Nyheter Världen
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Nepals HRF slåss för jämställda arbetsvillkor

Jämställda löner, familjevänliga arbetstider och stopp för utnyttjande av anställda i underläge. Målen för Nepals hotell- och restaurangfack är välbekanta.

Publicerad 26 februari 2013
Nepals HRF slåss för jämställda arbetsvillkor
Tre fackligt aktiva utanför Nihwus klubblokal på Soaltee Plaza Hotel. Från vänster Durga Shresta Thapa, Sunita Mahandhar och Indija Lama. Foto: Kalle Larsson

– Tidigare var vi väldigt rädda. Men nu är vi starka och vi vågar ställa krav. Det känns väldigt bra, säger Sunita Mahandhar. Hon vet vad hon talar om. Som klubbordförande i Nepals hotell- och restaurangfack har hon vunnit många strider.
Vi träffas på Soaltee Plaza Hotel i huvudstaden Kathmandu, där facket startade sitt arbete 1979. Då var Nepal en diktatur, och både partier och fackförbund var förbjudna.
Mycket har hänt under de över 30 år som hotell- och restaurangfacket funnits.
– Vi kan stolt säga att vi har uppnått mycket med facklig kamp. Vi har en
minimilön som är högre än den som staten har fastslagit. För att nå hit var det viktigt att formalisera förhandlingarna och vi har nu en lönetrappa som alla följer, säger Sunita Mahandhar.
Nepal independent hotel, casino & restaurant workers– union (Nihwu) bildades 1981 och är i dag Nepals största fackförbund för hotell- och restaurangbranschen. Man har kämpat sig till bättre villkor än i många andra branscher, och har regelbundna avtalsförhandlingar.

Den statligt fastslagna minimilönen på cirka 500 svenska kronor per månad uppfylls inte av alla arbetsgivare i branschen, men av de flesta. Till detta tillkommer dricks, vanligtvis ett lönepåslag på runt 50 procent.
– En riktigt långdragen fajt gällde att anställda skulle få en del av dricksen. Nu får vi det, och det har gett betydligt högre lön, säger Sunita Mahandhar.
Det är fortfarande ingen hög inkomst. Men i Nepal, som är ett av världens fattigaste länder, är det ändå något.

På Soaltee Plaza finns tre lokala fackklubbar. De samarbetar vilket har varit en nyckel till framgång. Arbetsgivaren kan inte längre spela ut klubbarna mot varandra.
Durga Shresta Thapa, som är medlem i fackklubben, berättar:
– Vi har arbetat mycket och medvetet för kvinnors ställning inom företaget. Kvinnor och män finns nu på alla avdelningar, även om de flesta kvinnor, som jag, jobbar inom städet. Det finns inga löneskillnader när man utför samma jobb.
Andra förhandlingar har gett 85 dagars mammaledighet, som facket vill öka till hundra dagar.

Nepal är ett av de länder där kvinnor traditionellt har ansvaret för familj och hem. Facket har därför drivit frågan om arbetstider för kvinnor.
– Vi slutar senast klockan 22.00, med undantag för dem som jobbar på kasinon. Då hinner vi hem i någorlunda tid. Det gör också arbetet säkrare. Förr var det inte ovanligt att kvinnor som jobbade natt blev utsatta för trakasseriea, berättar Durga Shresta Thapa.
– Vi har kommit långt på 30 år av facklig kamp. Men det är inte tillräckligt. Vi måste fortsätta kämpa, säger Sunita Mahandhar.

Hotell- och restaurangfacket i Nepal

Namn: Nepal independent hotel, casino & restaurant workers– union (Nihwu).
Medlem i: General federation of nepalese trade unions (Gefont) samt den internationella fackliga organisationen IUF.
Motpart: Hotel association Nepal (HAN), med över 600 hotellägare.
Intressant: Nihwu utser varje år sju, åtta fackklubbar till »best union of the year« på årsdagen av förbundets grundande.

Läs mer…

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

Hemester räddade sommaren

Genom att snabbt anpassa verksamheten efter nya förutsättningar har Kajplats 9 i Västerås klarat krisen. Än så länge.

Publicerad 15 september 2020 Kommentera
Hemester räddade sommaren
Caroline Sjöberg kan se tillbaka på en bra sommar på Kajplats 9. Foto: Jonas Bilberg
Caroline Sjöberg. Foto: Jonas Bilberg

När Hotellrevyn pratade med Kajplats 9 i mars hade botten precis gått ur hotell- och restaurangnäringen. Alla anställda skulle korttidspermitteras och man ville snabbt få fart på uteserveringen. Men nu kan man blicka tillbaka på en bra sommar.
– Det känns som vi gick från 10 till 210 procent. Det har varit mycket gäster här i sommar, framför allt i juli, säger hovmästare Caroline Sjöberg.

