Nyheter | På jobbet Arbetstid
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

När jobbet skärs ner till deltid

Äver hälften av de anställda i hotell- och restaurangbranschen arbetar deltid. Det är vanligt att heltider krymps till deltider. Maria Salberg och flera av hennes kollegor får snart färre timmar på lunchrestaurangen.

Publicerad 15 maj 2013
När jobbet skärs 
ner till deltid
Snart minskar Maria Salbergs heltidstjänst till en deltid på 75 procent. Nu letar hon efter ett nytt arbete. Foto: Istockphoto

Det är fredag eftermiddag och restaurangbiträdet Maria Salberg har varit på jobbet sedan kvart i sju på morgonen. Hon har brett smörgåsar, tagit fram lunchmat, sett till att det finns bröd och råkost, startat vattenbad, gjort i ordning visningstallrikar och sett till att det finns menykort för dagens åtta rätter. Maria och hennes arbetskamrater har också  portionerat ut mat till de omkring 500 lunchgästerna. Köket är stort, 85 meter från disken till förrådet, därefter kommer varmköket med den stora ugnsparken. Det blir mycket spring under en arbetsdag på ­Sodexos personalrestaurang hos Astra Zeneca i Södertälje.
Maria Salberg har fortfarande en heltidsanställning. Den 5 juni skärs hennes tjänst ner till ­75 procent, efter sex år med heltidsarbete.
– Vi blir färre men de vill att vi ska göra mer än vad vi gör i dag, på kortare tid. Det är stressigt som vi har det nu, konstaterar Maria Salberg med ett något trött leende.

När restaurangbiträdena hos Sodexo går ner i tid kommer de att tillhöra en majoritet bland de hotell- och restauranganställda. Statistik från förra året visar att två tredjedelar av branschens anställda arbetar under 80 procent.  
En förklaring till de många deltiderna som brukar lyftas fram är behovet av bemanning vid arbetstoppar, till exempel vid lunchrusning. Maria Salberg menar att det finns uppgifter så att det räcker till under hela dagen, även på en lunchrestaurang. Efter lunchen ska mat plockas undan, vattenbad städas, bord torkas och sopor slängas. Dessutom är det kvällsöppet måndag till torsdag.
Maria Salberg är HRF:s platsombud. Det var i höstas som hon under förhandlingar fick reda på att det skulle bli nedskärningar på grund av att gästerna blivit färre, bland annat efter neddragningar på företaget.
– Jag fick ju vara tyst då i början. De andra undrade: »Vad är det för möten du går på?« Det var lite småjobbigt.

Tre av Astra Zenecas personalrestauranger lades ner. På de två kvarvarande restaurangerna blev elva personer uppsagda och nio tvingades ner på 75 procent. Samtliga var ­diskare och restaurangbiträden, de flesta kvinnor. Kockar och kallskänkor fick vara kvar, eftersom nya arbetsgivaren Sodexo önskade utbildad personal. Det ställdes också krav på språket, både när det gäller svenska och engelska.
– Vi som är kvar har fått börja rotera till disken, sitta i kassan och vara behjälpliga vid kallskänken. En del valde att sluta eftersom de inte skulle orka med disken för axlarnas skull. Jag tycker att utbildningskraven var överdrivna. Man kan göra sallad utan att vara utbildad kock eller kallskänka. När det gäller språken så hade det ju fungerat dittills.

Att gå ner till 75 procent betyder förstås också att en fjärdedel av lönen försvinner.
– Det går inte. Jag har fyra barn, de två yngsta bor hemma och har dyra aktiviteter. Vi har eget hus och bil. Dessutom handlar det inte bara om här och nu, utan även om pensionen.
De som sagts upp helt eller delvis har fått jobbcoacher, som har hjälpt till med att skriva cv och tipsat om att det är bättre att höra av sig direkt till företag än att gå via arbetsför­medlingens platsbank.
Maria Salberg har hört av sig till flera företag. Hon söker administrativa jobb, eftersom hon har pluggat till ekonomi­assistent på distans.
– Jag är beslutsam. Jag tänker inte om jag får jobb utan när.

Medlemmarna blev besvikna på facket när det inte gick att rädda kvar heltiderna. Några sa upp sig hellre än att arbeta kvar på deltid. Flera söker andra jobb. Känslorna var också upprörda eftersom det fanns anställda som jobbat kortare tid som fick behålla sina heltider.
– Hur kan facket gå med på det, undrade folk. Någon tyckte att vi bara skulle vägra. Men det är arbetsgivaren som bestämmer i vilken anställningsgrad de vill ha folk. Vi bad dem förklara hur de tänkte när de ville dra ner så mycket. Arbetsgivaren svarade att gästerna var färre och att vi skulle få hjälpas åt mer.  
Det kan vara tungt att vara fackligt engagerad, konstaterar hon.
– Men samtidigt, ibland blir jag så irriterad på hur det är, och då är det skönt att ha det fackliga. Jag kan försöka göra något åt det jag tycker är fel. Det är ju en trygghet att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har.

Fakta: Många minus med deltid

  • 78 procent av Hotell- och restaurangfackets ­medlemmar arbetar 40 timmar i veckan, visar statistik från medlems­registret.
  • Inte bara inkomsten är lägre för den som jobbar deltid. Privatekonomin på­verkas på många sätt: lägre semesterlön, lägre sjukpenning, lägre ersättning från a-kassan, lägre föräldrapenning och lägre pension.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här