Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Lönerna steg 3,5 procent

Enligt avtalet skulle lönerna höjts med minst 3:36. Men den genomsnittliga höjningen blev bara 3:13. Orsak: den höga personalomsättningen.

Publicerad 1 mars 2004

Lönerna i hotell- och restaurangbranschen steg med 3,5 procent mellan september 2002 och september 2003. Det visar lönestatistiken som just har blivit klar. Statistiken gäller alla anställda från 18 år och uppåt.

Den genomsnittliga lönen för alla anställda var 92:20. Det motsvarar en månadslön på 15 951 kronor. Lönehöjningen på ett år blev 3:13 per timme, en ökning med 3,5 procent.

Enligt kollektivavtalet mellan fackförbundet HRF och arbetsgivaren SHR så skulle lönerna ha höjts med minst 3:36 den 1 maj förra året. 1:68 var en generell lönehöjning till alla och lika mycket skulle läggas ut i lokal pott.
Den verkliga lönehöjningen blev alltså 3:13, 23 öre mindre per timme.
I statistiken ser det alltså ut som om många arbetsgivare har brutit mot avtalet och betalat för låga löner. Men så behöver det inte vara.
– Om många anställda slutar och de nya som börjar i stället har lägre lön, blir genomsnittslönen lägre, säger Stefan Carlén, ekonom på Handels, som har hjälpt HRF med årets lönestatistik.
– De som arbetar kvar har fått ut avtalets innehåll och troligen även en viss löneglidning, säger Stefan Carlén.

Men eftersom hotell- och restaurangbranschen har så stor personalomsättning så kommer arbetsgivarna ändå billigare undan än de skulle göra annars.

Här är fler uppgifter om lönerna:
Ackord ger mer pengar
De som har ackordslön tjänar mer. Deras snittlön var 101:38. De fick en ökning med 1:81 (+ 1,8 procent) på ett år. Den största gruppen med ackord är serveringspersonal på vissa företag, som fortfarande har kvar det gamla servislönesystemet.

Tidlön på väg att komma ikapp ackordet
De som har tidlön tjänade 91:49 och de fick en höjning på 3:29 i timmen (+ 3,7 procent). Skillnaden mellan de två grupperna minskar alltså. De allra flesta anställda i branschen har tidlön.

4 kronor i ob per arbetad timme
Räknat på varje arbetad timme så får den hotell och restauranganställde 4:09 i ob-ersättning. Ungefär var fjärde timme är obekväm, alltså.
Helgersättningen och de röda dagarna är värda i snitt 3:37 per arbetad timme. Vad den anställde verkligen får beror givetvis på arbetsschemat. En del arbetar aldrig obekvämt, andra har mycket helg- och nattjobb.

Alla dessa siffror gäller dem som arbetar inom Gröna riksavtalets område. Det är det största avtalsområdet.

Lunchrumsanställdas löner ökade mest
För de som arbetar i ett företags lunchrum var lönen något högre, i snitt 94:69. Lönehöjningen för lunchrumsanställda var 3:71 per timme, vilket är 4,1 procent.
Uppdatering 04-03-18: I Hotellrevyn nr 3/04 stod det att det var de turistanställdas löner som hade ökat på detta sätt, men höjningen gäller alltså anställda på lunchrestauranger. Hotellrevyn beklagar de felaktiga uppgifterna.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här