Nyheter

Vill jobba trots dåliga villkor

”Världens öppnaste land” kallades Sverige när reformen om arbetskraftsinvandring genomfördes 2008. Men de nya reglerna har bidragit till att försvaga arbetarnas ställning i restaurang- och städbranscherna, menar forskare.

Publicerad 19 januari 2016

De nya reglerna för arbetskraftsinvandring innebar att arbetsgivarna själva kan avgöra om det råder brist på arbetskraft i en bransch eller ett yrke. Därmed blev det lättare att rekrytera från länder utanför EU och EES, så kallat tredje land.

Forskarna Anders Kjellberg och Olle Frödin har granskat vilka effekter reformen fick för restaurang- och städbranscherna. Antalet arbetstillstånd för personer från tredje land mer än fördubblades i de branscherna mellan 2009 och 2011. De har också tittat på arbetslöshetssiffrorna. Det visade sig att 10 procent av medlemmarna i HRF:s a-kassa var öppet arbetslösa åren 2011-2012. Om deltidsarbetslösa och aktivitetsstöd räknas med var det 23 procent.
– En utgångspunkt var att besvara frågan varför så många rekryteras från tredje land till branscher med hög arbetslöshet, där de jobb som finns är lämpliga för arbetslösa ungdomar och invandrare som redan är i landet, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

Tillsammans med Olle Frödin gick han igenom nästan alla beviljade ansökningar om arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholm 2012.
– Vi kunde se att Migrationsverket inte tog hänsyn till att facken avstyrkte en tredjedel av de beviljade arbetstillstånden, eller att facken bedömde villkoren i 40 procent av fallen vara sämre än kollektivavtalet.

I de fackliga yttrandena poängteras att det inte finns några garantier att de löner och försäkringar som anges i anställningspapperen från arbetsgivarna stämmer överens med verkligheten, vilket främst gäller där kollektivavtal saknas. Kjellberg och Frödin har sett i andra undersökningar att den bilden stämmer. De kom också fram till att varannan migrant arbetade på ställen utan kollektivavtal.

Anders Kjellberg
Anders Kjellberg.

Reformen om arbetskraftsinvandring bidrog till att försvaga arbetarnas ställning i branscher där de redan tidigare var svaga, menar forskarna.
– Fackets ställning, och hela den svenska modellen, riskerar naggas i kanten, säger Anders Kjellberg.

Av de som sökte arbetstillstånd från sina hemländer var det en relativt stor andel som var kockar.
– Kockyrket är ju ett bristyrke, så vi tänkte att det kanske var därför som så många inom det yrket fick arbetstillstånd i restaurangbranschen, säger Anders Kjellberg.

Men flera undersökningar visade att många av dem som fått arbetstillstånd som kockar inte arbetade som det, utan med mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Och med avsevärt lägre löner.
– Även de som arbetade som kockar hade klart lägre löner än vad som är normalt för yrket och till och med lägre än för restaurangbiträden. Man kan misstänka att många av kockarna, för att kunna stanna i Sverige, accepterar villkor som andra inte skulle göra.

Om rapporten

Rapporten är publicerad i antologin ”Arbetskraft från hela världen” med Catharina Calleman och Petra Herzfeld Olsson som redaktörer.

Restaurangägaren och migranten var ofta av samma nationalitet. Ett skäl till att migranter från tredje land rekryteras till en bransch med relativt hög arbetslöshet är att man vill hjälpa sina landsmän. Men Anders Kjellberg menar att regelverket för arbetskraftsinvandring gör migranternas ställning mycket utsatt. Om de förlorar jobbet och inte hittar något nytt inom några månader blir de utvisade ur landet.

Hej Gäst EVA NORDMARK

”Skulle gärna jobba som konferensvärdinna”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark gillar tanken på att arbeta som konferensvärdinna – men gärna med en teknisk kollega vid sin sida.

