Ur artikelarkivet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

I salladsbarens spår

Ett år har gått sedan avtalsstriden började på salladsbaren Wild 'n' Fresh. Blockadvakter och tv-team har ersatts av vardagens lunchgäster och grönsaksleveranser Men konflikten märks fortfarande av på annat håll. Facket och Sofia Appelgren har precis börjat hämta sig.

Publicerad 1 december 2007

På saluhallen Briggen har lunchrusningen precis lagt sig, och morgondagen förbereds redan. Det är svårt att tänka sig att det här var platsen för en uppslitande strid för snart ett år sedan. I hörnet sitter dock skylten kvar som bevis: Wild 'n' Fresh salladsbar. Nedanför den står Margareta Mattsson, som har ägt salladsbaren sedan i mars.
– Men vi kallar oss bara salladsbaren i Briggen. Skylten ska sitta kvar till årsskiftet, säger hon. Egentligen är hon less på att prata om den infekterade konfl ikt som rådde när hon och hennes man Stefan bestämde sig för att köpa salladsbaren.
– Man är ju rätt trött på det där. De första dagarna ringde det massor av journalister, men efter det har det inte varit så mycket. Uppståndelsen skulle säkert ha avskräckt många från att köpa. Men Margareta och Stefan såg det snarare som en fördel.
– Det fanns ju ett värde i uppmärksamheten. Varje gång Sofi a visade sig i tv eller tidningar blev det gratisreklam för oss.

Det var Margaretas och Stefans övertagande som satte punkt för konfl ikten. Samma dag som de fi ck tillträde packade blockadvakterna ihop och gick hem. En lättnad för alla parter, tycker Maria Norrbin Karlsson på Hotell- och restaurangfacket i Göteborg. Hon var en av de fackrepresentanter som syntes mest i medierna då. I dag är hon tillbaka på sitt belamrade kontor på åttonde våningen i Folkets hus.
– Jag fi ck lägga allting annat åt sidan under blockaden. Jag ligger fortfarande efter med saker jag måste göra, säger hon. Månaderna under blockaden var tuffa. Arbetet tog upp nästan all tid, journalister ringde oavbrutet och blockadvakterna fi ck en hel del skäll. Samtidigt renoverades HRF:s Göteborgskontor.
– Det stod saker överallt. Det var kaos. Men vi var så inne i det då, vi peppade varandra att orka, säger Maria. Så här i efterhand kan hon komma på fl era saker som kunde gjorts annorlunda. Till exempel hade det behövts en krishantering för de som stod blockadvakter.
– Det var väldigt jobbigt att bli kallad det ena och det andra. Vi som jobbar på facket kanske klarade det, men de förtroendevalda och frivilliga som kom hade nog behövt mer hjälp. Men vi hade ju inte haft blockad förut, så vi visste inte hur vi skulle förbereda oss. Maria tycker också att det tog tid innan ledningen för Hotell- och restaurangfacket insåg hur uppmärksammad konfl ikten hade blivit. Till en början skrev Göteborgsavdelningen egna pressmeddelanden som de med stor möda försökte få ut i medierna. Samtidigt upplevde de att det skrevs spaltmeter efter spaltmeter om hur synd det var om företagaren Sofi a Appelgren.
– Det har vi lärt oss till nästa gång, att vara mycket tydligare i medierna med varför vi sätter i blockad. Inte tappa fokus på huvudfrågan, kollektivavtalen. Vi kommer aldrig att vinna sympatier av medierna för konfl ikter som denna, men vi kan vinna starka medlemmar. Hon tror att blockaden gav de grupper som är emot kollektivavtalsmodellen en chans att debattera offentligt. Men hon ångrar ändå inte att förbundet gick ut i konfl ikt.
– Visst kan man fundera på om det var rätt företag eftersom det var litet och inte hade några medlemmar. Men vi väljer ju inte vilka företag vi ska sätta i blockad. Sofi a var den första som vägrade skriva på, och vi kunde inte backa i det läget. Men helt klart var det inte det företag vi helst ville ha en blockad på. Maria träffade salladsbarens förra ägare, Sofi a Appelgren, åtskilliga gånger under konfl ikten. Det förekom aldrig några hårda ord eller höjda röster mellan dem, säger Maria.
– Om man utgår från mediernas bild skulle det ha varit ett slagfält nere vid saluhallen. Så var det inte. Sofi a kom ut med kaffe ibland och vi lekte med hennes barn. Vi har aldrig varit otrevliga mot varandra. Blockaden gällde ju aldrig Sofi a som person, utan som företrädare för ett bolag. Men jag tror att hon tog det väldigt personligt.
– Det är klart att det var personligt. Mitt företag var så litet att det i stort sett var jag, säger Sofi a Appelgren. Vi sitter på ett kafé i Göteborg och äter lite ironiskt, sallad. Sofi a har tagit lunchrast från sitt jobb som ekonomiassistent. Hon tycker fortfarande att det är jobbigt att prata om blockaden, även om tiden har gett viss distans.
– Det känns så overkligt. Jag blir lite nedstämd när jag pratar om det. Från hennes synvinkel gick allt snett från början. Som ny och ung egenföretagare visste hon väldigt lite om kollektiva vtal och den svenska modellen. När Hotell- och restaurangfacket först kontaktade henne uppfattade hon det som frivilligt att teckna avtal.
– Och min anställda som jag hade då ville inte ha något avtal så jag tackade nej. När de sedan försökte skrämmas med blockad och stridsåtgärder blev jag bara tvärtom.

