Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Nästan en procent HRF:are i riksdagen

Tre av riksdagens 349 ledamöter är nu HRF:are. Senaste tillskottet till makten är Ina Järlesjö från Piteå.

Publicerad 20 februari 2003

Ina Järlesjö stod på kristdemokraternas riksdagslista vid valet i höstas, men inte på valbar plats. Nu har hon fått rycka in som ersättare för Erling Wälivaara från Luleå, som har blivit sjuk. Fram till 21 april kommer Ina Järlesjö att vara i riksdagen och där är hon även ersättare i riksdagens försvarsutskott.

– Det är en ny värld för mig, säger Ina Järlesjö, som ännu inte har varit uppe i riksdagens talarstol.
– Närmast mig ligger frågor om kvinnomisshandel. Offret ska inte själv behöva driva in ett skadestånd.
När en domstol har dömt ut ett skadestånd, så borde staten betala ut det och sedan driva in pengar från den dömde, anser Ina.
– Jag hoppas kunna ändra på det, jag undersöker hur det ska gå att göra, säger hon.

Just nu plöjer Ina igenom HRF:s rapporter ”Stressig service” och ”Hotellhälsa och restaurangrisker”.

– Arbetsmiljön för våra medlemmar är viktig. Och jag tycker att man måste titta på vinstintresset. Det är ökat bråk och ökad användning av alkohol och droger, men restaurangerna håller ner på antalet vakter, håller ner på personalen. Det är svårt att förstå hur man resonerar på nöjeskrogar. De backar när det gäller personalens hälsa och miljö och tittar mer på vinsten – det är fel, säger Ina Järlesjö, som är inne på sin tredje vecka i riksdagen när Hotellrevyn pratar med henne.

När hon inte är i riksdagen arbetar Ina Järlesjö som receptionist på Piteå Stadshotell.

Vad säger dina arbetskompisar nu?
– De är jätteglada. en del är till och med lite avundsjuka. Tänk att få insyn i hur det går till i riksdagen och kunna påverka. Det är roligt, det tycker både arbetskamraterna och jag.

HRF har aldrig tidigare haft tre riksdagsmän. De övriga två är Börje Vestlund, Stockholm, och Inger Jarl-Beck, Skåne. Båda representerar socialdemokraterna.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter SJUKDOM

Färre ska utförsäkras

Häromdagen presenterade regeringen en förändring av sjukförsäkringen som ska minska andelen avslag. Bra, men mer behövs, menar Robert Sjunnebo på LO-TCO Rättsskydd.  

Publicerad 27 november 2020 Kommentera
Färre ska utförsäkras
En ny formulering i lagen ska göra att färre blir utförsäkrade vid dag 180. Foto: Colourbox

Den som varit sjuk i 180 dagar ska prövas mot normalt förekommande arbete. Det innebär att man tittar på om du skulle klara något arbete, även om du inte kan göra det du gjorde när du blev sjuk.

Enligt dagens regler ska den prövningen ske såvida det inte finns särskilda skäl att låta sjukpenningen fortsätta.

I veckan meddelade regeringen och samarbetspartierna att man vill ändra begreppet ”särskilda skäl” till ”övervägande skäl”.

Robert Sjunnebo. Foto: LO-TCO Rättsskydd

– Det är en betydande justering. Samtidigt kvarstår alla andra problem med sjukförsäkringen. Till exempel Försäkringskassans krav på sjukintyg och dess innehåll. I princip har vi ett system där utbildade personers – läkares – bedömningar överprövas av personer som saknar medicinsk utbildning, säger Robert Sjunnebo, jurist och enhetschef på LO-TCO Rättsskydd.

Den föreslagna förändringen vilar på utredningen av sjukförsäkringen som presenterades tidigare i år. Enligt Robert Sjunnebo är det viktigt att resonemanget som fördes i utredningen också lyfts i det kommande lagförslaget.

– Till exempel föreslår utredningen att det typiskt sett ska räcka med en läkares bedömning att man kan återgå till sitt ordinarie jobb före dag 365 för att slippa omprövning vid dag 180. Man ska heller inte exkludera vissa diagnoser som i dag, till exempel psykiska.

