Nyheter stämning

Liseberg stäms för brott mot mbl

Nöjesfältet Liseberg hade ont om personal och tog in ett bemanningsföretag. Men de lät bli att förhandla med facket. Nu ska fallet prövas i Arbetsdomstolen.

Publicerad 27 februari 2018
Liseberg stäms för brott mot mbl
Det var under satsningen "Jul på Liseberg" som bolaget anlitade bemanningsföretaget. Foto: Bo-Göran Kristoffersson/Mostphotos

Liseberg i Göteborg har länge använt sig av olika slags tidsbegränsade anställningar för att lösa personalbehov. Men under november och december 2016 anlitades i stället bemanningsföretaget Restaurangassistans för att täcka behovet av kockar. Det var en lösning Liseberg inte hade använt tidigare för yrkesgruppen. En så viktig förändring av verksamheten ska förhandlas enligt medbestämmandelagen, mbl.

Så säger lagen

En arbetsgivare som planerar en viktig förändring av sin verksamhet måste på eget initiativ förhandla med facket. Detta enligt § 11 i lagen om medbestämmande, mbl. Arbetsgivare som anlitar utomstående företag måste också förhandla, enligt mbl § 38.

– Det handlar om mbl:s inflytanderegler, som är viktiga verktyg för fackförbunden, säger Josephine Trinder, jurist på LO-TCO Rättsskydd som driver ärendet åt Hotell- och restaurangfacket.
Rättsskyddet och HRF vill att Liseberg ska betala 150 000 för brott mot förhandlingsskyldigheten. Bolaget var skyldigt att förhandla både om själva förändringen av verksamheten och om att ta in just Restaurangassistans. Men Liseberg gjorde ingetdera och bröt därmed mot mbl, enligt stämningsansökan.

Susanne Bali. Foto: Jann Lipka/HRF

Fackklubben på Liseberg har länge försökt påverka anställningsformerna, i synnerhet för kockar. Klubben har förespråkat goda anställningsvillkor i stället för olika typer av tillfälliga anställningar, berättar Susanne Bali, ombudsman på HRF.
– Arbetsgivaren har lite fallit på eget grepp. De har haft så många otrygga anställningar i olika former att de till sist hamnade i en situation som gör att de har svårt att få människor att arbeta.

I den centrala förhandlingen försökte HRF få arbetsgivaren att överväga valideringar av befintlig personal för att klara kockbristen. Då skulle HRF inte kräva skadestånd.
– Det skulle gynna både de anställda och arbetsgivaren. Kanske finns det personer som arbetat länge inom branschen utan yrkesutbildning. Vi vet inte i dagsläget hur det ser ut, det hade behövt kartläggas.

Men arbetsgivaren visade enligt Susanne Bali inget intresse för andra lösningar.

LO-TCO Rättsskydd stämmer även Arbetsgivaralliansen, som Liseberg är med i. Arbetsgivaralliansen har i en särskild överenskommelse med HRF åtagit sig att följa kollektivavtalet Gröna riksavtalet.

Liseberg vill inte kommentera stämningen.
– Vi har inte sett stämningsansökan än och ärendet ligger hos Arbetsgivaralliansen, säger informationschefen Julia Vasilis.

Nyheter övervakning

Lättare att kamerabevaka personal

Från och med i morgon gäller nya regler för kamerabevakning. Privata arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen behöver därmed inte längre söka tillstånd för att sätta upp kameror.

Publicerad 24 maj 2018 Kommentera
Lättare att kamerabevaka personal
Med de nya reglerna krävs inte längre tillstånd för arbetsgivare i hotell- och restaurangbranschen som vill sätta upp kameror. Däremot måste andra krav vara uppfyllda. Foto: Jonas Bilberg
Nils Henckel. Foto: Datainspektionen

I morgon, den 25 maj, införs den nya Dataskyddsförordningen, GDPR. Det innebär även nya regler för kameraövervakning. Nytt är till exempel att tillståndskravet nu enbart gäller myndigheter och andra som utför en uppgift av allmänt intresse.

Arbetsgivare som vill sätta upp kameror som kan filma anställda behöver alltså inte längre söka tillstånd. Men det betyder inte att det är fritt fram att sätta upp kameror, säger Nils Henckel, jurist vid kameragruppen på Datainspektionen.
– Det måste finnas ett vettigt syfte med bevakningen. Det är inte okej att filma för att se hur en kock utför sitt arbete eller hur väl någon städar ett hotellrum. Men det kan vara okej att filma för att förhindra brott, till exempel att någon tar pengar ur kassan. Dolda kameror där man inte informerar om bevakningen är aldrig tillåtna.

Reglerna kräver också att arbetsgivaren informerar personalen innan kamerabevakning inleds. De anställda har till exempel rätt att få veta varför de filmas, hur länge filmen sparas och hur bilderna ska användas.

Fakta: Nya regler från 25 maj

Den tidigare kameraövervakningslagen upphör och ersätts av en ny reglering, bland annat EU:s regler om dataskydd, GDPR. I augusti införs även en ny lag om kamerabevakning.

Privata arbetsgivare som inte utför tjänster av allmänt intresse behöver inte längre söka tillstånd för kamerabevakning. De måste dock uppfylla kraven i dataskyddsförordningen, GDPR, annars riskerar de böter.

Arbetsgivaren har också förhandlingsskyldighet enligt mbl innan kamerabevakning inleds.

Anställda kan lämna in klagomål på arbetsgivares kamerabevakning till Datainspektionen, som kan inleda en tillsyn.

