Nyheter forskning

Ny forskning: stora risker med nattarbete

Regelbundet nattarbete ökar risken för olyckor, missfall och olika former av cancer. Det visar ett stort nordiskt forskningsprojekt. Forskarna vill nu se nya rekommendationer kring skiftarbete.

Publicerad 13 november 2020 Kommentera
Ny forskning: stora risker med nattarbete
Att regelbundet jobba kvällar och nätter innebär allvarliga risker, menar forskarna i ett stort nordiskt forskningsprojekt. Foto: Mostphotos

Ungefär var femte anställd i Europa arbetar skift. Något som är långt ifrån riskfritt, visar ny forskning. Ett stort nordiskt forskningsprojekt har hittat samband mellan regelbundet skiftarbete och olyckor, missfall och olika allvarliga sjukdomar. Hit hör till exempel prostatacancer, tarmcancer och bröstcancer. Framför allt är det personer som arbetar mycket natt som har förhöjd risk.
– Högklassiga vetenskapliga undersökningar visar att ett stort antal nattskift per vecka eller skiftens långa varaktighet har samband med ökad risk för bröstcancer. Å andra sidan har undersökningar där mängden nattarbete varit liten inte hittat något samband med en ökad risk, säger Johnni Hansen, forskare vid Danmarks Cancerforskningscenter.

Fakta: Om projektet

  • Det nordiska forskningsprojektet Arbetstider, hälsa, välbefinnande och deltagande i arbetslivet (WOW) omfattar forskare från flera olika länder och institutioner.
  • Gemensamt är att de använder registerstatistik för att studera olika effekter av skiftarbete.
  • Hittills har drygt 100 vetenskapliga artiklar publicerats inom projektet som pågår under fem år.
  • Det finansieras av NordForsk, som är Nordiska ministerrådets organisation med syfte att stärka nordisk forskning.

Länk till rapporten på engelska finns här.

Forskarna har också hittat belägg för att nattskift ökar risken för missfall. Ju större antal nattskift kvinnan arbetade under graviditetsvecka 3-21, desto större var risken.
– För att minska risken för missfall borde gravida kvinnor inte ha mer än ett nattskift per vecka, konstaterar Anne Helene Garde, professor vid Danmarks arbetshälsoinstitut.
Det finns också samband mellan kvälls- och nattskift och arbetsolyckor, visar forskningen. Bland annat visade en dansk studie att olycksfallsrisken ökade efter bara en vecka med kvälls- och nattarbete, jämfört med en vecka som bara innehöll dagspass.

Antalet timmar mellan passen spelar också in. Att ha mindre än elva timmars vila mellan arbetspass ökar risken för arbetsolycksfall och tillbud.
– I en finsk undersökning upptäckte vi också att risken för olycksfall är hög under arbetsskift inom social- och hälsovårdsbranschen som varar i minst 12 timmar, konstaterar Mikko Härmä, forskningsprofessor vid finska Arbetshälsoinstitutet.

Fakta: Forskarnas rekommendationer

Förslag som ska minska risken för skadliga effekter.

  • Antalet nattskift i följd bör vara litet, helst högst tre nätter i rad.
  • Korta turintervaller (mindre än 11 timmar mellan pass) bör undvikas.
  • Snabb skiftesrotation (till exempel 2–3 nattskift i rad) rekommenderas jämfört med långsam skiftesrotation (fyra eller fler nattskift i rad).
  • Gravida kvinnor bör inte ha mer än ett nattskift per vecka.
  • Arbetstagarna borde alltid få vara med i skiftplaneringen. Goda möjligheter att kunna påverka den egna arbetstiden förbättrar arbetshälsan och minskar sjukfrånvaron.

Läs alla rekommendationer på WOW-projektets hemsida (engelska).

En dansk-norsk studie konstaterar också att många kvälls- och nattpass i rad ökar risken för lång sjukfrånvaro, framför allt bland äldre anställda.
– Våra resultat tyder på att även längre sjukfrånvaro kan undvikas med god planering av skiftarbetet, konstaterar Anne Helene Garde, professor vid Danmarks arbetshälsoinstitut.

De nordiska forskarna presenterar en rad rekommendationer för schemaläggning av skiftarbete, för att minska hälsoriskerna hos de anställda. Se separat faktaruta.

Nyheter arbetsmiljö

Tungt arbete för branschens anställda

Många hotell- och restauranganställda upplever sitt arbete som både fysiskt uttröttande och psykiskt ansträngande. Samtidigt är det bara ett fåtal som har tillgång till företagshälsovård. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste undersökning.

Publicerad 25 november 2020 Kommentera
Tungt arbete för branschens anställda
Hotell- och restaurangpersonal tillhör de grupper som upplever sitt arbete som mest ansträngande, både fysiskt och psykiskt. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos

Det är en dyster bild av arbetsmiljön i hotell- och restaurangbranschen som framträder i Arbetsmiljöverkets rapport över 2019.

I undersökningen, som omfattar cirka 7 000 personer, säger mer än var femte branschanställd att de upplever sitt jobb som psykiskt påfrestande. Fyra av tio upplever att arbetet är kroppsligt ansträngande, och i flera yrkesgrupper säger åtta av tio att de är kroppsligt uttröttade minst en dag i veckan på grund av arbetet. Det gäller bland annat snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden samt städare.

Rapporten visar också att det är si och så med det systematiska arbetsmiljöarbetet i branschen. Ungefär var fjärde hotell- och restauranganställd säger att det bedrivs på deras arbetsplatser. Det kan jämföras med nio av tio på arbetsplatser som arbetar med el, gas, värme eller kyla.

