Ur artikelarkivet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

I salladsbarens spår

Ett år har gått sedan avtalsstriden började på salladsbaren Wild 'n' Fresh. Blockadvakter och tv-team har ersatts av vardagens lunchgäster och grönsaksleveranser Men konflikten märks fortfarande av på annat håll. Facket och Sofia Appelgren har precis börjat hämta sig.

Publicerad 1 december 2007

På saluhallen Briggen har lunchrusningen precis lagt sig, och morgondagen förbereds redan. Det är svårt att tänka sig att det här var platsen för en uppslitande strid för snart ett år sedan. I hörnet sitter dock skylten kvar som bevis: Wild 'n' Fresh salladsbar. Nedanför den står Margareta Mattsson, som har ägt salladsbaren sedan i mars.
– Men vi kallar oss bara salladsbaren i Briggen. Skylten ska sitta kvar till årsskiftet, säger hon. Egentligen är hon less på att prata om den infekterade konfl ikt som rådde när hon och hennes man Stefan bestämde sig för att köpa salladsbaren.
– Man är ju rätt trött på det där. De första dagarna ringde det massor av journalister, men efter det har det inte varit så mycket. Uppståndelsen skulle säkert ha avskräckt många från att köpa. Men Margareta och Stefan såg det snarare som en fördel.
– Det fanns ju ett värde i uppmärksamheten. Varje gång Sofi a visade sig i tv eller tidningar blev det gratisreklam för oss.

Det var Margaretas och Stefans övertagande som satte punkt för konfl ikten. Samma dag som de fi ck tillträde packade blockadvakterna ihop och gick hem. En lättnad för alla parter, tycker Maria Norrbin Karlsson på Hotell- och restaurangfacket i Göteborg. Hon var en av de fackrepresentanter som syntes mest i medierna då. I dag är hon tillbaka på sitt belamrade kontor på åttonde våningen i Folkets hus.
– Jag fi ck lägga allting annat åt sidan under blockaden. Jag ligger fortfarande efter med saker jag måste göra, säger hon. Månaderna under blockaden var tuffa. Arbetet tog upp nästan all tid, journalister ringde oavbrutet och blockadvakterna fi ck en hel del skäll. Samtidigt renoverades HRF:s Göteborgskontor.
– Det stod saker överallt. Det var kaos. Men vi var så inne i det då, vi peppade varandra att orka, säger Maria. Så här i efterhand kan hon komma på fl era saker som kunde gjorts annorlunda. Till exempel hade det behövts en krishantering för de som stod blockadvakter.
– Det var väldigt jobbigt att bli kallad det ena och det andra. Vi som jobbar på facket kanske klarade det, men de förtroendevalda och frivilliga som kom hade nog behövt mer hjälp. Men vi hade ju inte haft blockad förut, så vi visste inte hur vi skulle förbereda oss. Maria tycker också att det tog tid innan ledningen för Hotell- och restaurangfacket insåg hur uppmärksammad konfl ikten hade blivit. Till en början skrev Göteborgsavdelningen egna pressmeddelanden som de med stor möda försökte få ut i medierna. Samtidigt upplevde de att det skrevs spaltmeter efter spaltmeter om hur synd det var om företagaren Sofi a Appelgren.
– Det har vi lärt oss till nästa gång, att vara mycket tydligare i medierna med varför vi sätter i blockad. Inte tappa fokus på huvudfrågan, kollektivavtalen. Vi kommer aldrig att vinna sympatier av medierna för konfl ikter som denna, men vi kan vinna starka medlemmar. Hon tror att blockaden gav de grupper som är emot kollektivavtalsmodellen en chans att debattera offentligt. Men hon ångrar ändå inte att förbundet gick ut i konfl ikt.
– Visst kan man fundera på om det var rätt företag eftersom det var litet och inte hade några medlemmar. Men vi väljer ju inte vilka företag vi ska sätta i blockad. Sofi a var den första som vägrade skriva på, och vi kunde inte backa i det läget. Men helt klart var det inte det företag vi helst ville ha en blockad på. Maria träffade salladsbarens förra ägare, Sofi a Appelgren, åtskilliga gånger under konfl ikten. Det förekom aldrig några hårda ord eller höjda röster mellan dem, säger Maria.
– Om man utgår från mediernas bild skulle det ha varit ett slagfält nere vid saluhallen. Så var det inte. Sofi a kom ut med kaffe ibland och vi lekte med hennes barn. Vi har aldrig varit otrevliga mot varandra. Blockaden gällde ju aldrig Sofi a som person, utan som företrädare för ett bolag. Men jag tror att hon tog det väldigt personligt.
– Det är klart att det var personligt. Mitt företag var så litet att det i stort sett var jag, säger Sofi a Appelgren. Vi sitter på ett kafé i Göteborg och äter lite ironiskt, sallad. Sofi a har tagit lunchrast från sitt jobb som ekonomiassistent. Hon tycker fortfarande att det är jobbigt att prata om blockaden, även om tiden har gett viss distans.
– Det känns så overkligt. Jag blir lite nedstämd när jag pratar om det. Från hennes synvinkel gick allt snett från början. Som ny och ung egenföretagare visste hon väldigt lite om kollektiva vtal och den svenska modellen. När Hotell- och restaurangfacket först kontaktade henne uppfattade hon det som frivilligt att teckna avtal.
– Och min anställda som jag hade då ville inte ha något avtal så jag tackade nej. När de sedan försökte skrämmas med blockad och stridsåtgärder blev jag bara tvärtom.

