Nyheter A-KASSA

Ny a-kassa: ”Risk för a- och b-lag”

Det ska bli lättare att förstå vilken ersättning man kan få från a-kassan. Men det ska också bli färre a-kassedagar för dem som har svag anknytning till arbetsmarknaden. Det föreslås i en ny utredning.

Publicerad 16 juni 2020
Ny a-kassa: ”Risk för a- och b-lag”
I utredningens förslag till ny a-kassa kommer Arbetsförmedlingen få ett mer omfattande uppdrag att ge stöd i jobb- och utvecklingsgarantin. Foto: AF/Studio CA

I dag presenterades regeringens utredning av a-kassan. Bakgrunden är att man vill att fler ska ansluta sig till en a-kassa, och att fler ska kunna kvalificera sig för inkomstrelaterad ersättning. Men man vill också stärka dess funktion som en omställningsförsäkring. Det ska alltså vara tydliga och skarpa tidsgränser för hur länge man kan få ersättningen.

I utredningen, som lämnades i dag, föreslås att den som blir arbetslös ska uppfylla ett inkomstvillkor i stället för som i dag – ett arbetsvillkor. Det ska göra det lättare för dem med flera korta anställningar att ansöka om ersättning från a-kassan. Inkomstuppgifterna hämtas från Skatteverket. På så vis slipper den som ansöker om a-kassa skaffa arbetsgivarintyg från alla sina uppdragsgivare.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Det som är positivt är att vi förmodligen kan korta handläggningstiderna. Men vem ska styrka att någon är arbetslös om inte den tidigare arbetsgivaren ska göra det, säger Karin Pettersson, föreståndare på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

För att få inkomstrelaterad ersättning ska man, enligt utredningens förslag, ha tjänat minst 120 000 de senaste tolv månaderna. Under fyra av de månaderna ska man ha haft en inkomst på minst 10 000 kronor.

Det ska dessutom löna sig att vara medlem i en a-kassa under lång tid. Den som varit med i minst tolv månader föreslås få 80 procent av sin tidigare inkomst, men max 20 000 kronor per månad. Den som varit med i en a-kassa mellan sex och tolv månader ska, enligt förslaget, få 65 procent av sin tidigare inkomst, medan den som inte varit med alls eller varit med kortare än ett halvår ska få 50 procent.

– I dag har vi redan en grundförsäkring som är lika för alla. Jag har svårt att se att fler skulle gå med i en a-kassa av det här skälet. Möjligtvis att fler går med tidigt, säger Karin Pettersson.

Flest dagar med a-kasseersättning ska den få som har starkast anknytning till arbetsmarknaden. Det beräknas på hur många månader man haft en stadig inkomst på minst 10 000 kronor. Den som har haft det i minst ett år ska ha rätt till 300 dagar med inkomstrelaterad ersättning från a-kassan. Därefter är det en fallande skala ned till 100 dagar.

– Nedtrappning är väldigt populärt bland våra politiker. Det ska motivera folk att söka jobb mer aktivt. Men det här förslaget innebär en försvagning av vissa grupper. Risken är att man skapar ett slags a- och b-lag på arbetsmarknaden, där man inte riktigt värdesätter det yrkeskunnande våra medlemmar har, för att de har flera korta anställningar. Man tar inte hänsyn till hur arbetsmarknaden är konstruerad i olika branscher.

– Vi kommer att analysera utredningens förslag och räkna på individnivå för att se hur det här påverkar våra medlemmar. Och vi kommer att vara väldigt aktiva i remissarbetet. Vi vill inte att man klubbar igenom något som blir sämre för våra medlemmar, säger Karin Pettersson.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här