Nyheter

HRF vill ha 745 kronor och ökad trygghet

Nu på morgonen överlämnar Hotell- och restaurangfacket sina avtalskrav till arbetsgivarna i Visita. HRF kräver löneökning på 745 kronor, mer ordning och reda samt ökad anställningstrygghet.

Publicerad 9 mars 2016
Malin Ackholt tycker att förhandlingarna med Visita sker i gott klimat.
Malin Ackholt.

– Det handlar om rätten att kunna planera sin fritid och familjeliv. Att man ska kunna veta när man ska arbeta är inte ett orimligt krav på svensk arbetsmarknad 2016, säger HRF:s avtalssekreterare Malin Ackholt.

Flera av förbundets avtalskrav handlar om ökad trygghet för anställda. HRF vill bland annat se en begränsning av möjligheten att anställa på allmän visstid och att det förtydligas när anställningsformen ”enstaka dagar” får användas. Förbundet vill också se ett regelverk kring så kallad hyvling, det vill säga när anställda förlorar i sysselsättningsgrad på grund av omorganisation.

Lönekravet ligger på en höjning med 745 kronor för en heltid, både för minimilöner och utgående löner. Målet är att största delen av höjningen ska fördelas generellt och en mindre del individuellt. Alla andra ersättningar i avtalet ska höjas med avtalets värde, kräver HRF.
– Det ligger helt i nivå med andra förbund framför allt på servicesidan. Vi känner att vi har hamnat rätt, säger Malin Ackholt.

Förbundet vill också ha tydligare skrivelser i avtalet kring avtalspensionen. Det ska framgå i avtalet att arbetsgivaren är skyldig att rapportera in och betala gällande premier till Fora för samtliga anställda arbetare. Det ska sedan redovisas på de anställdas lönebesked hur mycket avtalspension de har tjänat in. Tanken är att göra det lättare för anställda att kontrollera att de fått rätt summa inbetald, säger Malin Ackholt.
– Vi har skäl att tro att många arbetsgivare inte levererar de uppgifter som ska levereras in, att man underlåter att redovisa stora delar av personalen. Om detta framgår på lönebeskedet så gör man varje månad de anställda uppmärksamma på hur mycket man faktiskt har fått. Det här är ju ingen skänk från ovan, det är 4,5 procent av löneutrymmet som är avsatt.

Andra punkter i HRF:s kravlista:

  • Anställda ska ha rätt till i genomsnitt två lediga dagar varje vecka, om möjligt som två sammanhängande 24-timmarsperioder.
  • Arbetsgivarens möjlighet att ändra scheman med kort varsel begränsas.
  • Julhelg ska definieras som julafton, juldag och annandag jul.
  • Det ska gå att göra undantag från huvudregel om kost på arbetsplatsen, om anställd inte vill omfattas på grund av medicinska eller andra särskilda skäl. En skriftlig överenskommelse om detta ska göras mellan anställd och arbetsgivare.
  • Behovet av skyddsskor ska utredas av företagets skyddsorganisation eller, om det saknas, av lokala parter.
  • Parterna ska tillsätta en arbetsgrupp som ska arbeta med hur de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska implementeras i branschen.
  • Arbetsgivaren måste meddela de anställda minst 14 dagar innan utläggning av extra ledighetsdagar.

 

Hotell- och restaurangfacket vill också slopa möjligheten till ”frivillig övertid”, som finns i både Turistsupplementet och Årsarbetstidsavtalet. Även detta krav har sitt ursprung i att möjligheten har missbrukats, menar HRF.
– Vi har sett under den här avtalsperioden att det överutnyttjas av arbetsgivare. Det ska bli väldigt spännande att höra vad Visita har att säga om det.

Yrkandet gäller ett avtal på tolv månader. Parterna har nu ett antal förhandlingstillfällen inbokade med start i början av april. Den sista april går det största avtalet, Gröna riksavtalet, ut.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här