Nyheter

LO vill se högre arbetarpensioner

Många LO-medlemmar blir fattigpensionärer, trots att de har jobbat heltid hela sitt arbetsliv. För att komma till rätta med det behövs en rejäl översyn av pensionssystemet, konstaterar LO i sin pensionsutredning i dag.

Publicerad 15 mars 2016
LO vill se högre arbetarpensioner
LO-medlemmarnas pensioner är för låga och måste höjas, skriver LO i sin pensionsutredning. Foto: iStockphoto

Målet med dagens pensionssystem var att alla skulle få minst 70 procent av sin slutlön i pension. Så blev det inte. I dag kan merparten av LO:s medlemmar räkna med att få en pension motsvarande runt 60 procent av slutlönen, även om de har arbetat heltid hela livet. Det konstaterar LO i sin nya pensionsutredning.
– Om man arbetar hela livet ska man ha en rimlig pension och inte behöva bidrag, säger LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin.

Anledningarna till de låga pensionerna är flera. Den främsta är att svenskarna lever längre än när systemet fick sin form, i genomsnitt två år längre efter 65-årsdagen. En annan är systemets utformning, med en broms som kan sänka pensionerna för att balansera skulder och tillgångar.

Att höja pensionsåldern är en lösning som har diskuterats, men det tror inte LO är rätt väg att gå. I dag är det många LO-medlemmar som inte ens orkar arbeta till 65 års ålder. Medelåldern vid pension bland LO-män är i dag 64 år och 63,5 för kvinnor. För dem skulle en höjning av pensionsåldern bli ekonomiskt kännbar, menar LO.
– Det betyder att det blir extremt låga pensionsnivåer för dem som skulle behöva ta ut sin pension vid 63, säger LO:s utredare Renée Andersson.

Bättre är i stället att försöka få LO-medlemmarna att stanna längre i yrket, skriver LO. Ett sätt är att satsa på förbättrad arbetsmiljö. Till exempel vill LO se mer resurser till Arbetsmiljöverket och större möjligheter att straffa arbetsgivare som inte sköter sig.
– Vi tycker att lagar och föreskrifter bör ses över så att arbetsgivarens arbetsmiljöansvar blir tydligare. Kraven är för låga på arbetsgivaren i dag, säger Renée Andersson.
 
Andra förslag i pensionsutredningen är att slopa premiepensionssystemet, som LO liknar vid ett lotteri, samt ändra reglerna för sjukersättning. År 2008 skärptes sjukersättningsreglerna kraftigt. Följden har blivit att färre beviljas ersättning, och kanske i stället väljer att gå i tidig pension, skriver LO. Ett förslag är därför att höja gränsen för sjukersättning till 67 år.

Viktigt för att få upp pensionerna är också fler trygga anställningar på heltid, konstaterar LO.
– Visstidsanställningarna måste begränsas. I dag har vi daglönare och till och med timlöner, som sitter och väntar på sms på telefonen. Det kommer att påverka deras pensionsutfall. Heltid ska vara norm, utvecklingen i dag går åt fel håll, säger Renée Andersson.

Andra punkter i LO:s pensionsutredning:

  • En ”gas” bör införas i pensionssystemet, som ska slå in när det finns ett överskott i systemet.
  • Mer satsningar på företagshälsovård.
  • Mer satsningar på barnomsorg och äldreomsorg.
  • Bakomliggande inkomst ska vara grund för pensionsrättigheter både vid sjukpenning och a-kasseersättning.
  • En arbetsmiljökommission för kvinnors arbetsmiljö bör tillsättas.  
  • I sista hand ska avgiften till inkomstpensionen höjas.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här