Nyheter | På jobbet Arbetstid
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

När jobbet skärs ner till deltid

Äver hälften av de anställda i hotell- och restaurangbranschen arbetar deltid. Det är vanligt att heltider krymps till deltider. Maria Salberg och flera av hennes kollegor får snart färre timmar på lunchrestaurangen.

Publicerad 15 maj 2013
När jobbet skärs 
ner till deltid
Snart minskar Maria Salbergs heltidstjänst till en deltid på 75 procent. Nu letar hon efter ett nytt arbete. Foto: Istockphoto

Det är fredag eftermiddag och restaurangbiträdet Maria Salberg har varit på jobbet sedan kvart i sju på morgonen. Hon har brett smörgåsar, tagit fram lunchmat, sett till att det finns bröd och råkost, startat vattenbad, gjort i ordning visningstallrikar och sett till att det finns menykort för dagens åtta rätter. Maria och hennes arbetskamrater har också  portionerat ut mat till de omkring 500 lunchgästerna. Köket är stort, 85 meter från disken till förrådet, därefter kommer varmköket med den stora ugnsparken. Det blir mycket spring under en arbetsdag på ­Sodexos personalrestaurang hos Astra Zeneca i Södertälje.
Maria Salberg har fortfarande en heltidsanställning. Den 5 juni skärs hennes tjänst ner till ­75 procent, efter sex år med heltidsarbete.
– Vi blir färre men de vill att vi ska göra mer än vad vi gör i dag, på kortare tid. Det är stressigt som vi har det nu, konstaterar Maria Salberg med ett något trött leende.

När restaurangbiträdena hos Sodexo går ner i tid kommer de att tillhöra en majoritet bland de hotell- och restauranganställda. Statistik från förra året visar att två tredjedelar av branschens anställda arbetar under 80 procent.  
En förklaring till de många deltiderna som brukar lyftas fram är behovet av bemanning vid arbetstoppar, till exempel vid lunchrusning. Maria Salberg menar att det finns uppgifter så att det räcker till under hela dagen, även på en lunchrestaurang. Efter lunchen ska mat plockas undan, vattenbad städas, bord torkas och sopor slängas. Dessutom är det kvällsöppet måndag till torsdag.
Maria Salberg är HRF:s platsombud. Det var i höstas som hon under förhandlingar fick reda på att det skulle bli nedskärningar på grund av att gästerna blivit färre, bland annat efter neddragningar på företaget.
– Jag fick ju vara tyst då i början. De andra undrade: »Vad är det för möten du går på?« Det var lite småjobbigt.

Tre av Astra Zenecas personalrestauranger lades ner. På de två kvarvarande restaurangerna blev elva personer uppsagda och nio tvingades ner på 75 procent. Samtliga var ­diskare och restaurangbiträden, de flesta kvinnor. Kockar och kallskänkor fick vara kvar, eftersom nya arbetsgivaren Sodexo önskade utbildad personal. Det ställdes också krav på språket, både när det gäller svenska och engelska.
– Vi som är kvar har fått börja rotera till disken, sitta i kassan och vara behjälpliga vid kallskänken. En del valde att sluta eftersom de inte skulle orka med disken för axlarnas skull. Jag tycker att utbildningskraven var överdrivna. Man kan göra sallad utan att vara utbildad kock eller kallskänka. När det gäller språken så hade det ju fungerat dittills.

Att gå ner till 75 procent betyder förstås också att en fjärdedel av lönen försvinner.
– Det går inte. Jag har fyra barn, de två yngsta bor hemma och har dyra aktiviteter. Vi har eget hus och bil. Dessutom handlar det inte bara om här och nu, utan även om pensionen.
De som sagts upp helt eller delvis har fått jobbcoacher, som har hjälpt till med att skriva cv och tipsat om att det är bättre att höra av sig direkt till företag än att gå via arbetsför­medlingens platsbank.
Maria Salberg har hört av sig till flera företag. Hon söker administrativa jobb, eftersom hon har pluggat till ekonomi­assistent på distans.
– Jag är beslutsam. Jag tänker inte om jag får jobb utan när.

Medlemmarna blev besvikna på facket när det inte gick att rädda kvar heltiderna. Några sa upp sig hellre än att arbeta kvar på deltid. Flera söker andra jobb. Känslorna var också upprörda eftersom det fanns anställda som jobbat kortare tid som fick behålla sina heltider.
– Hur kan facket gå med på det, undrade folk. Någon tyckte att vi bara skulle vägra. Men det är arbetsgivaren som bestämmer i vilken anställningsgrad de vill ha folk. Vi bad dem förklara hur de tänkte när de ville dra ner så mycket. Arbetsgivaren svarade att gästerna var färre och att vi skulle få hjälpas åt mer.  
Det kan vara tungt att vara fackligt engagerad, konstaterar hon.
– Men samtidigt, ibland blir jag så irriterad på hur det är, och då är det skönt att ha det fackliga. Jag kan försöka göra något åt det jag tycker är fel. Det är ju en trygghet att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har.

Fakta: Många minus med deltid

  • 78 procent av Hotell- och restaurangfackets ­medlemmar arbetar 40 timmar i veckan, visar statistik från medlems­registret.
  • Inte bara inkomsten är lägre för den som jobbar deltid. Privatekonomin på­verkas på många sätt: lägre semesterlön, lägre sjukpenning, lägre ersättning från a-kassan, lägre föräldrapenning och lägre pension.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 Kommentera
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här