”Världens öppnaste land” kallades Sverige när reformen om arbetskraftsinvandring genomfördes 2008. Men de nya reglerna har bidragit till att försvaga arbetarnas ställning i restaurang- och städbranscherna, menar forskare.
De nya reglerna för arbetskraftsinvandring innebar att arbetsgivarna själva kan avgöra om det råder brist på arbetskraft i en bransch eller ett yrke. Därmed blev det lättare att rekrytera från länder utanför EU och EES, så kallat tredje land.
Forskarna Anders Kjellberg och Olle Frödin har granskat vilka effekter reformen fick för restaurang- och städbranscherna. Antalet arbetstillstånd för personer från tredje land mer än fördubblades i de branscherna mellan 2009 och 2011. De har också tittat på arbetslöshetssiffrorna. Det visade sig att 10 procent av medlemmarna i HRF:s a-kassa var öppet arbetslösa åren 2011-2012. Om deltidsarbetslösa och aktivitetsstöd räknas med var det 23 procent.
– En utgångspunkt var att besvara frågan varför så många rekryteras från tredje land till branscher med hög arbetslöshet, där de jobb som finns är lämpliga för arbetslösa ungdomar och invandrare som redan är i landet, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.
Tillsammans med Olle Frödin gick han igenom nästan alla beviljade ansökningar om arbetstillstånd i restaurang- och städbranscherna i Stockholm 2012.
– Vi kunde se att Migrationsverket inte tog hänsyn till att facken avstyrkte en tredjedel av de beviljade arbetstillstånden, eller att facken bedömde villkoren i 40 procent av fallen vara sämre än kollektivavtalet.
I de fackliga yttrandena poängteras att det inte finns några garantier att de löner och försäkringar som anges i anställningspapperen från arbetsgivarna stämmer överens med verkligheten, vilket främst gäller där kollektivavtal saknas. Kjellberg och Frödin har sett i andra undersökningar att den bilden stämmer. De kom också fram till att varannan migrant arbetade på ställen utan kollektivavtal.
Reformen om arbetskraftsinvandring bidrog till att försvaga arbetarnas ställning i branscher där de redan tidigare var svaga, menar forskarna.
– Fackets ställning, och hela den svenska modellen, riskerar naggas i kanten, säger Anders Kjellberg.
Av de som sökte arbetstillstånd från sina hemländer var det en relativt stor andel som var kockar.
– Kockyrket är ju ett bristyrke, så vi tänkte att det kanske var därför som så många inom det yrket fick arbetstillstånd i restaurangbranschen, säger Anders Kjellberg.
Men flera undersökningar visade att många av dem som fått arbetstillstånd som kockar inte arbetade som det, utan med mindre kvalificerade arbetsuppgifter. Och med avsevärt lägre löner.
– Även de som arbetade som kockar hade klart lägre löner än vad som är normalt för yrket och till och med lägre än för restaurangbiträden. Man kan misstänka att många av kockarna, för att kunna stanna i Sverige, accepterar villkor som andra inte skulle göra.
Om rapporten
Restaurangägaren och migranten var ofta av samma nationalitet. Ett skäl till att migranter från tredje land rekryteras till en bransch med relativt hög arbetslöshet är att man vill hjälpa sina landsmän. Men Anders Kjellberg menar att regelverket för arbetskraftsinvandring gör migranternas ställning mycket utsatt. Om de förlorar jobbet och inte hittar något nytt inom några månader blir de utvisade ur landet.