Blockaden startade och Sofia upplevde att alla sidor ville ha något av henne.
– Det kändes som om alla antingen ville sätta dit mig och få mig att säga dumma saker, eller så ville de samla poäng på mig. Och alla hade åsikter om mig. På frågan vad HRF hade kunnat göra annorlunda för att få henne att teckna avtal, funderar hon en stund. Sedan säger hon att det kanske hade blivit annorlunda om facket haft en mjukare attityd från början.
– Om de i stället hade bett mig höra av mig om något i min situation ändrades, så kanske. Men så som de gjorde tror jag inte att det hade kunnat bli på något annat sätt. Hon tycker att facket borde bli bättre på att prata med unga företagare, och tror att det fi nns en generationsklyfta som facken måste överbrygga för att överleva.
– Jag tror att den här generationen är annorlunda. Vi är mer självständiga, har inte fackföreningsrörelsen i modersmjölken. Facket måste anpassa sig till behoven. Det var väldigt mycket kamp utanför salladsbaren, det kändes väldigt omodernt. Sofi a tycker inte heller att kollektivavtal är en självklar lösning på problem med fuffl ande arbetsgivare. Hur minimilönerna ska regleras i stället vet hon inte riktigt, men hon är inte helt främmande för en lagstiftning på området.
– Jag är inte rätt person att säga hur det ska vara. Men en lagstiftning på små företag vore nog bra. Då skulle det bli tydligare riktlinjer och mer kontroll.

För ett par månader sedan kom hennes bok om konfl ikten. Arbetet med den var både ett sätt att bearbeta det som hänt och att göra ett inlägg i den debatt som hon själv varit en av huvudpersonerna i.
– Det hände så mycket omkring mig som jag inte hade tid att varit en del i. Boken var mitt sätt att ge min syn på saken. Sedan var det skönt att komma till klarhet. I boken får Hotell- och restaurangfacket en ordentlig känga. Sofi a tycker fortfarande att förbundet behandlade henne illa.
– Jag anser att man ska behandla människor med respekt, och det tycker jag inte att HRF gjorde. Själv tycker Sofi a att hon inte kunnat göra så mycket annorlunda. I alla fall inte utifrån hur hon kände.
– Jag gjorde så gott jag kunde. Jag är tillräckligt självkritisk i min bok. De som vill ha självkritik kan läsa den. I slutändan valde hon att sälja salladsbaren. En av de som var intresserad av att köpa var centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrick Federley. Men han fi ck nobben.
– Det var tydligt att han ville göra politik av min salladsbar. Det ville inte jag. I stället blev det Margareta och Stefan Mattsson, och det tycker hon känns bra. Att de sedan valde att gå med i Sveriges Hotelloch restaurangföretagare, och därmed fi ck avtal med HRF, gör henne inget.
– Nej, det var deras val.

På salladsbaren har Margareta Mattsson precis serverat en sen lunchgäst. Hon sätter sig ner vid ett ledigt bord och förklarar.
– Jag har själv varit med i facket sedan jag var arton, så det hade blivit jättekonstigt om vi inte hade haft avtal här. Hon berättar att en del av de kunder som brukade stödäta sallad slutade komma efter ägarbytet. Några fortsatte komma. Vissa av gästerna ville diskutera varför de tecknat avtal.
– Men det var inte så många. De fl esta tyckte nog bara att det var skönt att konfl ikten var över. Nu är det nog glömt.