Läs mer på Datainspektionen.se

Anställda som anser att deras arbetsgivare inte följer reglerna kan lämna in ett klagomål till Datainspektionen. Myndigheten kan då komma att inleda en tillsyn på arbetsplatsen.
– Det är viktigt att man skickar in en anmälan till oss om man upplever att man har filmats på ett kränkande sätt, säger Nils Henckel.

En av de största förändringarna i den nya lagstiftningen gäller sanktioner, berättar Nils Henckel. I de nya reglerna finns det möjlighet att utdela sanktioner upp till 20 miljoner kronor.
– Det är ju pengar som går till svenska staten. Men det finns också möjlighet för enskilda att på civilrättslig väg få skadestånd om man har fått sin personliga integritet kränkt av bevakning, säger Nils Henckel.

Han tror att de nya reglerna kommer att göra det lättare för arbetsgivare att kamerabevaka arbetsplatser, samtidigt som det följer med ett större ansvar än tidigare.
– Jag tror att det kommer att bli enklare rent administrativt, men de som filmas kommer att ha minst lika bra rättigheter.

Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Fler tecknar kollektivavtal

Intresset ökar för kollektivavtal tecknade direkt med Hotell- och restaurangfacket. Under årets första fyra månader tecknades 33 procent fler än samma period förra året.

Publicerad 23 maj 2018 Kommentera
Fler tecknar kollektivavtal
Fler arbetsgivare vill teckna kollektivavtal med HRF. Foto: Volodymyr Goinyk/Mostphotos
Susanne Bali Foto: Jann Lipka/HRF

Under årets första månader tecknades 217 hängavtal runt om i landet. Det var en tredjedel fler än under perioden 2017. Ökningen gäller så kallade hängavtal, som arbetsgivare kan teckna med facket utan att vara med i Visita eller annan arbetsgivarorganisation.

Exakt varför det har ökat vet inte HRF. Men Susanne Bali, ombudsman på HRF, tror att det finns en koppling till att avtalstecknande är ett prioriterat mål i förbundets verksamhetsplan för 2018. Målet är att det ska tecknas 722 nya avtal under året.

Susanne Bali berättar att man under en turné till förbundets olika avdelningar om pensionsfrågor även tog upp kollektivavtalen.
– Kanske har det bidragit lite till ökningen. Men det kan också vara så att förra årets avtalsrörelse gjorde att man var mindre aktiv med att få arbetsgivare att teckna avtal, säger Susanne Bali.

HRF Väst är en av de avdelningar som tecknat fler avtal än förra året. Christer Eriksson, kassör och ombudsman, säger att det inte har gjorts någon särskild satsning under början av året.
– Men våra assistenter har kanske jobbat på extra bra med detta, säger Christer Eriksson.

Mer om avtalen

Arbetsgivare som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation har kollektivavtal. De som inte är med kan teckna avtal direkt med ett fackförbund.

Medlemmar i HRF som jobbar på en arbetsplats utan kollektivavtal kan kontakta sin avdelning som då kan begära förhandling med arbetsgivaren för att försöka få dem att teckna avtal.

En vanlig anledning till att arbetsgivare tecknar nya hängavtal är att de behöver det för att kunna få någon form av bidrag eller för arbetstillstånd.
– Många arbetsgivare som vill teckna hängavtal vill samtidigt få ett yttrande till Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen, säger Susanne Bali.

Under åren 2011 – 2012 tecknades det som flest hängavtal, omkring 900 per år.
– Anledningen till ökningen då var att många arbetsgivare ville ta in migrerad arbetskraft, säger Susanne Bali.

Nyheter Rapport

”Branschen viktig för integrationen”

Hotell- och restaurangbranschen är den bransch som i högst grad anställer arbetslösa födda i Afrika och Asien. Det visar en ny rapport från Handelns forskningsinstitut.

Publicerad 22 maj 2018 Kommentera
”Branschen viktig för integrationen”
Foto: Mostphotos

Det är vanligt att arbetslösa som får jobb i hotell- och restaurangbranschen är födda utanför Europa och Amerika. Mellan 2011 och 2015 var 27 procent av alla arbetslösa som anställdes i branschen födda i Afrika och Asien. Det gör hotell- och restaurangbranschen till den bransch som i högst grad anställer arbetslösa med den bakgrunden. Resultaten presenteras i dag i en rapport från Handelns forskningsinstitut, HFI.
– Det är i hotell- och restaurangbranschen många får sitt första jobb som invandrad till Sverige. Branschen fungerar på så sätt som en integrationsmotor, säger Sven-Olov Daunfeldt, rapportförfattare och forskningschef på HFI.

Om rapporten

Rapporten ”Vilka företag bryter utanförskapet bland utrikes födda?” är gjord av Handelns forskningsinstitut, HFI.

Den bygger på statistik från SCB.

En annan bransch som i hög grad rekryterar arbetslösa födda i Afrika och Asien är vård- och omsorgsbranschen. Men resultaten i undersökningen visar också att arbetsgivare hellre rekryterar personal från andra företag än personer som är arbetslösa. Det är något som Sven-Olov Daunfeldt menar är problematiskt.
– Det är ovanligt att rekrytera personer som finns i arbetslöshet jämfört med personer som redan arbetar. Risken är att de som redan är arbetslösa får svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det här är något som behöver förändras för att undvika utanförskap, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Undersökningen visar inte vilken typ av anställning som arbetslösa födda i Afrika och Asien får inom de olika branscherna. Men siffror som tidningen Arbetet beställt från SCB visar att utrikes födda oftare får otrygga anställningar än personer som är födda i Sverige. Förra året hade drygt en femtedel, 21,8 procent, av de utrikes födda en tidsbegränsad anställning. För inrikes födda var den siffran 13,6 procent.

Fråga om jobbet.
134
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.