancer och bröstcancer. Framför allt är det personer som arbetar mycket natt som har förhöjd risk.
– Högklassiga vetenskapliga undersökningar visar att ett stort antal nattskift per vecka eller skiftens långa varaktighet har samband med ökad risk för bröstcancer. Å andra sidan har undersökningar där mängden nattarbete varit liten inte hittat något samband med en ökad risk, säger Johnni Hansen, forskare vid Danmarks Cancerforskningscenter.

Fakta: Om projektet

  • Det nordiska forskningsprojektet Arbetstider, hälsa, välbefinnande och deltagande i arbetslivet (WOW) omfattar forskare från flera olika länder och institutioner.
  • Gemensamt är att de använder registerstatistik för att studera olika effekter av skiftarbete.
  • Hittills har drygt 100 vetenskapliga artiklar publicerats inom projektet som pågår under fem år.
  • Det finansieras av NordForsk, som är Nordiska ministerrådets organisation med syfte att stärka nordisk forskning.

Länk till rapporten på engelska finns här.

Forskarna har också hittat belägg för att nattskift ökar risken för missfall. Ju större antal nattskift kvinnan arbetade under graviditetsvecka 3-21, desto större var risken.
– För att minska risken för missfall borde gravida kvinnor inte ha mer än ett nattskift per vecka, konstaterar Anne Helene Garde, professor vid Danmarks arbetshälsoinstitut.
Det finns också samband mellan kvälls- och nattskift och arbetsolyckor, visar forskningen. Bland annat visade en dansk studie att olycksfallsrisken ökade efter bara en vecka med kvälls- och nattarbete, jämfört med en vecka som bara innehöll dagspass.

Antalet timmar mellan passen spelar också in. Att ha mindre än elva timmars vila mellan arbetspass ökar risken för arbetsolycksfall och tillbud.
– I en finsk undersökning upptäckte vi också att risken för olycksfall är hög under arbetsskift inom social- och hälsovårdsbranschen som varar i minst 12 timmar, konstaterar Mikko Härmä, forskningsprofessor vid finska Arbetshälsoinstitutet.

Fakta: Forskarnas rekommendationer

Förslag som ska minska risken för skadliga effekter.

  • Antalet nattskift i följd bör vara litet, helst högst tre nätter i rad.
  • Korta turintervaller (mindre än 11 timmar mellan pass) bör undvikas.
  • Snabb skiftesrotation (till exempel 2–3 nattskift i rad) rekommenderas jämfört med långsam skiftesrotation (fyra eller fler nattskift i rad).
  • Gravida kvinnor bör inte ha mer än ett nattskift per vecka.
  • Arbetstagarna borde alltid få vara med i skiftplaneringen. Goda möjligheter att kunna påverka den egna arbetstiden förbättrar arbetshälsan och minskar sjukfrånvaron.

Läs alla rekommendationer på WOW-projektets hemsida (engelska).

En dansk-norsk studie konstaterar också att många kvälls- och nattpass i rad ökar risken för lång sjukfrånvaro, framför allt bland äldre anställda.
– Våra resultat tyder på att även längre sjukfrånvaro kan undvikas med god planering av skiftarbetet, konstaterar Anne Helene Garde, professor vid Danmarks arbetshälsoinstitut.

De nordiska forskarna presenterar en rad rekommendationer för schemaläggning av skiftarbete, för att minska hälsoriskerna hos de anställda. Se separat faktaruta.

Nyheter branschen

Regeringen och branschen i nytt råd

Efter många års arbete har Hotell- och restaurangfacket äntligen fått en önskan uppfylld: ett branschråd för besöksnäringen på regeringsnivå.

Publicerad 7 maj 2021 1 kommentar
Regeringen och branschen i nytt råd
Näringsminister Ibrahim Baylan har beslutat om det nya Besöksnäringsrådet där både HRF och Visita ingår. Foto: Peter Jönsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Visita

– Det är mer än tio år sedan vi började ta en diskussion med dåvarande regering om att vi ville ha en permanent grupp att diskutera besöksnäringen på en politiskt hög nivå. Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått det, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

I Besöksnäringsrådet sitter förutom HRF och Visita även representanter från bland annat Handels, Svensk Handel, Unionen och delar av transportbranschen. Planen är att gruppen ska träffas två gånger om året tillsammans med representanter från regeringen, säger Malin Ackholt.
– Tanken är att vi ska behandla aktuella frågor för branschen vid varje möte.

I mitten av april hade gruppen sin första träff. Då kretsade samtalet kring situationen som följt på coronapandemin.
– Det var naturligtvis mycket diskussion kring framtiden, återstart av branschen och strukturförändringar, säger Malin Ackholt.

Det var näringsminister Ibrahim Baylan som beslutade att inrätta Besöksnäringsrådet.
– Besöksnäringen har lidit stor skada av pandemin. När den avtar kommer vi att behöva hjälpas åt för att skapa goda förutsättningar för näringen att komma igen. Med rådet skapas goda förutsättningar för en nära dialog i syfte att återfå en växande besöksnäring och fler jobb i fler och växande företag över hela landet, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Fråga om jobbet.
103
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här