Berätta vad som skulle hända om avtalen inte fanns

Salladsbarskonflikten har väckt stor debatt. Både centerpartiet och organisationen Svenskt Näringsliv vill begränsa fackens möjlighet till stridsåtgärder. Det finns en risk att de får som de vill, tror Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.

Vad tror du att blockaden har fått för konsekvenser för hur folk ser på kollektivavtal och facket? – Jag tror att det faller i glömska relativt fort. Från början var det ju en ganska antifacklig stämning, men ju längre tid det går desto mer kommer de som var arga att tappa sin ilska.

Tror du att konflikten kan komma att få konsekvenser i form av lagändringar? – Jag tror att det kan bli krav på att fackens stridsåtgärder begränsas, eftersom centerpartiet och Svenskt Näringsliv driver det så hårt. Än så länge har moderaterna satt sig emot, men det finns nog en risk för att de får ge med sig. Och om facken fortsätter att tappa medlemmar blir det ju färre arbetsplatser som har representation. Då blir det lättare att driva de här kraven.

Tycker du att fackförbunden bör vara försiktiga med att ge sig in i liknande konflikter? – Nej, det är tufft, men de har inga alternativ om de ska kunna behålla det förhandlingssystem vi har i dag. Men det är nog väldigt viktigt att de når ut till allmänheten och förklarar vad som skulle hända om inte kollektivavtalen fanns. Som det med städarna på snabbmatsrestaurangerna, till exempel.

Från varsel till bok

18 november 2006 Hotell- och restaurangfacket varslar Wild ”n” Fresh om blockad tillsammans med fyra andra Göteborgsrestauranger.

5 december 2006 Blockaden mot salladsbaren inleds klockan 09:00.

8 december 2006 Representanter för SHR besöker salladsbaren för att erbjuda Sofia Appelgren ett medlemsskap.

12 december 2006 HRF begär sympatiåtgärder från Handels, Kommunal, Livs och Transport.

22 december 2006 Transport och Kommunal stoppar sophämtningen från salladsbaren, och till hela saluhallen Briggen där restaurangen ligger.

3 januari 2007 Miljöförvaltningen i Göteborg beordrar tvångstömning av saluhallens soprum eftersom de börjat bli fulla. 6 februari 2007 Salladsbarens ägare deklarerar att hon tänker sälja restaurangen. Centerpartistiske riksdagsledamoten Fredrick Federley säger att han är intresserad av att köpa.

23 mars 2007 Sofia Appelgren berättar att det finns en köpare tillföretaget. Vem det är vill hon dock inte berätta innan nycklarna överlämnats.

30 mars 2007 Blockaden tar slut eftersom företaget byter ägare. HRF bokar in ett möte med de nya ägarna, Margareta och Stefan Mattsson.

10 april 2007 De nya ägarna ansöker om inträde i Sveriges Hotelloch restaurangföretagare och får därmed kollektivavtal.

September 2007 Sofia Appelgrens bok om sina upplevelser av konflikten ges ut.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter STÖD

Efterlängtat besked om stöd

I dag meddelade regeringen att verksamheter som tvingas stänga av smittskyddsskäl ska kunna få lönekostnaderna täckta av staten. HRF välkomnar beskedet.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Efterlängtat besked om stöd
HRF:s ordförande Malin Ackholt välkomnar dagens besked från regeringen, som innebär mer stöd till företagen. Foto: Mostphotos, Peter Jönsson

I januari antogs den pandemilag som gör det möjligt för regeringen att fatta beslut om att vissa näringsverksamheter ska hålla stängt. I dag presenterades en ändring i det ekonomiska stödpaket som beslutats tidigare. Nyheten innebär att de anställdas löner ska räknas som fasta kostnader, och därmed täckas upp till hundra procent vid en nedstängning.

– Det är glädjande information regeringen kommer med i dag. Det är högst rimligt, så att våra medlemmar kan behålla jobben, säger Malin Ackholt, HRF:s ordförande.

Hon gläds också åt beskedet att företag från och med torsdag ska kunna söka omställningsstöd för perioden augusti-december 2020.

– Stödet hjälper företagens likviditet. Det är synd att det har tagit tid, men det är bra att det kommer. Nu måste pengarna ut, det är väldigt efterlängtat.

Finansminister Magdalena Andersson sade vid en pressträff att de ekonomiska stöden vuxit i omfattning sedan pandemins start, för att nu uppgå till nästan det dubbla jämfört med för ett år sedan.

