Nyheter arbetsmiljö

Kockar anmäler fler arbetsolyckor

Arbetsolyckorna ökade under förra året, visar statistik från Arbetsmiljöverket. Kockar anmälde dubbelt så många arbetsolyckor som genomsnittet och hade även fler arbetssjukdomar än övriga yrken.

Publicerad 7 juni 2017
Kockar anmäler fler arbetsolyckor
Arbetsolyckor är vanligt bland kockar. Foto: Colourbox

Män inom hotell- och restaurangbranschen var en av de grupper som hade procentuellt störst ökning av antalet arbetsolyckor. Det visar Arbetsmiljöverkets statistik för 2016. Anmälningarna ökade från knappt 300 fall under 2015 till nästan 350 för 2016. Det motsvarar fyra anmälda olycksfall per 1000 anställda. Kvinnor inom hotell- och restaurang hade inte samma ökning men fler fall, fem per 1000 anställda.

Om rapporten

Arbetsolyckorna ökade med fyra procent under 2016, visar Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2016. Den bygger på anmälningar som har gjorts till försäkringskassan och gäller hela arbetsmarknaden. Läs rapporten här

 

 

Arbetsmiljöverket har även tagit fram statistik över vilka yrken som är mest olycksdrabbade. Kvinnliga kockar är en av de mest utsatta yrkesgrupperna, med tolv arbetsolycksfall per 1000 anställda. Genomsnittet för samtliga yrkesgrupper var sex per 1000 anställda.

Kvinnor inom kockyrket hörde också till de yrkesgrupper som hade högst frekvens av anmälda arbetssjukdomar under 2016, med drygt åtta fall per 1000 anställda.

5 faktorer

De vanligaste anledningarna till arbetssjukdomar inom hotell- och restaurangbranschen:

  1. Lyft och flytt av föremål som väger under 20 kilo.
  2. Repetitivt arbete (arbete där man gör samma sak många gånger i följd)
  3. Problem i relationerna med överordnade.
  4. Mycket hög arbetstakt.
  5. Alltför mycket arbete.

Källa: Arbetsmiljöverket

Rapporten visar dock att arbetssjukdomarna totalt sett minskade med fyra procent under förra året. Främst var det sjukdomar på grund av kemiska och biologiska ämnen samt buller som minskade.

Var tredje anmälan om arbetssjukdom berodde på problem med relationer på arbetsplatsen eller hur arbetet var organiserat. Det kunde till exempel handla om för hög arbetstakt. Hotell- och restaurangbranschen hörde även här till de mer utsatta verksamheterna, med tre per 1000 bland kvinnorna och två per 1000 bland männen.

Nyheter STIPENDIUM

Stipendiat med vassa planer

I år fick tre nybakade hotell- och restaurangstudenter stipendium från Hotell- och restaurangfacket. Julia Warström ska köpa knivar för sina pengar.

Publicerad 10 augusti 2020 Kommentera
Stipendiat med vassa planer
Julia Warström är en av årets tre stipendiater. Foto: Kent Eng

Sedan ett par år tillbaka delar Hotell- och restaurangfacket ut ett studiestipendium till sistaårselever på en hotell- och restauranglinje. Julia Warström i Vänersborg är en av årets tre stipendiater. Pengarna, 5 000 kronor, ska hon använda till att köpa utrustning.
– Jag ska köpa någon kniv och något slipjärn, sådant man behöver, säger hon.

Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig.

I juni tog Julia studenten från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Målet är att bli kock, säger hon.
– Sedan sjuan har jag vetat att jag ville bli kock. Det är kul att det är så varierande, man kan jobba med många olika saker. Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig. Och så är det mycket trevliga människor som jobbar i den här branschen.

Just nu jobbar hon extra i köket på Vann Spa i Lysekil. Att hitta kockjobb i trakten har hittills inte varit något större problem, säger hon. Närheten till kusten gör att det vanligtvis finns gott om jobb, säger hon.
– I alla fall innan corona. Jag har några saker på gång, men jag har inte riktigt bestämt mig var jag vill jobba än. Förhoppningsvis ska jag säsonga i vinter i alla fall.

Fler stipendiater

Årets övriga stipendiater är Vendela Molin från Stockholms hotell- och restaurangskola och Miranda Olson, även hon från Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Alla får 5 000 kronor var.

Julias framtidsplan är att jobba utomlands, kanske på någon finare restaurang.
– Jag vill passa på att resa så mycket som möjligt. Vart vet jag inte riktigt, men jag har en förkärlek för italiensk matlagning.

Fast egentligen föredrar hon kallkök, säger hon.
– Jag tycker att det är lite jobbigt med värme, så det är skönt att stå i kallköket.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här