Ibbes kollega drar rasistiska skämt och säger dumma grejer om religiösa. Det är inte riktat mot någon särskild, men eftersom det är en väldigt blandad arbetsplats finns det många som tycker det är jobbigt, bland annat Ibbe. Samtidigt skrattar de flesta med och säger ingenting. Vad ska Ibbe göra?
Det handlar om arbetsmiljö
Barakat Ghebrehawariat, föreläsare och konsult inom demokratifrågor:
Rasistiska handlingar kommer i olika förpackningar. Vad den ene kan uppleva som skämtsamt är inte så kul för den som är måltavla.
Ett skämt ska vara roligt för alla. Om inte alla är med på det är det något annat, som mobbning.
Personer i en optimalt antirasistisk organisation har ledare som kliver in och säger ifrån att det här tolererar vi inte.
En individ som redan befinner sig i en marginaliserad situation på arbetsmarknaden ska inte behöva hantera sånt här på egen hand. Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön, för det är vad det handlar om – arbetsmiljö.
Men om chefen inte ser, eller om Ibbe inte känner sig manad att gå till chefen, finns det andra sätt.
Personer i ett utsatt läge har inte alltid en budget att säga ifrån. Då kan man behöva alliera sig med någon som tillhör normen som kan säga ifrån.
Jag är egentligen inte hundra procent bekväm med att ge det här rådet, i och med att det riskerar att befästa maktstrukturer, men det är tyvärr så det ser ut.
När man tillhör en »innegrupp« och hör något som är fel, stereotypiskt eller rasistiskt har man större möjligheter att säga ifrån.
Men många drar sig för det. Det finns ett behov av att tillhöra flocken. Man vill inte bli utstött ur gemenskapen.
Du måste helt enkelt vara beredd på att vara den som skapar dålig stämning.
Men så länge det är de verktyg man har så får man lov att använda dem.
Män tenderar att lyssna på män, vita tenderar att lyssna på andra vita, så sannolikheten ökar att de lyssnar på dig om du tillhör normen.
På sikt riskerar man att befästa de maktordningar som finns. Men så länge det är de verktyg man har så får man lov att använda dem.
Vi kan aldrig förändra världen om vi inte vågar ta risker. Om du tillhör normen löper du långt mindre allvarliga risker än om du tillhör en grupp som till exempel rasifieras.
Du kanske riskerar att inte bli bjuden nästa gång ni ska gå ut och dricka öl, men någon annan kanske riskerar att må väldigt dåligt. Utsättandet gör något med människor.