Nyheter | På jobbet Arbetstid
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

När jobbet skärs ner till deltid

Äver hälften av de anställda i hotell- och restaurangbranschen arbetar deltid. Det är vanligt att heltider krymps till deltider. Maria Salberg och flera av hennes kollegor får snart färre timmar på lunchrestaurangen.

Publicerad 15 maj 2013
När jobbet skärs 
ner till deltid
Snart minskar Maria Salbergs heltidstjänst till en deltid på 75 procent. Nu letar hon efter ett nytt arbete. Foto: Istockphoto

Det är fredag eftermiddag och restaurangbiträdet Maria Salberg har varit på jobbet sedan kvart i sju på morgonen. Hon har brett smörgåsar, tagit fram lunchmat, sett till att det finns bröd och råkost, startat vattenbad, gjort i ordning visningstallrikar och sett till att det finns menykort för dagens åtta rätter. Maria och hennes arbetskamrater har också  portionerat ut mat till de omkring 500 lunchgästerna. Köket är stort, 85 meter från disken till förrådet, därefter kommer varmköket med den stora ugnsparken. Det blir mycket spring under en arbetsdag på ­Sodexos personalrestaurang hos Astra Zeneca i Södertälje.
Maria Salberg har fortfarande en heltidsanställning. Den 5 juni skärs hennes tjänst ner till ­75 procent, efter sex år med heltidsarbete.
– Vi blir färre men de vill att vi ska göra mer än vad vi gör i dag, på kortare tid. Det är stressigt som vi har det nu, konstaterar Maria Salberg med ett något trött leende.

När restaurangbiträdena hos Sodexo går ner i tid kommer de att tillhöra en majoritet bland de hotell- och restauranganställda. Statistik från förra året visar att två tredjedelar av branschens anställda arbetar under 80 procent.  
En förklaring till de många deltiderna som brukar lyftas fram är behovet av bemanning vid arbetstoppar, till exempel vid lunchrusning. Maria Salberg menar att det finns uppgifter så att det räcker till under hela dagen, även på en lunchrestaurang. Efter lunchen ska mat plockas undan, vattenbad städas, bord torkas och sopor slängas. Dessutom är det kvällsöppet måndag till torsdag.
Maria Salberg är HRF:s platsombud. Det var i höstas som hon under förhandlingar fick reda på att det skulle bli nedskärningar på grund av att gästerna blivit färre, bland annat efter neddragningar på företaget.
– Jag fick ju vara tyst då i början. De andra undrade: »Vad är det för möten du går på?« Det var lite småjobbigt.

Tre av Astra Zenecas personalrestauranger lades ner. På de två kvarvarande restaurangerna blev elva personer uppsagda och nio tvingades ner på 75 procent. Samtliga var ­diskare och restaurangbiträden, de flesta kvinnor. Kockar och kallskänkor fick vara kvar, eftersom nya arbetsgivaren Sodexo önskade utbildad personal. Det ställdes också krav på språket, både när det gäller svenska och engelska.
– Vi som är kvar har fått börja rotera till disken, sitta i kassan och vara behjälpliga vid kallskänken. En del valde att sluta eftersom de inte skulle orka med disken för axlarnas skull. Jag tycker att utbildningskraven var överdrivna. Man kan göra sallad utan att vara utbildad kock eller kallskänka. När det gäller språken så hade det ju fungerat dittills.

Att gå ner till 75 procent betyder förstås också att en fjärdedel av lönen försvinner.
– Det går inte. Jag har fyra barn, de två yngsta bor hemma och har dyra aktiviteter. Vi har eget hus och bil. Dessutom handlar det inte bara om här och nu, utan även om pensionen.
De som sagts upp helt eller delvis har fått jobbcoacher, som har hjälpt till med att skriva cv och tipsat om att det är bättre att höra av sig direkt till företag än att gå via arbetsför­medlingens platsbank.
Maria Salberg har hört av sig till flera företag. Hon söker administrativa jobb, eftersom hon har pluggat till ekonomi­assistent på distans.
– Jag är beslutsam. Jag tänker inte om jag får jobb utan när.

Medlemmarna blev besvikna på facket när det inte gick att rädda kvar heltiderna. Några sa upp sig hellre än att arbeta kvar på deltid. Flera söker andra jobb. Känslorna var också upprörda eftersom det fanns anställda som jobbat kortare tid som fick behålla sina heltider.
– Hur kan facket gå med på det, undrade folk. Någon tyckte att vi bara skulle vägra. Men det är arbetsgivaren som bestämmer i vilken anställningsgrad de vill ha folk. Vi bad dem förklara hur de tänkte när de ville dra ner så mycket. Arbetsgivaren svarade att gästerna var färre och att vi skulle få hjälpas åt mer.  
Det kan vara tungt att vara fackligt engagerad, konstaterar hon.
– Men samtidigt, ibland blir jag så irriterad på hur det är, och då är det skönt att ha det fackliga. Jag kan försöka göra något åt det jag tycker är fel. Det är ju en trygghet att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har.

Fakta: Många minus med deltid

  • 78 procent av Hotell- och restaurangfackets ­medlemmar arbetar 40 timmar i veckan, visar statistik från medlems­registret.
  • Inte bara inkomsten är lägre för den som jobbar deltid. Privatekonomin på­verkas på många sätt: lägre semesterlön, lägre sjukpenning, lägre ersättning från a-kassan, lägre föräldrapenning och lägre pension.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här