Kostnaden för reformen beräknas till 300 miljoner kronor per år. Statens kostnader för sjukpenning 2019 låg på drygt 36 miljarder kronor, enligt Försäkringskassans årsredovisning. Att de nya reglerna skulle leda till några dramatiska effekter motsägs av kostnaden.

– Det är en given slutsats, det är inte jättemånga som kommer att påverkas. Reformen står inte i paritet till de stora ord som användes när den presenterades. Sjukförsäkringen har väldigt stora problem, det här begränsar en liten del av dem, säger Robert Sjunnebo.

Nyheter TÄVLING

Paulina blev Årets sommarjobbare

Det var som väntat färre nominerade till Årets sommarjobbare 2020, men tre värdiga pristagare kunde ändå utses. En av dem är Paulina Sandberg på Tallhöjden hotell och restaurang i Simlångsdalen.

Publicerad 26 november 2020 Kommentera
Paulina blev Årets sommarjobbare
Paulina Sandberg sommarjobbade på Tallhöjden hotell och restaurang. Foto: Tallhojden.se, Privat
Paulina Sandberg. Foto: Privat

Priset Årets sommarjobbare är till för att lyfta fram unga inom hotell- och restaurangbranschen. Det var av naturliga skäl färre nominerade i år. Men initiativtagaren Fredrik Åström, vd på Svenska kulturpärlor, säger att de som trots allt fick sommarjobb i år har fått göra en stor insats.

En av dem är Paulina Sandberg, 17 år, som vann i kategorin hotell. Paulina arbetade på Tallhöjden hotell och restaurang.
– Jag städade stugor och rum, stod i disken och serverade. Det var väldigt varierande och jättekul att lära sig.
Paulina går samhällsprogrammet på gymnasiet och fortsätter att arbeta helger på hotellet. Hon skulle kunna tänka sig att arbeta inom hotell- och restaurangbranschen även i framtiden.
– Det är en möjlighet. I så fall skulle jag helst arbeta med servering, eftersom jag tycker att det är kul att prata med gästerna.

Hon visste inte att hennes chef nominerat henne förrän hon fick priset.
– Jag blev jätteglad. Jag fick höra att det var för att jag jobbat mycket och varit social med gästerna. Det var kul att höra.

Amanda Nordenby, Katrinelunds gästgiveri och sjökrog, fick priset i kategorin restaurang och Gabriella Fröslev, Hotell Gässlingen, i kategorin kök.
De tre vinnarna får varsitt stipendium för en två veckor lång kurs på Swiss Education Center.

Nyheter stipendium

Facklig feminism får resurser

För tredje gången ska LO dela ut ett stipendium för facklig feminism. Summan, 50 000 kronor, ska användas för att lyfta viktiga jämställdhetsfrågor ute på arbetsplatserna.

Publicerad 26 november 2020 Kommentera
Facklig feminism får resurser
För tredje året utlyser LO ett fackligt feministiskt stipendium. Foto: Colourbox

Efter det fackliga metoo-uppropet föddes idén till ett feministiskt stipendium för att stötta initiativ för att öka jämställdheten ute på LO-medlemmars arbetsplatser. 2021 kommer stipendiet att delas ut för tredje gången.

– Det är inget pris man får för något man redan gjort. Det här är ett stöd för personer som vill göra till exempel en studie, en utbildning eller dylikt, säger Joa Bergold, utredare på LO.

Joa Bergold. Foto: LO

I år fick Musikerförbundet stipendiet för att studera kvinnliga dansbandsmusikers villkor. Året dessförinnan delades stipendiet mellan Seko Sjöfolk och ett kvinnligt nätverk inom Elektrikerna, Byggnads och Målarna.

– LO-förbunden är lika till sin struktur, men har olika utmaningar. Genom det här stipendiet vill vi belysa hur det ser ut på LO-medlemmarnas arbetsplatser, säger Joa Bergold.

Hon uppmanar den som tidigare sökt att göra det igen.
– Att man inte fick pengar då var inte för att ansökan var dålig. Det har varit väldigt många bra initiativ.

Sista ansökningsdag är den 15 januari. Här kan du läsa mer om hur du söker.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här