Fler gäster, lägre kostnader och roligare arbetsplats. Det blev resultatet när kockarna på vägkrogen fick laga maten från grunden och slapp det färdiglagade.
Anders och Thomas Eriksson är kockar på en vägkrog vid Svinesund alldeles vid norska gränsen i norra Bohuslän.
De och deras arbetskamrater, sammanlagt 15 personer, tyckte att jobbet blev för trist när företaget, Carestel, bestämde att alla vägkrogar skulle ha samma färdiglagade mat.
– Till och med ris och spagetti och alla såser kom färdiga från en fabrik i Varberg och vi skulle bara värma, berättar Thomas Eriksson, den yngre av de två, som trots samma efternamn inte är släkt.
– Företaget vill nog anställa alla som restaurangbiträden och slippa ha kockar för att spara pengar, säger Thomas Eriksson.
Restaurangen ingick tidigare i Rastakoncernen och när Rasta gick i konkurs blev Carestel den nya arbetsgivaren.
– Det var en svår mental omställning. Vi var vana att laga allt själva, nu blev matsedeln centraliserad, säger Anders Eriksson. Man kunde inte längre påverka sitt jobb.
Sous-vide heter maten, som vissa tror ska bli en stor sak i matsverige.
– Men kalops ska inte smaka likadant i Skåne som i Bohuslän eller Stockholm, säger Anders Eriksson, som har varit kock på samma ställe sedan 1996.
Även gästerna tyckte att maten var trist, de blev färre och färre.
De anställda bad att få göra ett försök, slippa den färdiglagade maten och laga själva i stället. De fick klartecken och tre försöksmånader på sig.
Hur gick ert försök?
– Det gick bra, säger Anders.
Lunchgästerna märkte snart att maten hade blivit bättre och restaurangen fick fler och fler besök.
– Vi ökade från 100 till 150 på lunchen, många som arbetar i närheten kom hit och åt. Råvarorna blev billigare för företaget när vi lagade allt själva och vi klarade detta med samma personal, vi tog inte in några extra.
– När vi följde Carestels recept minskade antalet gäster hela tiden, nu har det vänt.
Nu är försöket utvärderat och fortsättningen blir en kompromiss.
– Vi ska fortsätta laga det mesta själva, men köper en del från fabriken i Varberg. Allt där är inte dåligt. Några såser och vissa köttgrytor är riktigt bra, och dem tar vi in. Och dagens rätt, som de annonserar, måste vi ha. För övrigt lagar vi själva och kan även påverka matsedeln. Om de har en kålpudding som vi vet att vi inte kan sälja så tar vi inte in den utan lagar kåldolmar från grunden i stället.
– Jobbet har blivit roligare, säger Anders Eriksson.
Foto: Marco Iaconelli
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.