– Anledningen till att vi gör det här är ju att vi ser ljuset i tunneln, nämligen vaccinet. Och vi vill ju att samhället ska stå redo, att ekonomin ska stå redo att starta upp när smittan trycks ned.

Ingår i temat: Coronakrisen 116 artiklar

Alla artiklar i temat (113 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF går vidare med krav på skor

HRF:s regionala skyddsombud vände sig till domstol för att kräva halksäkra skyddsskor åt anställda på snabbmatsrestauranger, men rätten gick på Arbetsmiljöverkets linje. Nu överklagar skyddsombuden.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
HRF går vidare med krav på skor
Anställda på två snabbmatsrestauranger bör ha rätt till kostnadsfria skyddsskor, menar HRF:s regionala skyddsombud. Foto: Colourbox

Förra året drev HRF:s regionala skyddsombud två ärenden där de krävde halksäkra skyddsskor till anställda på två olika snabbmatsrestauranger.

Skyddsombuden menade att arbetsgivarna, en McDonald’s i Visby och en Maxrestaurang i södra Stockholm, var skyldiga att bekosta halksäkra skyddsskor åt personalen eftersom det finns risk att de annars halkar och skadar sig.

Arbetsgivarna ansåg att det räckte att de lät personalen låna skor, alternativt köpa till reducerat pris. Dessutom var golven halksäkrade, menade arbetsgivarna.

Arbetsmiljöverket inspekterade restaurangerna, och ställde sig sedan på arbetsgivarnas sida.

Förra sommaren överklagade skyddsombuden med hjälp av LO-TCO Rättsskydd till förvaltningsrätten – som nyligen meddelade att de avslår överklagan.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Kent Johansson, arbetsmiljöansvarig ombudsman på HRF, tycker att det är konstigt.

– Det finns flera saker i det här som vi blir konfunderade av. En sak är att Arbetsmiljöverket inte har inspekterat de här restaurangerna under rusningstid, när oljedimman är som värst. De inspekterade när det var lugnt och restaurangerna var städade och fina. En annan är att Arbetsmiljöverket gjorde en helt annan bedömning på ett hotell i Trelleborg, säger han.

HRF menar också att åtminstone en av arbetsgivarna ställer krav på att personalen ska bära skor med en viss typ av sula för att förhindra halkolyckor, vilket gör arbetsgivaren skyldig att bekosta dessa.

De regionala skyddsombuden har nu överklagat till nästa instans, kammarrätten.
– Vi för i princip samma argumentation som vi har gjort tidigare, men ska komplettera med ytterligare material, säger Kent Johansson.

Han hänvisar till ett fall som nyligen avgjordes där en Samhallanställd städare halkade under uppdrag på en Maxrestaurang. Detta ledde till att Samhall får böta 200 000 kronor, berättar Kent Johansson.
– Det är ju så klart väldigt intressant för vår sak.

Fakta: Arbetsskor och skyddsskor

Vilken typ av skor som ska bekostas av arbetsgivaren har varit föremål för förhandling mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita. I Gröna riksavtalet mellan parterna i dag står att:

  • Om arbetet så påfordrar tillhandahåller arbetsgivaren lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer enligt lag och föreskrifter. Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.
  • Föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel tillhandahålles sådan av arbetsgivaren, som dessutom ansvarar för tvätt.
Nyheter uppsägningar

Liseberg gör sig av med serveringspersonal

Samtidigt som man förstärker med kockar väljer Liseberg att säga upp all serveringspersonal. HRF:s ombudsman Mikael Berge har svårt att förstå logiken.

Publicerad 23 februari 2021 Kommentera
Liseberg gör sig av med serveringspersonal
Liseberg planerar att säga upp all tillsvidareanställd serveringspersonal. Foto: Creative Commons
Mikael Berge. Foto: Jann Lipka/HRF

Pandemin har gått hårt åt Liseberg. Efter sommaren gjorde man en stor personalneddragning. Nu är det dags för ännu en vända. De tre återstående servitörerna ska sägas upp. Planen är att driva parkens restauranger helt utan tillsvidareanställd servis.

Mikael Berge, ombudsman på HRF:s avdelning Väst, tycker att det är en uppseendeväckande omorganisation.
– Man tänker uppenbarligen servera mat, eftersom man planerar att utöka organisationen med två souschefer. Det är en väldigt konstig organisationsförändring, säger Mikael Berge.

Mbl-förhandlingarna är avslutade i oenighet. Företaget har för avsikt att gå vidare med uppsägningarna.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här