En statlig utredning ska titta på hur man kan få samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackliga organisationer att fungera bättre. Bra, tycker HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Men han hyser inte särskilt stort hopp om en lösning.
Det är snart två år sedan som HRF bestämde sig för att sluta yttra sig över arbetsgivare som vill anställa med lönestöd.
I normala fall ska Arbetsförmedlingen, innan de godkänner till exempel en lönebidragsanställning, inhämta uppgifter från relevant facklig organisation för att avgöra om det är en lämplig arbetsgivare.
Det är många som aldrig får en riktig anställning
/blockquote>I oktober 2019 beslutade sig HRF för att upphöra med sina yttranden. Anledningen var att det tog mycket resurser, motsvarande 4–6 heltidstjänster per år.
Det hade HRF dock kunnat leva med, om man inte dessutom upplevde att Arbetsförmedlingen inte lyssnade på vad man sade.
Även tjänstemannaförbundet Unionen har upphört med samråden.Nu har regeringen meddelat att man vill utreda samråden för att de ska fungera bättre.
Bland annat ska utredningen titta på om fackliga organisationer kan få ekonomisk ersättning för det arbete de utför.– Det är bra att de utreder det här, men jag har inte jättestora förhoppningar. Ett eventuellt förslag ska också passera liberaler och centerpartister, och att de skulle säga ja till att ge fackliga organisationer pengar känns avlägset, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.
Men det är synd, säger han. För det är en viktig uppgift att se till att stöden hamnar rätt.
– Det är viktigt att kontrollera vilka företag som får statliga pengar, men också att se till att folk inte bli utnyttjade. Det är många som hamnar i de här stödåtgärderna som aldrig får en riktig anställning, säger Per Persson.