Publicerad 16 juni 2021 Kommentera
”Skulle gärna jobba som konferensvärdinna”
Eva Nordmark. Naina Helén Jåma/TT

Vad är viktigt för dig när du väljer restaurang?
– 
Självklart är det viktigt att det finns kollektivavtal och schysta villkor. Jag tycker också om en lugn och dämpad miljö så att man riktigt kan njuta av maten.

Om du fick välja ett jobb inom hotell eller restaurang – vilket skulle det vara?
– Jag städade på hotell när jag var ung. I dag skulle jag gärna jobba som konferensvärdinna för möjligheten att få träffa människor. Men med stöd från en tekniker, för jag är usel på teknik.

Branschen har haft ett tufft år under pandemin – dina reflektioner?
Coronaviruset har ställt Sverige inför en allvarlig kris utan motsvarighet i modern tid. Pandemin prövar oss som land och som människor.
Hur vi klarar av detta kommer att påverka vårt samhälle i generationer. Hela samhället har behövt kraftsamla.
Alla behöver hjälpas åt, och det är så vi kommer klara denna tuffa tid – tillsammans.

Nyheter DROGTESTER

Tvist om slumpvisa drogtester på Max

Max-kedjan vill göra slumpvisa alkohol- och drogtester på sina anställda. En integritetskränkning som inte omfattas av avtalet om sådana tester, menar HRF.

Publicerad 14 juni 2021 1 kommentar
Tvist om slumpvisa drogtester på Max
Hamburgerkedjan Max vill göra slumpvisa drogtester. Foto: Stefan Holm, Natalya Danko/Mostphotos

För 15 år sedan tecknade Hotell- och restaurangfacket och ­arbetsgivarorganisationen Visita, då SHR, ett avtal om hur arbets­givare kan få alkohol- och drogtesta anställda.

Men för att avtalet ska gälla på ­arbetsplatsen måste arbetsgivaren först mbl-förhandla med facket. Detta gör just nu hamburgerkedjan Max för samtliga restauranger i landet.

Men HRF och Max är inte överens om hur avtalet ska tolkas, berättar Kent Johansson, central ombudsman på HRF med ansvar för arbetsmiljö­frågor.

Många krav för att få drogtesta

Avtalet mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita, tidigare SHR, ställer en rad krav på arbetsgivare som vill testa sin personal.

  • Ett av de viktigaste är att arbetsplatsen måste ha en väl förankrad alkohol- och drog­policy.
  • Ett annat är att testerna måste ske på ett betryggande och seriöst sätt.
  • Anställda på arbetsplatser som tecknat avtalet är skyldiga att medverka vid provtagning, som ska ske på, eller i an­slut­ning till, arbetstid. Om en anställd vägrar medverka kan arbetsgivaren anta att resul­tatet skulle ha varit positivt.

Knäckfrågan är framför allt användandet av slumpvisa tester.
– Max menar att de ska kunna testa vem som helst, när som helst. Det menar vi att de inte kan göra, säger Kent Johansson.

I avtalet nämns slumpvisa alkohol- och drogtester som en möjlighet i de fall där det finns grundade misstankar om missbruk, i verksamheter där det kan behövas för att undvika risker för skada på medarbetare eller egendom, och i verksamheter som redan är utsatta för myndigheternas granskningsarbete.

Avtalet nämner flera exempel på yrkesgrupper där slumpvisa tester kan vara aktuella, till exempel skidlärare, liftskötare eller nattportierer. Max anställda faller inte in under någon av dessa kategorier, menar HRF.
– Vi anser inte att det avser snabbmatsanställda. Om de skulle omfattas, skulle det innebära att i stort sett alla yrkes­grupper i branschen kan omfattas av slumpvisa tester, säger Kent Johansson och påpekar att Arbetsdomstolen gjort liknande tolkningar i tidigare ärenden.

