Nyheter | På jobbet hållbarhet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Miljöarbete av vikt

På Restaurang Q vägs matresterna av Danny Davalos och hans jobbarkompisar. De vet att mat som blir över kostar -- både för restaurangen och för miljön. Miljösatsningar har blivit alltmer populära, även bland »vanliga« restauranger.

Publicerad 23 september 2015
Miljöarbete av vikt
Danny Davalos och de andra diskarna har fått mer att göra. Foto: Annika af Klercker
inlinebild
Gustaf Hallenius försöker på olika sätt minska svinnet. Foto: Annika af Klercker

Diskaren Danny Davalos plockar bort geggiga servetter och skrapar ner matrester i en tunna. Som vanligt slänger gästerna mest sallad och bröd, men i tunnan finns även biff med rödvinssås och paella. Han bär iväg tunnan till en digital våg.
Diskarna på Restaurang Q vid Tekniska högskolan i Stockholm har inte bara den vanliga ruschen. De ska dessutom väga all mat som gästerna slänger. Mat som blir över kostar – både för restaurangen och för miljön.
– Det blir mer jobb. Tunga tunnor lyfter jag och min arbetskamrat tillsammans. Tidigare kunde jag gå hem vid fyra, nu jobbar jag till halv fem. Men det är bra för miljön att vi sorterar och tar hand om matrester, säger Danny Davalos.

När han har vägt tunnan skickas ett besked om vikten till kökets dator. Avfallet töms i det kylda grovsoprummet en trappa ner, och hämtas sedan för att komposteras och bli till biogas.
Ungefär 150 kilo mat blir till svinn varje vecka. Sedan vägningen började har de minskat sitt svinn med cirka 20 procent.
Hälften står gästerna för, hälften kommer från köket och består av rester från tillagningen och mat som inte går åt under lunchen.
– Man ska alltid se till att det finns mat, men samtidigt ska det inte bli för mycket över, säger Gustaf Hallenius, kock och köksmästare.

Den här dagen har det gått ganska bra, men ett visst svinn är oundvikligt. Har något hållits varmt tillräckligt länge går det av livsmedelshygieniska skäl inte att spara, förklarar Gustaf Hallenius och tömmer ner ett bleck ris i en avfallstunna.  
– Det var väl ungefär 25 kronor, säger han.
Tre tunnor står på rad inne i köket, alltid på samma plats. I den första kastas bland annat potatis och ris, i den andra slängs grönsaker och i den tredje kött och fisk. Är det en blandad rest, som till exempel paella, får man göra en ungefärlig bedömning av hur mycket som ska vara i varje tunna.  Allt hamnar i samma kompost, poängen är att de får bättre koll.

De märker om mycket av en prisgrupp går till spillo.
För ett tag sedan upptäckte de att många ­kanelbullar kastades.
– Då var det bara att se till så att vi inte bakade av så många plåtar åt gången. Jag tror att många har en överproduktion, ibland för att man vill att det ska se mycket ut när gästerna kommer. Men man kan tänka ut andra sätt att lägga upp brödet på, så att det ändå ser bra ut, säger Gustaf Hallenius.
Restaurang Q har även sett över andra delar av verksamheten. Glas- och metallåtervinningen har flyttats in under arbetsbänkarna. Så få steg som möjligt spar tid och leder till att avfallet verkligen sorteras.  
Plastlocken till kaffemuggarna finns numera vid restaurangens utgång, så att de bara tas av dem som faktiskt ska bära iväg kaffet.
– När de stod bredvid muggarna tog många lock av bara farten, säger Gustaf Hallenius.

Men kaffemuggarna i papp är fortfarande ett problem. Eftersom de är blöta går de inte att sortera ut till den egna kartongpressen.  
Ute i restaurangen har ett stort fönster förvandlats till en odlingsanläggning.
– Vi har varit självförsörjande på basilika och mynta, plus att det ger en trevlig miljö, berättar Gustaf Hallenius.

 Deltar i miljöprojekt

  • Sedan två år tillbaka är Restaurang Q med i ett pilotprojekt för att minska skadlig miljöpåverkan. Det ska utvärderas inom kort, bland annat för att bedöma om metoden för att återvinna biogas är den bästa för dem.
  • Ägarna Högskolerestauranger är med i Hållbara restauranger, ett nätverk om hållbarhetsfrågor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här