I samma bransch säger nio av tio anställda att de har tillgång till företagshälsovård. Det kan jämföras med två av tio inom hotell- och restaurangbranschen, som därmed tar jumboplatsen på listan.

Och av de branschanställda som faktiskt har tillgång till företagshälsovård är det bara tre procent som har haft besök eller fått sin arbetssituation bedömd av företagshälsovården.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter avtal 2020

Så blir din nya lön

Nu har HRF och Visita enats om beräkningarna av det nya avtalets löner. Semesterlönegarantin återstår dock fortfarande.

Publicerad 24 november 2020 Kommentera
Så blir din nya lön
Nu är löneökningarna klara, berättar Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Peter Jönsson, Hans Christiansson/Mostphotos

Det är en vecka sedan den hotande konflikten blåstes av och ett nytt avtal mellan Hotell- och restaurangfacket och Visita tecknades. Först nu är beräkningarna av de nya lönerna och ob-tilläggen klara.

– Det brukar ta så här lång tid. Det är en matematisk övning med en del avrundningsproblem, säger Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.

Från den 1 november i år höjs utgående löner för en heltidstjänst med 685 kronor i månaden. För en deltidstjänst räknas löneökningen om så att den motsvarar tjänstgöringsgraden. Är du till exempel anställd på 50 procent blir den hälften av 685 kronor, det vill säga 342:50. Jobbar du 75 procent blir höjningen 513:75 kronor i månaden. Timlönerna höjs med 3:96 kronor.

I Gröna riksavtalet finns dock en skrivning om lönepott. Det innebär att 60 procent av löneökningen ska gå till en pott som fördelas utifrån hur de anställda har uppfyllt vissa fastställda kriterier. Det är facket och arbetsgivaren som förhandlar om fördelningen av potten.

För att det ska bli aktuellt att pottförhandla måste arbetsgivaren begära förhandling senast den 4 december. Gör företaget inte det kommer varje heltidsanställd att få 685 kronor mer i månaden. Per Persson tror att det gäller de flesta medlemmar som omfattas av Gröna riksavtalet.

– För att kunna förhandla potten ska arbetsgivaren långt tidigare ha förhandlat om kriterier och haft utvecklingssamtal. Jag tror inte att så många har gjort det.

Minimilönerna räknas upp med tre procent. För den som redan är anställd gäller dock fortfarande 685 kronor i ökning för en heltidstjänst. OB-tillägget höjs från den 1 november till 23:53 kronor.

Ytterligare 14 kollektivavtal återstår att förhandla före årsskiftet.

Så blir minimilönerna i Gröna riksavtalet 1 november 2020:

Lönegrupp 1, kvalificerat yrkesarbete:
Utan 6 års yrkesvana 23 854 kr/mån Eller 137:88 kr/h
Med 6 års yrkesvana 25 617 kr/mån Eller 148:07 kr/h
Lönegrupp 2, yrkesarbete
Utan 6 års yrkesvana 22 548 kr/mån Eller 130:33 kr/h
Med 6 års yrkesvana 24 311 kr/mån Eller 140:52 kr/h

 

Ingår i temat: Avtal 2020 25 artiklar

Alla artiklar i temat (22 till)
Nyheter tävling

Hon gjorde silvermackan

Ogräs, lingon och svamp – det innehöll smörgåsen som gav HRF:aren Eva Stoltz Olsson silvret i årets Mack-SM.

Publicerad 23 november 2020 Kommentera
Hon gjorde silvermackan
Eva Stoltz Olsson tog hem silvret i Mack-SM med sitt bidrag "Naturen på en sur en”. Foto: Sara Trus

Grattis!
– Tack!

Hur kom du på receptet?
– Temat för tävlingen var nyttigt och klimatsmart. Jag gillar att vara ute i skogen, så jag tänkte att jag skulle göra en skogsmacka. Jag plockade ogräs, som ängssyra och kirskål, som jag gjorde en pesto av. Jag stekte svamp och picklade lingon. Det blev mustiga smaker från skogen.

Silvermackan ”Naturen på en sur en”. Foto: Sara Trus

Hur kom det sig att du ställde upp i tävlingen?
– Det var mina chefer som pushade mig att vara med. Jag har ju ingen utbildning som kallskänka, utan jag är självlärd. Jag har jobbat i handeln i 20 år och började i restaurangbranschen för bara ett år sedan. Jag tänkte att jag som inte har någon erfarenhet inte skulle kunna matcha de här duktiga deltagarna, men jag bestämde mig för att skicka in ett bidrag i alla fall.

Fick du mersmak för att tävla?
– Jag fick mersmak för att jobba mer med mat i alla fall. Tävlingen var lite som en utmaning för mig själv för att se om det är något som jag borde satsa på. Och det känner jag ju så klart att jag vill göra.

Fakta: Tävlingen

Eva Stoltz Olssons bidrag ”Naturen på en sur en” innehöll ogräspesto, fänkålssallad, svampröra, picklade lingon och vegansk majonnäs.

Vann tävlingen gjorde Gabriel Olsson med sitt bidrag ”Södermalms hembrännare”, med bland annat linsfalafel, hummus gjord på rostad sparris och lök, honungsbakade morötter och konfiterad lök.

Mack-SM anordnas av organisationen Sveriges bagare & konditorer. Den som vill testa något av tävlingsbidragen hittar recepten här.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här