Nyheter lön

”Lön i förtid potentiell skuldfälla”

Nya företag specialiserar sig på att låta anställda i branschen plocka ut sin lön i förtid. Både HRF och Visita varnar för att det kan vara en potentiell skuldfälla.

Publicerad 30 november 2020
”Lön i förtid potentiell skuldfälla”
Med några knapptryck i en app kan anställda ta ut intjänad lön. Foto: Colourbox
Mikael Ingelson. Foto: Privat

I andra länder är de redan etablerade, företagen där affärsidén är att låta anställda ta ut i lön i förtid. Nu finns de även i Sverige. Grace och Mysaly är två av företagen som har tagit trenden hit.
– Vi erbjuder företagen en möjlighet att erbjuda sina medarbetare en förmån, att de kan få ta ut en liten del av sin lön i förtid, säger Mikael Ingelson som är vd och en av grundarna till Mysaly.
– Det kan vara för att det har dykt upp oförutsägbara utgifter som att bilen går sönder eller att barnen behöver nya vinterskor när det är långt kvar till lön.

Han berättar att den främsta målgruppen är personer med så kallade timanställningar, vars inkomster kan variera kraftigt mellan månaderna.
– Det är många som inte har ett sparkapital att luta sig tillbaka på. Vi har sett i undersökningar att det är många timanställda som känner finansiell stress. Det här ska underlätta för dem.

Företaget delägs av Quinyx, som har branschens mest använda app för schema- och tidsrapportering. I nuläget är det framför allt Quinyx kunder som Mysaly vänder sig till, säger Mikael Ingelson.
– Vi måste ha tillgång till lönesystem för att säkert kunna betala ut pengar. Vi måste veta att timmarna är attesterade för att kunna betala ut pengar i systemet. Vi sysslar inte med låneverksamhet.

Kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen.Malin Ackholt, ordförande HRF

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket, ser flera problem med tjänsten. Ett är att det blir svårt för de anställda att överblicka sin inkomst.
– Det handlar om en väldigt sårbar grupp anställda som redan i dag har svårt att förutse vad de kommer att tjäna.

Det andra problemet som hon ser är att det riskerar att sätta anställda i skuld.
– Om du i ett pressat läge tar ut lön kan det ställa till med stora ekonomiska problem i ett längre perspektiv. Det är ett system som kan sätta människor i oerhört besvärliga lägen. Jag är väldigt skeptisk, säger hon.

Går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla.Torbjörn Granevärn, förhandlingschef Visita

Torbjörn Granevärn är förhandlingschef på branschorganisationen Visita. Han säger att han tycker att idén om flexibelt löneuttag i grunden är god, men att det ställer höga krav på transparens och spårbarhet.
– I ett sådant här system är det oerhört viktigt att man kan följa hur arbetstagare har arbetat och fått ut lön i förskott. Vi har ett regelverk som ska följas, det kommer man inte runt genom att använda sig av en sådan tjänst. Det måste skötas korrekt.

Torbjörn Granevärn. Foto: Visita

Torbjörn Granevärn säger att Visita inte ser några hinder i vare sig kollektivavtal eller lagar. Att som arbetsgivare bevilja anställda ett förskott på lönen är möjligt redan i dag, säger han.
– Då ligger ansvaret på den goda arbetsgivaren att göra en helhetsbedömning av läget, att det blir rätt belopp och att den anställde klarar sin ekonomi långsiktigt.

Men även Visita ser en risk för att anställda skuldsätter sig när det momentet försvinner, säger han.
– Det går inte att blunda för att det är en potentiell skuldfälla. Framför allt när man gör den här transaktionen i en bransch där medellönen är låg.

Fakta: Så här funkar det

Arbetsgivaren tecknar ett avtal med Mysaly. Genom en app kan de anställda sedan välja att ta ut intjänad lön före ordinarie löneutbetalningsdatum. De förtida uttagen dras från nästa lön. För varje uttag betalar de anställda en administrationsavgift, i nuläget 35 kronor per uttag. Arbetsgivaren betalar en licensavgift för tjänsten.

 

Mikael Ingelson, vd på Mysaly, säger att företaget skulle skjuta sig i foten om de bidrog till att de anställda hamnade i en dålig sits.
– Det här är ju en förmån som ska hjälpa arbetsgivare att bli extra attraktiva. Det måste ske ansvarsfullt. Våra kunder har möjlighet att sätta ett tak på hur mycket pengar de anställda kan ta ut och hur ofta, till exempel max två uttag eller max 2 000 kronor i månaden. Det är också det vi föreslår att de gör.

Hur många kunder Mysaly har i dagsläget vill Mikael Ingelson inte avslöja, men säger att det är ”ett gäng”.
– Vi startade verksamheten under året så corona har så klart påverkat oss, men vi har ett gäng nöjda kunder och vi är i dialog med ytterligare ett antal.

Att företag som Mysaly växer i hotell- och restaurangbranschen visar att det finns problem där. Det säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.
– Det visar att vi har working poor i Sverige. Att vi har en arbetsmarknad som inte borde finnas år 2020. Det är ett förkastligt system, med folk som inte får fasta anställningar så att de klarar sig. Det här ju deras jobb, inte deras extrajobb.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här