 Alkohol- och drogtester är allvarliga saker, det ger sig på den personliga integriteten.Kent Johansson, HRF

Hotell- och restaurangfackets inställning är att snabbmatskedjan över huvud taget inte har rätt att utföra slumpvisa tester på personalen, framför allt inte utan förhandlingar inför varje enskilt tillfälle.
Max håller inte med.

Kent Johansson säger att företagets hållning i förlängningen äventyrar de anställdas integritet.
– Alkohol- och drogtester är allvarliga saker, det ger sig på den personliga integriteten. Men det är faktiskt tyngre än så. Som arbetsgivare får du kontroll över vad arbetstagare har för brister. I andra fall har arbetstagare inte skyldighet att berätta vilka sjukdomar de har. Här kräver arbetsgivaren rätt att få se svaren på de här testerna. Om du då tar någon medicin är det ganska lätt att gissa vilka sjukdomar som kan finnas.

Hotellrevyn har sökt representanter för Max som väljer att inte kommentera med hänvisning till att förhandlingar pågår.

Nyheter DROGTESTER

Drogtester ökar i arbetslivet

Antalet drogtester i arbetslivet som skickats till landets största laboratorium har ökat med nästan 400 procent från 2013 till 2019. Detta enligt statistik från Karolinska universitetssjukhuset.

Publicerad 14 juni 2021 Kommentera

År 2013 analyserades 28 000 drogtester från arbetslivet av Karolinska universitetssjukhuset.
Sex år senare uppgick antalet analyser till 111 000.
– Ökningen kan bero på att det tas fler prover i Sverige, och att vi får en ökad andel, säger Tomas Villén, sjukhuskemist på Karolinskas missbrukslaboratorium.

Den kraftiga ökningen har gått hand i hand med en ökad användning av salivtester.
För tiotalet år sedan ansågs salivprover vara alltför osäkra. I dag finns tillförlitliga metoder.
– Under 2014 började vi ta emot prover även i saliv och utandningsluft. Innan dess var det enbart urin, säger Tomas Villén.

Ulric Hermansson. Foto: Privat

Ulric Hermansson, forskare vid Karolinska Institutet och en av författarna till företagshälsovårdens guide om processen kring drogtester, har sett en ökning.
– Det är en ökad testaktivitet och ett ökat intresse för drogtester i arbetslivet. Det kan vi konstatera.

Vid Karolinskas laboratorium har andelen positiva svar på urintester ökat från 3,3 till 5,6 procent de senaste åren.
– Den ökningen stämmer till del överens med annan forskning och rapporter, säger Ulric Hermansson.

Checklista drogtester

Hela processen kring drogtester, från provtagning till transporter och hur resultatet meddelas, ska utföras korrekt och av rätt utbildad personal. Bland annat ska:

  • Provlämnarens identitet kontrolleras.
  • Information ges om syftet med testet och om regelverk som testet grundas på.
  • Provlämnaren ge sitt samtycke.
  • Provtagning utföras av hälso- och sjukvårdspersonal.
  • Provtagaren informera provlämnaren att man känner till uppgifter av intresse, exempelvis aktuell medicinering.
  • Läkare med särskild utbildning för drogtester kontaktas vid positiva drogtester, för att bedöma om resultatet har en naturlig orsak, exempelvis receptbelagd medicin.

Ökningen av både tester och andelen positiva svar har skett under en period när Tullverkets och polisens beslag av narkotika ökat markant.

– Droger skapar mer diskussion och större oro än alkohol, mycket på grund av okunskap. Är då mediebilden att det väller in knark kan det påverka intresset för drogtester, säger Robin Öberg, expert på drogtester hos Alna, ett expertorgan kring droger i arbetslivet.

Han och Ulric Hermansson trycker på att alla delar av processen kring testerna måste ske på rätt sätt.

– Det är både i arbetsgivarnas och de anställdas intresse. Varför ska jag som anställd utsätta mig för ett test om processen inte håller rätt kvalitet? Och varför ska arbetsgivare beställa tester som de inte kan lita på? säger Ulric Hermansson.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här