Nyheter Ekonomi
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Krisen går inte på McDonalds

Global finanskris! Massarbetslöshet! Ekonomiskt kaos! Sodexo och andra som är beroende av företagskunder har fått en mer osäker tillvaro. McDonald--s i Värmland går däremot bättre än tidigare.

Publicerad 25 maj 2009
Krisen går inte på McDonalds
Fullt upp i köket på McDonald--s i Karlstad.

Det är kris i världsekonomin. Att säga något annat vore att underdriva. Konkurserna ökar, kronan faller och arbetslösheten stiger. Senast i raden av dystra rapporter var Arbetsmarknadsverkets prognos: en halv miljon arbetslösa svenskar år 2010. För den vanlige svensken innebär krisen allt från en klump i magen, till arbetslöshet och ekonomisk katastrof. Hittills har unga, män och industri­anställda drabbats hårdast, men handeln med dess många anställda är på väg i kapp.

Än så länge har
hotell- och restaurang­­branschen klarat sig relativt bra.
– Man kan konstatera att restaurangsektorn klarat sig bättre än till exempel handeln i storstadssektorn, sade Fredrik Polland på kreditupplysningsföretaget UC i samband med att konkurssiffrorna för mars månad presenterades.
Där visade det sig nämligen att medan många branscher såg skenande konkurs­ökningar, var hotell- och restaurang­branschens siffror i stort sett desamma som för motsvarande kvartal 2008.
Höga men stabila, alltså.
– Hotell- och restaurangbranschen är alltid konkursutsatt, men jag kan ändå tycka att den klarar sig förvånansvärt bra. Synbart har lågkonjunkturen ännu inte slagit så hårt mot branschen, säger Fredrik Polland.

Uppenbarligen är kristid inte automatiskt detsamma som slut på hotell- och krogbesök. När försäkringsbolaget If nyligen frågade svenskar vad de har dragit in på för att spara pengar, svarade bara drygt var tionde att det var uteätandet som fått stryka på foten.
– Man ska inte glömma att många hushåll har sina jobb kvar, och har dessutom fått skattesänkningar och rekordlåga räntor, säger Björn Arnek.
Han är chef för branschekonomi­avdelningen på Sveriges hotell- och ­restaurangföretagare, SHR, och han tycker att lågkonjunkturen hittills verkar ha slagit väldigt ojämnt i branschen.
– Vi är inne i en extrem lågkonjunktur och det är helt klart väldigt många branschföretag som har det tufft just nu. Men det är splittrat. Jag har både träffat företag som aldrig gått så bra som nu, och de som tappat hälften av sin omsättning. Det är framför allt de företag som har andra företag som sina främsta kunder som har det svårt.

Ett av dem är Sodexo
som driver personalrestaurangerna på Volvo personvagnars fabriker i Torslanda. På knappt ett år har runt 2 500 av verkets anställda fått sluta, vilket i sin tur har fått konsekvenser även för personalen på Sodexo.

Mona-Lisa Jireland, Sodexo.
Mona-Lisa Jireland, HRF-representant på Sodexo.

– När antalet matgäster minskade så kraftigt blev det svårt att få lönsamhet i verksamheten. Men Volvo PV ville inte diskutera andra lösningar så i början av året sade Sodexo upp kontraktet, säger ­Mona-Lisa Jireland som är HRF-representant på Sodexo.
Strax därefter, i mars, blev samtliga på Volvo personvagnars restauranger uppsagda. De sista av de cirka sjuttio ­anställda slutar i augusti då kontraktet mellan Volvo person­vagnar och Sodexo går ut.
– Det är mycket oro. Folk undrar ju hur det ska bli. Framför allt de lite äldre som har jobbat här länge, säger Gith Svensson som är ordförande för HRF-klubben för de Sodexoanställda på Volvo.
Även hon slutar i augusti. Efter det vet hon inte riktigt vad som händer. Ännu har hon inte börjat söka andra jobb.
– Jag vet inte vem som vill ­anställa en 45-åring som jag. Dessutom hoppas man ju att ­situationen ska lösa sig.

