På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hotellet som blev en fristad

Värmlandsporten är mer än bara ett rastställe på vägen mot Sälen. Hotellet har blivit ett första hem för människor som flytt krig i sina hemländer. Även de anställda har fått en tryggare tillvaro, när asylboendet ger en säker inkomst åt företaget.

Publicerad 25 februari 2014
Hotellet som 
blev en fristad
Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde, hoppas att de hinner förbereda allt innan de första asylsökande kommer. Foto: Lars Sjöqvist

De två senaste åren har antalet asylsökande i Sverige nästan fördubblats. Människor på flykt undan krig och förföljelse söker skydd, många av dem är syrier som flytt hemlandets inbördeskrig. När  de vanliga asylboendena är fulla blir hotell, campingar och vandrarhem deras första bostad. För en del branschföretag är flyktingarna en möjlighet att klara ekonomin i svåra tider. För de anställda kan det innebära att jobben säkras.
Men omställningen är inte alltid helt lätt.
Hotellrevyn har följt med hotell Värmlands­porten på resan från väghotell med oviss framtid till en trygg fristad åt flyktingar.

Det är den 27 november 2013. En korsning, en mack, några hus och så Klar­älven, bred och vild. Värmlandsporten ligger både anspråkslöst och storslaget på en och samma gång. De flesta som stannar här är på väg någonstans: skidbackarna i Trysil och Sälen, eller hem till Göteborg eller Stockholm. Även i lobbyn dominerar bilförarna. På väggarna sitter foton från det värmländska rallyt och precis innanför dörrarna står en riktig rallybil.
– Men bilen ska flyttas innan flyktingarna kommer. Den är tydligen värd mycket pengar, säger Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde.
Det var han, som företrädare för Hotell- och restaurangfacket, som först invigdes i planerna på att hyra ut rummen till Migrationsverket.
– Från början fick jag inte säga något till de andra. Det var lite jobbigt.

Det är lugnt på hotellet. Ett fåtal av de 54 rummen är uthyrda,  det är knappt några matgäster. Ekonomin har varit ansträngd ett bra tag, säger Ronny Jansson.
Anledningarna är flera. Skidturisterna bor sällan över längre och i takt med att flera industrier i trakten gått omkull, har både konferenser och lunchgäster blivit färre.
Enligt avtalet med Migrationsverket ska hotellet kunna förse upp till 120 personer med helpension. Hotellet tjänar inte särskilt stora pengar på det, men utslaget på hela året är det bättre än att det står tomt, säger Ronny Jansson.
40 rum ska vikas åt de asylsökande. Många rum får våningssängar, så att tre–fyra personer kan bo i dem. Det är max enligt Migrationsverket.
– Men om det kommer en familj på fem så kan vi ju inte dela på dem, säger Ronny Jansson.

I övrigt var verkets krav inte så stora, tycker han. Brandvarnare, nödutgångar och lås på fönstren. Tvättstuga, städskrubb och uppehållsrum. För att klara det sista bygger man om nattklubben i källaren. Den ser inte mycket ut för världen i dag, men på 1990-talet var den het.
– Nordman och Lili & Susie var här. Folk åkte långt för att dansa, minns Carina Greek som även hon är receptionist och restaurangbiträde.
Hon har blandade känslor inför att hotellet nu ska bli boende för asylsökande.
– Jag försöker se det positiva och ta det som det kommer. Vi behöver det, och det är ju många hotell som har det här som sin förtjänst i dag. Samtidigt känns det oroligt. Vad ska de sysselsätta sig med? Det är ju viktigt för alla människor att ha något att göra. Hon funderar också över språk. Hur ska de kunna förstå varandra?
– Engelska kan jag bra men arabiska kan jag definitivt inte.

Carina Greek är inte ensam om sina funderingar. Kocken Marcus Andersson tycker att informationen har varit dålig. Men det är inte flyktingarna han oroar sig för, utan det praktiska. Vad ska de äta? Var ska alla råvaror få plats? Kommer det att bli mer personal?
– Jag vet inte vad jag ska tycka. Det finns så många frågetecken. Som det är just nu får vi reda på det vi vet från folk i trakten.

Och på bygden går snacket. Flyktingmottagande väcker känslor. På en hylla i receptionen ligger klistermärken med högerextrema budskap. Ett av dem föreställer en ung kvinna med blodigt ansikte och texten »Mångkultur är mer än bara pizza«. Alltihop är saker som någon satt upp på dörren till hotellet, berättar Ronny Jansson.
– Vi river ner dem så fort de kommer upp, säger han och skakar på huvudet.
Han berättar att en del säger att de inte tänker komma hit mer om det kommer flyktingar.
– Men det gör de inte i dag heller, så det kvittar ju.
Om ett par dagar börjar kontraktet gälla. Då kan de asylsökande komma när som helst, utan någon vidare förvarning. Men Ronny Jansson tror att det kan dröja, i alla fall till efter årsskiftet.
– Jag hoppas det, så att vi hinner förbereda lite mer.

Hur gick det? Läs fortsättningen här.


Tips inför förändringar

  • Arbetsgivaren har rätt att leda och organisera arbetet och bestämma vilken inriktning företaget ska ha.
  • Innan en större förändring sker ska arbetsgivaren dock förhandla med facket, om det finns kollektivavtal.  
  • Informera er. Finns det en tidsplan, blir det mer arbete, nya scheman?
  • Be om kompetensutveckling. Ni kan behöva ny kunskap för de nya arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren kan säga nej, men det skadar inte att fråga.
  • Se möjligheter. Nytt kan vara jobbigt, men om man ser möjligheter i stället för problem känns det ofta lättare.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter konkurs

Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut

I juli var konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen elva procent fler än för ett år sedan. Personalbrist är en bidragande orsak, tror Richard Damberg på kreditupplysningsföretaget UC.

Publicerad 3 augusti 2021 Kommentera
Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut
Konkurserna inom hotell och restaurang ökade i juli. En orsak är personalbrist, säger UC. Foto: Lisa Castilla
Richard Damberg. Foto: UC

Förra sommaren innebar ett välkommet avbrott i en fallande ekonomi för branschens företag. Men med hösten hopade sig återigen problem.
Smittan ökade, restriktioner skärptes och många tvingades ställa in de avgörande julborden.
Det, i kombination med små marginaler, resulterade i att hotell- och restaurangföretag toppade konkursstatistiken för 2020.

I våras minskade antalet konkurser, för att i juli åter vända uppåt.
– Det finns dels gamla skulder som gör att de här företagen går i konkurs. Men jag har hört från många håll att personalbrist är ett stort problem, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut

Enligt honom har många som jobbat i branschen sökt sig till andra sektorer eller börjat studera.
– Om det fanns fler att anställa skulle många företag kunna ha högre omsättning.

Men allt är inte nattsvart. UC gör bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
– Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här