Hotellet som blev en fristad

Värmlandsporten är mer än bara ett rastställe på vägen mot Sälen. Hotellet har blivit ett första hem för människor som flytt krig i sina hemländer. Även de anställda har fått en tryggare tillvaro, när asylboendet ger en säker inkomst åt företaget.

Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde, hoppas att de hinner förbereda allt innan de första asylsökande kommer. Foto: Lars Sjöqvist

De två senaste åren har antalet asylsökande i Sverige nästan fördubblats. Människor på flykt undan krig och förföljelse söker skydd, många av dem är syrier som flytt hemlandets inbördeskrig. När  de vanliga asylboendena är fulla blir hotell, campingar och vandrarhem deras första bostad. För en del branschföretag är flyktingarna en möjlighet att klara ekonomin i svåra tider. För de anställda kan det innebära att jobben säkras.
Men omställningen är inte alltid helt lätt.
Hotellrevyn har följt med hotell Värmlands­porten på resan från väghotell med oviss framtid till en trygg fristad åt flyktingar.

Det är den 27 november 2013. En korsning, en mack, några hus och så Klar­älven, bred och vild. Värmlandsporten ligger både anspråkslöst och storslaget på en och samma gång. De flesta som stannar här är på väg någonstans: skidbackarna i Trysil och Sälen, eller hem till Göteborg eller Stockholm. Även i lobbyn dominerar bilförarna. På väggarna sitter foton från det värmländska rallyt och precis innanför dörrarna står en riktig rallybil.
– Men bilen ska flyttas innan flyktingarna kommer. Den är tydligen värd mycket pengar, säger Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde.
Det var han, som företrädare för Hotell- och restaurangfacket, som först invigdes i planerna på att hyra ut rummen till Migrationsverket.
– Från början fick jag inte säga något till de andra. Det var lite jobbigt.

Det är lugnt på hotellet. Ett fåtal av de 54 rummen är uthyrda,  det är knappt några matgäster. Ekonomin har varit ansträngd ett bra tag, säger Ronny Jansson.
Anledningarna är flera. Skidturisterna bor sällan över längre och i takt med att flera industrier i trakten gått omkull, har både konferenser och lunchgäster blivit färre.
Enligt avtalet med Migrationsverket ska hotellet kunna förse upp till 120 personer med helpension. Hotellet tjänar inte särskilt stora pengar på det, men utslaget på hela året är det bättre än att det står tomt, säger Ronny Jansson.
40 rum ska vikas åt de asylsökande. Många rum får våningssängar, så att tre–fyra personer kan bo i dem. Det är max enligt Migrationsverket.
– Men om det kommer en familj på fem så kan vi ju inte dela på dem, säger Ronny Jansson.

I övrigt var verkets krav inte så stora, tycker han. Brandvarnare, nödutgångar och lås på fönstren. Tvättstuga, städskrubb och uppehållsrum. För att klara det sista bygger man om nattklubben i källaren. Den ser inte mycket ut för världen i dag, men på 1990-talet var den het.
– Nordman och Lili & Susie var här. Folk åkte långt för att dansa, minns Carina Greek som även hon är receptionist och restaurangbiträde.
Hon har blandade känslor inför att hotellet nu ska bli boende för asylsökande.
– Jag försöker se det positiva och ta det som det kommer. Vi behöver det, och det är ju många hotell som har det här som sin förtjänst i dag. Samtidigt känns det oroligt. Vad ska de sysselsätta sig med? Det är ju viktigt för alla människor att ha något att göra. Hon funderar också över språk. Hur ska de kunna förstå varandra?
– Engelska kan jag bra men arabiska kan jag definitivt inte.

Carina Greek är inte ensam om sina funderingar. Kocken Marcus Andersson tycker att informationen har varit dålig. Men det är inte flyktingarna han oroar sig för, utan det praktiska. Vad ska de äta? Var ska alla råvaror få plats? Kommer det att bli mer personal?
– Jag vet inte vad jag ska tycka. Det finns så många frågetecken. Som det är just nu får vi reda på det vi vet från folk i trakten.

Och på bygden går snacket. Flyktingmottagande väcker känslor. På en hylla i receptionen ligger klistermärken med högerextrema budskap. Ett av dem föreställer en ung kvinna med blodigt ansikte och texten »Mångkultur är mer än bara pizza«. Alltihop är saker som någon satt upp på dörren till hotellet, berättar Ronny Jansson.
– Vi river ner dem så fort de kommer upp, säger han och skakar på huvudet.
Han berättar att en del säger att de inte tänker komma hit mer om det kommer flyktingar.
– Men det gör de inte i dag heller, så det kvittar ju.
Om ett par dagar börjar kontraktet gälla. Då kan de asylsökande komma när som helst, utan någon vidare förvarning. Men Ronny Jansson tror att det kan dröja, i alla fall till efter årsskiftet.
– Jag hoppas det, så att vi hinner förbereda lite mer.

Hur gick det? Läs fortsättningen här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.