För än finns det hopp.
I skrivande stund har ingen annan entreprenör fått uppdraget att driva restaurangerna, och såvitt Gith och Mona-Lisa vet så är Sodexo fortfarande med i kampen om kontraktet.– Och om det kommer ett annat företag så kan det ju bli fråga om en 6b-övergång. Men det är många ­saker som ska klaffa och det är inte långt kvar till augusti, säger Mona-Lisa.
Kocken Glenn Ohlsson tycker att ovissheten är värst. Ilskan riktar han mot Volvo.
– Jag tycker att det är för jävligt att vi inte får veta. Inte ett ljud har vi fått höra om hur det ska bli.
Och medan tiden går och uppsägningstiderna går ut blir de Sodexoanställda på restaurangerna färre. Det lägger stor börda på dem som blir kvar till slutet, menar han.
– På min restaurang har vi runt 750 lunchgäster per dag och alldeles för lite personal. Dessutom är köken så över­dimensionerade så att vi nästan borde ha rullskridskor.
De har alla förståelse för att Sodexo har agerat som de har gjort. Det har även Christer Eriksson, HRF-ombudsman i Göteborg, som varit med och förhandlat om uppsägningarna.
– Jag märker att det är fler och fler företag här. Först handlade det mest om extrapersonal och sedan om visstidspersonal. Men nu går det inte längre, så nu börjar företagarna nagga även på de tillsvidareanställda.

Björn Arnek på SHR säger att även om det är dåliga tider i hela landet, så kan man se vissa regionala skillnader.
– Många har det tufft i Göteborg nu, i alla fall på hotellsidan. Sam­tidigt går Gotland och ­Malmö ännu ganska bra.
Det går också fortfarande att hitta landsort­städer där ­hotell- och restaurangbranschen »knallar på i stort sett som tidigare«, säger han.
– Sedan är det ju stor spridning inom länen. De flesta backar, men alla har inte drabbats av den extrema nedgången.

Även arbetslösheten varierar över landet. I slutet av oktober 2008 var runt 3 600 av medlemmarna i Hotell- och restauranganställdas a-kassa arbetslösa. I slutet av mars hade de ökat till nästan 4 100. Den största ökningen stod Halland och Södermanlands län för, samtidigt som de arbetslösa medlemmarna i Jämtland, Västerbotten och Dalarnas län blev färre. Även Värmlands län har drabbats. Här har antalet HRAK-medlemmar utan jobb ökat med en fjärdedel under det senaste halvåret.
Men Patrik Hjelte, ägare till åtta McDonald–s-restauranger i Värmland och i Bohuslän, känner inte av någon kris. Han har nyligen anställt drygt nittio personer.

Parik Hjelte, McDonald's, Karlstad.
Patrik Hjelte, McDonald's-företagare.

– Vi har behov för det. Restaurangerna går bättre än någonsin. Vi har inte alls drabbats av lågkonjunkturen.
Just i dag arbetar han själv på restaurangen på Drottninggatan i Karlstad. Trots snabb betjäning är köerna konstanta.
– Jag tror att det är för att vi har låga priser och för att folk vet vad de får, säger restaurang­chef Henrik Bäckevall.
Elin Fransson har jobbat på restaurangen i snart sju månader. Hon tror att ökningen till viss del beror på att fler börjat se McDonald–s mer som en »riktig restaurang«.
– Varför skulle man inte kunna ha en affärslunch här? Jag skulle kunna ha det.

Det är inte någon särskild kundgrupp som ökat, utan alla grupper kommer lite oftare helt enkelt, säger Patrik. Han tror att det finns flera anledningar till det. Att folk sparar i dåliga tider kan vara en.
– Det är säkert så att folk som tidigare ätit lunch för en hundralapp på ett annat ställe kanske kommer hit i stället. Men de anställda här gör också ett otroligt bra jobb.
Hela trettio av de nya anställda ska börja här på restaurangen. Henrik berättar att intresset för de utannonserade tjänsterna var enormt. Nästan 600 ansökningar kom in. Runt 160 personer kallades till intervju. Henrik och Patrik konstaterar att det var ovanligt många bra sökande.
– De var pålästa, förberedda och ambitiösa. Det var otroligt roligt, säger Henrik.
– Det var så många bra så vi bestämde oss för att anställa fler än vad som var tänkt. Vi hade bara annonserat ut åttio tjänster, men anställde nittiotre, säger Patrik.
Men det kommer att behövas inför sommaren, tror han.
– Den billiga kronan lockar gott om norska turister till Värmland, förutom de svenska förstås, så jag tror att det blir en ­rekordsommar, säger Patrik.

Den visionen delar i alla fall en del av hotell- och restaurangföretagarna. I Konjunkturinstitutets aprilbarometer visade branschens företagare en försiktig optimism inför de tre närmaste månaderna.
– Framför allt hotellen har varit väldigt negativa förut, men är lite mer positiva nu. Restaurangföretagen har hela tiden varit lite mer optimistiska, säger Björn Arnek.
Även han tror att sommaren kan bjuda på en ljusning. Tecken på det är den låga kronkursen, en ökande inhemsk turism och att Sverige i juli tar över ordförandeskapet i EU.
– Vi hoppas på draghjälp av ordförande­skapet. Det innebär många möten med stora sällskap. Mycket är redan inbokat. Man får se de ljusglimtar som finns.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här