På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hotellet som blev en fristad

Värmlandsporten är mer än bara ett rastställe på vägen mot Sälen. Hotellet har blivit ett första hem för människor som flytt krig i sina hemländer. Även de anställda har fått en tryggare tillvaro, när asylboendet ger en säker inkomst åt företaget.

Publicerad 25 februari 2014
Hotellet som 
blev en fristad
Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde, hoppas att de hinner förbereda allt innan de första asylsökande kommer. Foto: Lars Sjöqvist

De två senaste åren har antalet asylsökande i Sverige nästan fördubblats. Människor på flykt undan krig och förföljelse söker skydd, många av dem är syrier som flytt hemlandets inbördeskrig. När  de vanliga asylboendena är fulla blir hotell, campingar och vandrarhem deras första bostad. För en del branschföretag är flyktingarna en möjlighet att klara ekonomin i svåra tider. För de anställda kan det innebära att jobben säkras.
Men omställningen är inte alltid helt lätt.
Hotellrevyn har följt med hotell Värmlands­porten på resan från väghotell med oviss framtid till en trygg fristad åt flyktingar.

Det är den 27 november 2013. En korsning, en mack, några hus och så Klar­älven, bred och vild. Värmlandsporten ligger både anspråkslöst och storslaget på en och samma gång. De flesta som stannar här är på väg någonstans: skidbackarna i Trysil och Sälen, eller hem till Göteborg eller Stockholm. Även i lobbyn dominerar bilförarna. På väggarna sitter foton från det värmländska rallyt och precis innanför dörrarna står en riktig rallybil.
– Men bilen ska flyttas innan flyktingarna kommer. Den är tydligen värd mycket pengar, säger Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde.
Det var han, som företrädare för Hotell- och restaurangfacket, som först invigdes i planerna på att hyra ut rummen till Migrationsverket.
– Från början fick jag inte säga något till de andra. Det var lite jobbigt.

Det är lugnt på hotellet. Ett fåtal av de 54 rummen är uthyrda,  det är knappt några matgäster. Ekonomin har varit ansträngd ett bra tag, säger Ronny Jansson.
Anledningarna är flera. Skidturisterna bor sällan över längre och i takt med att flera industrier i trakten gått omkull, har både konferenser och lunchgäster blivit färre.
Enligt avtalet med Migrationsverket ska hotellet kunna förse upp till 120 personer med helpension. Hotellet tjänar inte särskilt stora pengar på det, men utslaget på hela året är det bättre än att det står tomt, säger Ronny Jansson.
40 rum ska vikas åt de asylsökande. Många rum får våningssängar, så att tre–fyra personer kan bo i dem. Det är max enligt Migrationsverket.
– Men om det kommer en familj på fem så kan vi ju inte dela på dem, säger Ronny Jansson.

I övrigt var verkets krav inte så stora, tycker han. Brandvarnare, nödutgångar och lås på fönstren. Tvättstuga, städskrubb och uppehållsrum. För att klara det sista bygger man om nattklubben i källaren. Den ser inte mycket ut för världen i dag, men på 1990-talet var den het.
– Nordman och Lili & Susie var här. Folk åkte långt för att dansa, minns Carina Greek som även hon är receptionist och restaurangbiträde.
Hon har blandade känslor inför att hotellet nu ska bli boende för asylsökande.
– Jag försöker se det positiva och ta det som det kommer. Vi behöver det, och det är ju många hotell som har det här som sin förtjänst i dag. Samtidigt känns det oroligt. Vad ska de sysselsätta sig med? Det är ju viktigt för alla människor att ha något att göra. Hon funderar också över språk. Hur ska de kunna förstå varandra?
– Engelska kan jag bra men arabiska kan jag definitivt inte.

Carina Greek är inte ensam om sina funderingar. Kocken Marcus Andersson tycker att informationen har varit dålig. Men det är inte flyktingarna han oroar sig för, utan det praktiska. Vad ska de äta? Var ska alla råvaror få plats? Kommer det att bli mer personal?
– Jag vet inte vad jag ska tycka. Det finns så många frågetecken. Som det är just nu får vi reda på det vi vet från folk i trakten.

Och på bygden går snacket. Flyktingmottagande väcker känslor. På en hylla i receptionen ligger klistermärken med högerextrema budskap. Ett av dem föreställer en ung kvinna med blodigt ansikte och texten »Mångkultur är mer än bara pizza«. Alltihop är saker som någon satt upp på dörren till hotellet, berättar Ronny Jansson.
– Vi river ner dem så fort de kommer upp, säger han och skakar på huvudet.
Han berättar att en del säger att de inte tänker komma hit mer om det kommer flyktingar.
– Men det gör de inte i dag heller, så det kvittar ju.
Om ett par dagar börjar kontraktet gälla. Då kan de asylsökande komma när som helst, utan någon vidare förvarning. Men Ronny Jansson tror att det kan dröja, i alla fall till efter årsskiftet.
– Jag hoppas det, så att vi hinner förbereda lite mer.

Hur gick det? Läs fortsättningen här.


Tips inför förändringar

  • Arbetsgivaren har rätt att leda och organisera arbetet och bestämma vilken inriktning företaget ska ha.
  • Innan en större förändring sker ska arbetsgivaren dock förhandla med facket, om det finns kollektivavtal.  
  • Informera er. Finns det en tidsplan, blir det mer arbete, nya scheman?
  • Be om kompetensutveckling. Ni kan behöva ny kunskap för de nya arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren kan säga nej, men det skadar inte att fråga.
  • Se möjligheter. Nytt kan vara jobbigt, men om man ser möjligheter i stället för problem känns det ofta lättare.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här