Nyheter

HRF-topp hyr av Kommunal

Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Malin Ackholt är en av de som hyr en lägenhet i Kommunals fastighet på Sveavägen i Stockholm.

Publicerad 15 januari 2016

En del i granskningen av Kommunal är att förbundet äger fastigheter i Stockholm, men inte lämnar lägenheter till den allmänna bostadskön. Bland annat har höga företrädare för Socialdemokraterna och flera LO-förbund fått hyra lägenheter i Kommunals hus på Sveavägen i Stockholm. En av dem är Malin Ackholt, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket. Hon har bott i en trerumslägenhet på drygt 100 kvadratmeter sedan september 2012, med en hyra på omkring 10 000 kronor i månaden.

– Jag tog själv kontakt med Kommunal för att jag visste att de hade lägenheter. Då hade jag dagpendlat från Strängnäs i nästan tio år, det var ingen hållbar situation. HRF har inte varit involverat över huvud taget, säger Malin Ackholt.

Bakgrund

  • Det var Aftonbladet som började granskningen av Kommunal och bolaget Lyran.
  • Bland annat kom det fram att Kommunals kassör Anders Bergström och ordförande Annelie Nordström har bott på anläggningen Marholmen privat utan att betala.
  • Det har varit vidlyftig representation med vin och sprit, bland annat på Metropol Palais, som ägs av Lyran.
  • Anders Bergström har lämnat sin post som förbundskassör i Kommunal och styrelseordförande i Lyran.

Hotell- och restaurangfacket äger inte några fastigheter. Däremot har förbundet en aktiepost i fastighetsbolaget Aberdeen, men ingen styrelseplats eller tillgång till några lägenheter. HRF hyr dock en lägenhet på ett rum och kök av LO, som används av förtroendevalda eller anställda med korta uppdrag i Stockholm, men bor på annan ort.

Även andra delar av fackförbundens verksamhet har hamnat under lupp. Det handlar till exempel om hur mycket av medlemmarnas pengar som ska gå till representation. Hotell- och restaurangfacket har redovisat sin representation för år 2014, då det bland annat hölls kongress. På kongressmiddagen för 200 personer serverades det alkohol för 80 200 kronor. Det var ett glas vin till förrätten och ett glas vin med påfyllning till varmrätten. Förutom alkoholen på kongressfesten lade förbundet drygt 33 000 kronor på öl och vin i samband med intern och extern representation det året.
– Det motsvarar ungefär en krona per medlem, förutom kongressfesten. Vi har en representationspolicy som är tydlig – alkohol serveras bara undantagsvis, och bara öl eller vin. Det är inte några spritfester det handlar om, säger Hotell- och restaurangfackets ordförande Therese Guovelin.

Måste förbundet alls bjuda på alkohol?
– Nej, det är klart att vi inte måste. Och grundregeln är ju att det är alkoholfritt. Jag som har varit fackligt aktiv sedan slutet av 1980-talet tycker att det har skett en mycket positiv utveckling. Vi finansierar all vår verksamhet med medlemsintäkter och ska kunna stå för hur de används.

Siffrorna för HRF:s representation för 2015 är ännu inte klara.

Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här