På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hotellet som blev en fristad

Värmlandsporten är mer än bara ett rastställe på vägen mot Sälen. Hotellet har blivit ett första hem för människor som flytt krig i sina hemländer. Även de anställda har fått en tryggare tillvaro, när asylboendet ger en säker inkomst åt företaget.

Publicerad 25 februari 2014
Hotellet som 
blev en fristad
Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde, hoppas att de hinner förbereda allt innan de första asylsökande kommer. Foto: Lars Sjöqvist

De två senaste åren har antalet asylsökande i Sverige nästan fördubblats. Människor på flykt undan krig och förföljelse söker skydd, många av dem är syrier som flytt hemlandets inbördeskrig. När  de vanliga asylboendena är fulla blir hotell, campingar och vandrarhem deras första bostad. För en del branschföretag är flyktingarna en möjlighet att klara ekonomin i svåra tider. För de anställda kan det innebära att jobben säkras.
Men omställningen är inte alltid helt lätt.
Hotellrevyn har följt med hotell Värmlands­porten på resan från väghotell med oviss framtid till en trygg fristad åt flyktingar.

Det är den 27 november 2013. En korsning, en mack, några hus och så Klar­älven, bred och vild. Värmlandsporten ligger både anspråkslöst och storslaget på en och samma gång. De flesta som stannar här är på väg någonstans: skidbackarna i Trysil och Sälen, eller hem till Göteborg eller Stockholm. Även i lobbyn dominerar bilförarna. På väggarna sitter foton från det värmländska rallyt och precis innanför dörrarna står en riktig rallybil.
– Men bilen ska flyttas innan flyktingarna kommer. Den är tydligen värd mycket pengar, säger Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde.
Det var han, som företrädare för Hotell- och restaurangfacket, som först invigdes i planerna på att hyra ut rummen till Migrationsverket.
– Från början fick jag inte säga något till de andra. Det var lite jobbigt.

Det är lugnt på hotellet. Ett fåtal av de 54 rummen är uthyrda,  det är knappt några matgäster. Ekonomin har varit ansträngd ett bra tag, säger Ronny Jansson.
Anledningarna är flera. Skidturisterna bor sällan över längre och i takt med att flera industrier i trakten gått omkull, har både konferenser och lunchgäster blivit färre.
Enligt avtalet med Migrationsverket ska hotellet kunna förse upp till 120 personer med helpension. Hotellet tjänar inte särskilt stora pengar på det, men utslaget på hela året är det bättre än att det står tomt, säger Ronny Jansson.
40 rum ska vikas åt de asylsökande. Många rum får våningssängar, så att tre–fyra personer kan bo i dem. Det är max enligt Migrationsverket.
– Men om det kommer en familj på fem så kan vi ju inte dela på dem, säger Ronny Jansson.

I övrigt var verkets krav inte så stora, tycker han. Brandvarnare, nödutgångar och lås på fönstren. Tvättstuga, städskrubb och uppehållsrum. För att klara det sista bygger man om nattklubben i källaren. Den ser inte mycket ut för världen i dag, men på 1990-talet var den het.
– Nordman och Lili & Susie var här. Folk åkte långt för att dansa, minns Carina Greek som även hon är receptionist och restaurangbiträde.
Hon har blandade känslor inför att hotellet nu ska bli boende för asylsökande.
– Jag försöker se det positiva och ta det som det kommer. Vi behöver det, och det är ju många hotell som har det här som sin förtjänst i dag. Samtidigt känns det oroligt. Vad ska de sysselsätta sig med? Det är ju viktigt för alla människor att ha något att göra. Hon funderar också över språk. Hur ska de kunna förstå varandra?
– Engelska kan jag bra men arabiska kan jag definitivt inte.

Carina Greek är inte ensam om sina funderingar. Kocken Marcus Andersson tycker att informationen har varit dålig. Men det är inte flyktingarna han oroar sig för, utan det praktiska. Vad ska de äta? Var ska alla råvaror få plats? Kommer det att bli mer personal?
– Jag vet inte vad jag ska tycka. Det finns så många frågetecken. Som det är just nu får vi reda på det vi vet från folk i trakten.

Och på bygden går snacket. Flyktingmottagande väcker känslor. På en hylla i receptionen ligger klistermärken med högerextrema budskap. Ett av dem föreställer en ung kvinna med blodigt ansikte och texten »Mångkultur är mer än bara pizza«. Alltihop är saker som någon satt upp på dörren till hotellet, berättar Ronny Jansson.
– Vi river ner dem så fort de kommer upp, säger han och skakar på huvudet.
Han berättar att en del säger att de inte tänker komma hit mer om det kommer flyktingar.
– Men det gör de inte i dag heller, så det kvittar ju.
Om ett par dagar börjar kontraktet gälla. Då kan de asylsökande komma när som helst, utan någon vidare förvarning. Men Ronny Jansson tror att det kan dröja, i alla fall till efter årsskiftet.
– Jag hoppas det, så att vi hinner förbereda lite mer.

Hur gick det? Läs fortsättningen här.


Tips inför förändringar

  • Arbetsgivaren har rätt att leda och organisera arbetet och bestämma vilken inriktning företaget ska ha.
  • Innan en större förändring sker ska arbetsgivaren dock förhandla med facket, om det finns kollektivavtal.  
  • Informera er. Finns det en tidsplan, blir det mer arbete, nya scheman?
  • Be om kompetensutveckling. Ni kan behöva ny kunskap för de nya arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren kan säga nej, men det skadar inte att fråga.
  • Se möjligheter. Nytt kan vara jobbigt, men om man ser möjligheter i stället för problem känns det ofta lättare.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här