En rapport som Almega gjort pekar på att höjda inkomstkrav för arbetskraftsinvandrare skulle slå hårt mot bland annat hotell- och restaurangbranschen. Men det köper inte HRF:s avtalssekreterare Per Persson.
Flera politiska partier har förslag som syftar till att skärpa upp reglerna kring arbetskraftsinvandring. Socialdemokraterna vill att det ska göras en prövning av vilka yrken som ska anses vara bristyrken, och bara ge arbetstillstånd för sådana. Moderaterna vill höja kravet på inkomst. Partiet föreslår som lägst medianlönen på svensk arbetsmarknad, det vill säga 31 700 kronor per månad, för att få ett arbetstillstånd.
Almega menar att det skulle skada svensk ekonomi om man ställde tuffare krav på bland annat minsta tillåtna lön för arbetskraftsinvandrare. Arbetsgivarorganisationen Visita är böjd att hålla med.
– Om vi begränsar arbetskraftsinvandringen kommer det bli svårt att utveckla vår bransch. Vi står inför en kompetensbrist och det måste vara upp till företagen att avgöra vilka de vill anställa, säger Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på Visita.
Han tycker att det är en nedlåtande attityd mot branschen att lägga ett lönekrav som få skulle kunna uppnå.
– Då är det i princip bara it-tekniker som kommer kunna komma hit på arbetstillstånd.
Samtidigt medger Peter Thomelius att det finns en stor grupp arbetssökande med erfarenhet från branschen.
– Det är helt korrekt. Här måste Arbetsförmedlingen ta ansvar och matcha dem mot de lediga jobb som finns. Arbetskraftsinvandringen är en annan del. Återigen, det måste vara upp till företagen att avgöra vad som är nyckelkompetens.
Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Per Persson anser att nyckelkompetensen redan finns.
– Problemet är att de drar från branschen. Arbetsgivarna måste steppa upp sina villkor och ta sitt ansvar att utbilda och kompetensutveckla personalen så att de stannar.
Han tycker att Visitas inställning till tuffare krav för arbetstillstånd är ”hårresande cyniskt”.
– Jag blir fruktansvärt provocerad. Nu när branschen drar i gång vill arbetsgivarna lösa personalförsörjningen med arbetskraftsinvandrare. Vi vet att många arbetsgivare inte betalar ens vad de har lovat. Man betalar så lite det bara går, och räknar med att människor inte ska säga ifrån. Man vill ha människor som är tysta.
Det är inte fråga om att stänga ute personal från tredje land, säger Per Persson. Tvärtom.
– Många kommer hit i jakt på ett bättre liv. Det är inte ovanligt att man har flytt från krig och elände. Det är ingen mänsklig rättighet att starta företag och låta staten se till att man klarar bemanningen. Däremot är det en mänsklig rättighet att anställda får en schyst lön.
Så funkar arbetstillstånd
- Den som kommer från ett land utanför EU behöver ett arbetstillstånd för att få arbeta i Sverige. Det gäller inte medborgare från Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.
- Migrationsverket beviljar tillstånd för max två år i taget. Den som vill stanna längre ska ansöka om förlängning.
- Kollektivavtal är inget krav, men villkoren måste vara i nivå med avtalets eller det som är brukligt inom branschen. Berört fackförbund ska få yttra sig om anställningserbjudandet.
- Den som ansöker om förlängt tillstånd måste kunna visa att hen tjänat minst 13 000 kronor i månaden hela den föregående perioden. Hen ska också ha omfattats av avtalsförsäkringar.
- Den som blir uppsagd eller säger upp sig har tre månader på sig att hitta ett nytt arbete som uppfyller kraven. Annars måste man lämna landet.
- Efter fyra sammanhängande år med arbetstillstånd kan man ansöka om permanent uppehållstillstånd.
