Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Många frågar om solskensavtal

LO:s hjälptelefon har under sommaren fått många frågor från sommarjobbare som bara får jobba när det är bra väder. En stor del av samtalen kommer från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 12 augusti 2015
Många frågar om solskensavtal
Arbetsgivare skickar hem sommarjobbare när det regnar. Foto: Colourbox
inlinebild
HRF:aren Mathias Westbrand-Emilsson deltog i LO-kampanjen. Foto: Ann Patmalnieks

I år har LO:s hjälplinje för sommarjobbare fått betydligt fler frågor om så kallade solskensavtal än förra året.
– Det beror så klart på vädret. Förra sommaren minskade frågorna om solskensavtal så fort det blev varmare, säger Malin Djuse, ungdomssekreterare på LO.

Alla som har ett avtal som säger att de ska jobba ett visst antal timmar ska få göra det oavsett väder. Är man behovsanställd finns inte den garantin, men då ska de anställda heller inte schemaläggas, påpekar Malin Djuse. Det är inte ok att först skriva upp någon på ett pass och sedan skicka hem personen för att det börjar regna.

Hittills i sommar har närmare 1 200 personer ringt till LO:s  telefonlinje.  En stor andel är anställda inom hotell- och restaurangbranschen, där det finns gott om sommarjobb.
I början har många frågor om lönen.
– De undrar om det har blivit rätt och vill veta vilken lön de bör ha.
Arbetstider och anställningsbevis är andra vanliga ämnen. Sommarjobbarna kan ha blivit lovade andra tider än vad de sedan får i praktiken.
Den fjärde vanligaste frågan är vad som gäller för att säga upp sig.
– Det handlar om allt från att de själva har hittat ett roligare jobb, till att de vantrivs och far illa, säger Malin Djuse.
Mot slutet av sommaren räknar hon med att det kommer bli en ny topp för hjälptelefonen med frågor om semesterersättning.

LO driver även kampanjen Facket på sommarjobbet, där distrikten åker runt till arbetsplatser. En av dem som har deltagit är Mathias Westbrand-Emilsson, servitör och ledamot i Hotell- och restaurangfackets förbundsstyrelse. Han var med och besökte arbetsplatser i Umeåtrakten.
– För en del funkade sommarjobbet bra, de tyckte att det var kul att komma ut och jobba. Andra var väldigt pressade, säger Mathias Westbrand-Emilsson.

Många ungdomar hade aldrig hade haft kontakt med facket, en del visste inte ens vad det var. Mathias Westbrand-Emilsson funderar över hur HRF ska kunna göra facket mer tillgängligt för sommarjobbarna.
– Jag ser ett behov av nya lösningar, kanske en ny medlemsform, som passar dem som inte jobbar hela året men som inte kan vara studerandemedlemmar. Jag vet inte hur det skulle lösas, men man vill ju inte betala hela året om man bara jobbar vissa perioder eller enstaka dagar.

Malin Djuse på LO har noterat att det ser ut att vara fler äldre utan fast jobb som tar sommarjobb.
– Ett distrikt hade till och med mött pensionärer som sommarjobbade. Vi stöter på fler som är stand-by hela året och passar på att sommarjobba för att tjäna ihop en slant. Vi ser också praktikanter som gör rena arbetsuppgifter utan att vara avlönade, berättar Malin Djuse.

Om sommartelefonen

Fackets hjälptelefon, 020-56 00 56, har öppet året runt, men på sommaren vänder den sig särskilt till dem som har frågor om sommarjobb. De som ringer är oftast unga och sällan med i facket. Märker de som svarar att det rör sig om kollektivavtalsbrott hänvisar de vidare till respektive fack.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här