Hotell- och restaurangfacket slutar att yttra sig till Arbetsförmedlingen inför beslut om subventionerade jobb. Arbetsbördan är för tung och missbruket av bidragsjobben är för stort, anser HRF.


När Arbetsförmedlingen vill placera en person med lönesubvention hos en arbetsgivare måste man först samråda med facket. Facket lämnar in ett yttrande där man bland annat talar om ifall det finns kollektivavtal och beskriver det allmänna läget på arbetsplatsen. Sedan fattar Arbetsförmedlingen ett beslut. Problemet är att man många gånger inte alls tar hänsyn till vad facket säger.
– Vi ser att det blir fler och fler samråd som ska besvaras och det tär på krafterna. När vi inte heller får respons från myndigheten när vi avråder så betyder det att våra medlemmar utnyttjas mer och mer. Det är statliga pengar som inte gör nytta, säger Per Persson, avtalssekreterare i HRF.
Enligt fackets beräkningar handlar det om 1,6 miljarder årligen som går till subventionerade anställningar i hotell- och restaurangbranschen. Det är den bransch som får mest stöd av alla, och Per Persson beskriver den som dopad. Men det är bara 18 procent av alla som haft en subventionerad anställning som får ett riktigt jobb i branschen efteråt.
– Det betyder att det är ungefär 1,3 miljarder kronor som inte gör någon nytta. De går bara rakt ner i arbetsgivarnas fickor. Det här är näst intill laglöst land. Vi ser till exempel att vi får in massor med lönekrav där det ligger någon form av bidragsanställning i botten.
HRF har kartlagt hur mycket arbetstid som går åt till att hantera samråden, som förra året var 17 000 stycken. Det motsvarar ungefär fem heltidstjänster för förbundets anställda. Eller tio procent av den totala arbetstiden på HRF:s åtta avdelningar.
– Det enda vi lägger ner mer tid på är förhandlingar och jour. Det är en oerhört stor del som vi kunde göra något helt annat med. Och det blir så meningslöst, när man inte lyssnar på dem som handlägger ärendena.
Nu har HRF beslutat att sluta yttra sig. Från och med januari nästa år är det stopp. Syftet är att sätta press på regeringen, så att det blir bättre koll på bidragsjobben. En upprensning är på gång, meddelade regeringen i budgetpropositionen. Men det räcker inte, anser HRF.
– Vi vill ha hårdare krav på arbetsgivarna, så att de kan straffas om de missköter sig. I dag räcker det med att de inte längre får några bidrag. Vi tycker att det här handlar om förskingring av statliga medel.
Förbundet anser också att man bör få kompensation av staten för det arbete som görs.
– Jag hoppas att vi kan fortsätta med samråden i framtiden. Men då krävs det att våra yttranden beaktas och att vi får någon form av ekonomisk ersättning, säger Per Persson.