Blockaden startade och Sofia upplevde att alla sidor ville ha något av henne.
– Det kändes som om alla antingen ville sätta dit mig och få mig att säga dumma saker, eller så ville de samla poäng på mig. Och alla hade åsikter om mig. På frågan vad HRF hade kunnat göra annorlunda för att få henne att teckna avtal, funderar hon en stund. Sedan säger hon att det kanske hade blivit annorlunda om facket haft en mjukare attityd från början.
– Om de i stället hade bett mig höra av mig om något i min situation ändrades, så kanske. Men så som de gjorde tror jag inte att det hade kunnat bli på något annat sätt. Hon tycker att facket borde bli bättre på att prata med unga företagare, och tror att det fi nns en generationsklyfta som facken måste överbrygga för att överleva.
– Jag tror att den här generationen är annorlunda. Vi är mer självständiga, har inte fackföreningsrörelsen i modersmjölken. Facket måste anpassa sig till behoven. Det var väldigt mycket kamp utanför salladsbaren, det kändes väldigt omodernt. Sofi a tycker inte heller att kollektivavtal är en självklar lösning på problem med fuffl ande arbetsgivare. Hur minimilönerna ska regleras i stället vet hon inte riktigt, men hon är inte helt främmande för en lagstiftning på området.
– Jag är inte rätt person att säga hur det ska vara. Men en lagstiftning på små företag vore nog bra. Då skulle det bli tydligare riktlinjer och mer kontroll.

För ett par månader sedan kom hennes bok om konfl ikten. Arbetet med den var både ett sätt att bearbeta det som hänt och att göra ett inlägg i den debatt som hon själv varit en av huvudpersonerna i.
– Det hände så mycket omkring mig som jag inte hade tid att varit en del i. Boken var mitt sätt att ge min syn på saken. Sedan var det skönt att komma till klarhet. I boken får Hotell- och restaurangfacket en ordentlig känga. Sofi a tycker fortfarande att förbundet behandlade henne illa.
– Jag anser att man ska behandla människor med respekt, och det tycker jag inte att HRF gjorde. Själv tycker Sofi a att hon inte kunnat göra så mycket annorlunda. I alla fall inte utifrån hur hon kände.
– Jag gjorde så gott jag kunde. Jag är tillräckligt självkritisk i min bok. De som vill ha självkritik kan läsa den. I slutändan valde hon att sälja salladsbaren. En av de som var intresserad av att köpa var centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrick Federley. Men han fi ck nobben.
– Det var tydligt att han ville göra politik av min salladsbar. Det ville inte jag. I stället blev det Margareta och Stefan Mattsson, och det tycker hon känns bra. Att de sedan valde att gå med i Sveriges Hotelloch restaurangföretagare, och därmed fi ck avtal med HRF, gör henne inget.
– Nej, det var deras val.

