Nyheter Förhandling
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hotellstädare tvingas gå ner i tid

Från och med i dag tvingas 44 ISS-anställda städare på tre Stockholmshotell att gå ner i arbetstid. Valet de fick var att acceptera eller bli uppsagda. Samtidigt planerar ISS att nyanställa.

Publicerad 1 oktober 2013
Hotellstädare tvingas gå ner i tid
Städare på Clarion Hotel Stockholm, Hilton Slussen och Scandic Sergel Plaza i Stockholm har fått sin arbetstid nedskuren till 75 procent. Foto: Clarion, Hilton, Scandic

– Det är jättetråkigt. Alla är väldigt ledsna här. Vi är stressade över ekonomin, säger Helen Meurk, städerska och platsombud för HRF på Scandic Sergel Plaza i Stockholm.
Hon är en av de 44 ISS-anställda städare, utspridda på tre hotell i Stockholm, som från och med i dag tvingas gå ner från heltid till 75 procent.
– Jag förlorar mycket pengar på det här. Jag har jobbat 20 år på samma ställe, nu börjar jag om på noll igen.

Förhandlingarna mellan tjänsteföretaget ISS Facility Service och Hotell- och restaurangfacket har pågått sedan februari i år. Företaget meddelade då att man ville skära ner arbetstiden för städarna på Scandic Sergel Plaza, Hilton Slussen och Clarion Hotel Stockholm. Anledningen var bland annat att hotellen i stort sett bara tillåter tid för rumstädning mellan incheckning och utcheckning, och därför ville man ha fler anställda på färre timmar.
– De sade att de inte kan erbjuda städarbete så många timmar, utan att de i stället behöver fler händer de timmar som de kan städa på, säger Per Persson som är ombudsman på HRF:s Stockholmsavdelning.  

Förhandlingarna har förts både lokalt och centralt, utan att parterna har kommit överens. Till slut bestämde sig ISS för att helt enkelt genomföra omorganisationen ändå. I slutet av sommaren fick de anställda något som företaget kallar för ett omplaceringserbjudande, där de fick välja mellan att acceptera en kortare arbetstid eller bli uppsagda.
– Vi betraktar det som en uppsägning och vi har ogiltigförklarat den. De anställda har tackat ja under protest, säger Per Persson.

Christer Ekelund, kommunikationsansvarig på ISS Facility Service, säger att det är hotellens krav som ligger bakom de förkortade arbetstiderna.
– Vi insåg i slutet av förra året att vi var tvungna att titta på scheman. I dag har vi ju en tretimmarsslot där rumsstädningen kan utföras. Vi måste ha fler som kan arbeta under de här timmarna, men vi kan inte erbjuda åtta timmars arbete.
 
Visserligen har förhandlingarna med facket skett i god anda, säger Christer Ekelund, men företaget inte hade möjlighet att vänta längre på en lösning.  
– Vi var tvungna att sätta ner foten. Vi har förhandlat sedan februari. Sedan har facket och vi olika åsikter om detta, men det blir en fråga för centrala förhandlingar eller kanske Arbetsdomstolen i slutändan.
Han har dock förståelse för att detta sätter anställda i en svår sits.
– Vi är ett företag som är helt beroende av att våra anställda mår bra, de är inga maskiner. Samtidigt så är vi ett företag som arbetar under lönsamhetskrav och kundkrav.

Helen Meurk på Scandic Sergel Plaza säger att hon och kollegorna på hotellet är oroliga. Risken är att de kommer att få göra samma jobb på kortare tid, säger hon.
– Det kommer att bli mer stressigt med fler rum på kortare tid. Jag känner mig inte trygg. Vem vet om de kommer att skära ner ännu mer på våra timmar.

Hotell- och restaurangfacket överväger nu att begära ännu en central förhandling med arbetsgivarorganisationen Visita.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här