Men det var inte givet att det skulle bli en lyckad säsong. Varje vecka anpassades restaurangen till nya rekommendationer och föreskrifter. När bordsservering blev obligatoriskt satsade man på en app, som senare visade sig smidig, men som drogs med barnsjukdomar.
– Det var lite struligt. Det drogs till exempel 122 räkmackor på någons konto. Det blev några kostsamma dagar, men sedan har det funkat, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Korttidspermitteringen blev inte långvarig. Redan den 1 juni avslutade man den.
– Det blev ett heltidsjobb att hålla reda på allt. Och vi kunde inte bemanna upp inför sommaren när de tillsvidare­anställda var permitterade. Så vi körde som vanligt från juni, säger Johan Sjöqvist.
Det var kanske tur. I juli sattes rekord på intäkterna. Varje dag var som lördag, och innan extrapersonalen hade fått rutin på arbetsuppgifterna var det stressigt.
– Normalt går de parallellt ett tag innan högsäsongen drar i gång. Men i år hann vi inte med det. Det var nästan så att extrapersonalen började när ordinarie gick på semester, berättar Johan Sjöqvist.

Att det blev en bättre sommar än vanligt kan de, paradoxalt nog, tacka coronapandemin för.
– Folk har semestrat hemma, så det har varit många gäster från närorterna. Och eftersom vi ligger i hamnen har man kunnat ta båten och unna sig middag ute, säger Caroline Sjöberg.

Det blev bättre när vi anställde en social distance managerJohan Sjöqvist

Med restriktionerna som gäller har det varit mycket att tänka på när gästerna strömmade till.
– Det var kaos ett tag. Vi skulle springa och mäta avstånd och jaga gäster. Samtidigt skulle vi lära upp sommar­personalen. Det blev bättre när vi anställde en social distance manager, säger Johan Sjöqvist.
Caroline Sjöberg uppskattade också tillskottet.
– Det var jätteskönt att ha honom bakom sig. Han räknade gäster och såg till att de satt ned och höll avståndet.

Att det gick så bra under juli har gjort att restaurangen slipper varsla personal om uppsägning, vilket var uppe för diskussion. Man har hittat andra lösningar.
– Det är skönt att vi hade en bra sommar. Det ger lite andrum. Men det är inget vi går i mål på, säger Johan Sjöqvist.
Men Johan och Caroline ser med viss oro på hösten. Normalt har de många företagsgäster. Västerås hyser flera internationella företag, som ABB och Bombardier, och representationsmiddagar har gett intäkter på vardagar. Dessutom är osäkerheten stor kring hur det ska gå med lunchserveringen när många fortsatt jobbar hemma.

Den viktiga julbordssäsongen har man redan börjat fundera på hur man ska genomföra.
–Nu vet vi inte hur det blir, men vi har utrymme att fatta kloka beslut, säger Johan Sjöqvist.

Nyheter kollektivavtal

Sushi Yama får kollektivavtal

Avtalslösa restaurangkedjan Sushi Yama fortsätter att växa. Nu meddelar företaget att de tänker gå med i Visita – och få kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 11 september 2020 Kommentera
Sushi Yama får kollektivavtal
Den första januari 2021 ska Sushi Yama gå in i Visita, meddelar företaget.

I slutet på förra året skrev Hotellrevyn om problem på avtalslösa sushikedjan Sushi Yama. Anställda vittnade då anonymt om långa arbetsdagar och övertid som inte alltid ersattes. Hotell- och restaurangfacket har vid flertal tillfällen försökt få till ett kollektivavtal med kedjan, men utan resultat.

Nu meddelar Sushi Yama att de tänker gå med i Visita – och därmed få kollektivavtal med HRF.
– Beslut om medlemskap hos Visita är taget och initierat. Vi signerar med Visita så fort alla handlingar är klara och inträde sker den 1 januari 2021, vilket är något vi ser fram emot, skriver Danny Barsoum, Chief Brand Officer på Sushi Yama, i ett mejl.

Beskedet välkomnas av Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
– Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de har bestämt sig för det. Det är lite sent, men bättre sent än aldrig.
Ett kollektivavtal kommer att göra stor skillnad för de anställda på Sushi Yama, säger Per Persson.
– Det är en oerhörd förbättring för de anställda, för våra medlemmar. Nu kommer de att vara garanterade kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar, lönehöjningar och mbl börjar fungera. Vi har förstått att det finns anställda där som känner sig otrygga, detta är en stor förbättring för dem.

Sushi Yama-kedjan startades 2008 och har i dag ett 50-tal restauranger. Förra året sysselsatte företaget omkring 400 personer och omsatte runt 240 miljoner kronor. I våras köptes Sushi Yama av riskkapitalbolaget Litorina.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här