På salladsbaren har Margareta Mattsson precis serverat en sen lunchgäst. Hon sätter sig ner vid ett ledigt bord och förklarar.
– Jag har själv varit med i facket sedan jag var arton, så det hade blivit jättekonstigt om vi inte hade haft avtal här. Hon berättar att en del av de kunder som brukade stödäta sallad slutade komma efter ägarbytet. Några fortsatte komma. Vissa av gästerna ville diskutera varför de tecknat avtal.
– Men det var inte så många. De fl esta tyckte nog bara att det var skönt att konfl ikten var över. Nu är det nog glömt.

Berätta vad som skulle hända om avtalen inte fanns

Salladsbarskonflikten har väckt stor debatt. Både centerpartiet och organisationen Svenskt Näringsliv vill begränsa fackens möjlighet till stridsåtgärder. Det finns en risk att de får som de vill, tror Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.

Vad tror du att blockaden har fått för konsekvenser för hur folk ser på kollektivavtal och facket? – Jag tror att det faller i glömska relativt fort. Från början var det ju en ganska antifacklig stämning, men ju längre tid det går desto mer kommer de som var arga att tappa sin ilska.

Tror du att konflikten kan komma att få konsekvenser i form av lagändringar? – Jag tror att det kan bli krav på att fackens stridsåtgärder begränsas, eftersom centerpartiet och Svenskt Näringsliv driver det så hårt. Än så länge har moderaterna satt sig emot, men det finns nog en risk för att de får ge med sig. Och om facken fortsätter att tappa medlemmar blir det ju färre arbetsplatser som har representation. Då blir det lättare att driva de här kraven.

Tycker du att fackförbunden bör vara försiktiga med att ge sig in i liknande konflikter? – Nej, det är tufft, men de har inga alternativ om de ska kunna behålla det förhandlingssystem vi har i dag. Men det är nog väldigt viktigt att de når ut till allmänheten och förklarar vad som skulle hända om inte kollektivavtalen fanns. Som det med städarna på snabbmatsrestaurangerna, till exempel.

Från varsel till bok

18 november 2006 Hotell- och restaurangfacket varslar Wild ”n” Fresh om blockad tillsammans med fyra andra Göteborgsrestauranger.

5 december 2006 Blockaden mot salladsbaren inleds klockan 09:00.

8 december 2006 Representanter för SHR besöker salladsbaren för att erbjuda Sofia Appelgren ett medlemsskap.

12 december 2006 HRF begär sympatiåtgärder från Handels, Kommunal, Livs och Transport.

22 december 2006 Transport och Kommunal stoppar sophämtningen från salladsbaren, och till hela saluhallen Briggen där restaurangen ligger.

3 januari 2007 Miljöförvaltningen i Göteborg beordrar tvångstömning av saluhallens soprum eftersom de börjat bli fulla. 6 februari 2007 Salladsbarens ägare deklarerar att hon tänker sälja restaurangen. Centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrick Federley säger att han är intresserad av att köpa.

23 mars 2007 Sofia Appelgren berättar att det finns en köpare tillföretaget. Vem det är vill hon dock inte berätta innan nycklarna överlämnats.

30 mars 2007 Blockaden tar slut eftersom företaget byter ägare. HRF bokar in ett möte med de nya ägarna, Margareta och Stefan Mattsson.

10 april 2007 De nya ägarna ansöker om inträde i Sveriges Hotelloch restaurangföretagare och får därmed kollektivavtal.

September 2007 Sofia Appelgrens bok om sina upplevelser av konflikten ges ut.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här