Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Många frågar om solskensavtal

LO:s hjälptelefon har under sommaren fått många frågor från sommarjobbare som bara får jobba när det är bra väder. En stor del av samtalen kommer från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 12 augusti 2015
Många frågar om solskensavtal
Arbetsgivare skickar hem sommarjobbare när det regnar. Foto: Colourbox
inlinebild
HRF:aren Mathias Westbrand-Emilsson deltog i LO-kampanjen. Foto: Ann Patmalnieks

I år har LO:s hjälplinje för sommarjobbare fått betydligt fler frågor om så kallade solskensavtal än förra året.
– Det beror så klart på vädret. Förra sommaren minskade frågorna om solskensavtal så fort det blev varmare, säger Malin Djuse, ungdomssekreterare på LO.

Alla som har ett avtal som säger att de ska jobba ett visst antal timmar ska få göra det oavsett väder. Är man behovsanställd finns inte den garantin, men då ska de anställda heller inte schemaläggas, påpekar Malin Djuse. Det är inte ok att först skriva upp någon på ett pass och sedan skicka hem personen för att det börjar regna.

Hittills i sommar har närmare 1 200 personer ringt till LO:s  telefonlinje.  En stor andel är anställda inom hotell- och restaurangbranschen, där det finns gott om sommarjobb.
I början har många frågor om lönen.
– De undrar om det har blivit rätt och vill veta vilken lön de bör ha.
Arbetstider och anställningsbevis är andra vanliga ämnen. Sommarjobbarna kan ha blivit lovade andra tider än vad de sedan får i praktiken.
Den fjärde vanligaste frågan är vad som gäller för att säga upp sig.
– Det handlar om allt från att de själva har hittat ett roligare jobb, till att de vantrivs och far illa, säger Malin Djuse.
Mot slutet av sommaren räknar hon med att det kommer bli en ny topp för hjälptelefonen med frågor om semesterersättning.

LO driver även kampanjen Facket på sommarjobbet, där distrikten åker runt till arbetsplatser. En av dem som har deltagit är Mathias Westbrand-Emilsson, servitör och ledamot i Hotell- och restaurangfackets förbundsstyrelse. Han var med och besökte arbetsplatser i Umeåtrakten.
– För en del funkade sommarjobbet bra, de tyckte att det var kul att komma ut och jobba. Andra var väldigt pressade, säger Mathias Westbrand-Emilsson.

Många ungdomar hade aldrig hade haft kontakt med facket, en del visste inte ens vad det var. Mathias Westbrand-Emilsson funderar över hur HRF ska kunna göra facket mer tillgängligt för sommarjobbarna.
– Jag ser ett behov av nya lösningar, kanske en ny medlemsform, som passar dem som inte jobbar hela året men som inte kan vara studerandemedlemmar. Jag vet inte hur det skulle lösas, men man vill ju inte betala hela året om man bara jobbar vissa perioder eller enstaka dagar.

Malin Djuse på LO har noterat att det ser ut att vara fler äldre utan fast jobb som tar sommarjobb.
– Ett distrikt hade till och med mött pensionärer som sommarjobbade. Vi stöter på fler som är stand-by hela året och passar på att sommarjobba för att tjäna ihop en slant. Vi ser också praktikanter som gör rena arbetsuppgifter utan att vara avlönade, berättar Malin Djuse.

Om sommartelefonen

Fackets hjälptelefon, 020-56 00 56, har öppet året runt, men på sommaren vänder den sig särskilt till dem som har frågor om sommarjobb. De som ringer är oftast unga och sällan med i facket. Märker de som svarar att det rör sig om kollektivavtalsbrott hänvisar de vidare till respektive fack.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här