På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hotellet som blev en fristad

Värmlandsporten är mer än bara ett rastställe på vägen mot Sälen. Hotellet har blivit ett första hem för människor som flytt krig i sina hemländer. Även de anställda har fått en tryggare tillvaro, när asylboendet ger en säker inkomst åt företaget.

Publicerad 25 februari 2014
Hotellet som 
blev en fristad
Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde, hoppas att de hinner förbereda allt innan de första asylsökande kommer. Foto: Lars Sjöqvist

De två senaste åren har antalet asylsökande i Sverige nästan fördubblats. Människor på flykt undan krig och förföljelse söker skydd, många av dem är syrier som flytt hemlandets inbördeskrig. När  de vanliga asylboendena är fulla blir hotell, campingar och vandrarhem deras första bostad. För en del branschföretag är flyktingarna en möjlighet att klara ekonomin i svåra tider. För de anställda kan det innebära att jobben säkras.
Men omställningen är inte alltid helt lätt.
Hotellrevyn har följt med hotell Värmlands­porten på resan från väghotell med oviss framtid till en trygg fristad åt flyktingar.

Det är den 27 november 2013. En korsning, en mack, några hus och så Klar­älven, bred och vild. Värmlandsporten ligger både anspråkslöst och storslaget på en och samma gång. De flesta som stannar här är på väg någonstans: skidbackarna i Trysil och Sälen, eller hem till Göteborg eller Stockholm. Även i lobbyn dominerar bilförarna. På väggarna sitter foton från det värmländska rallyt och precis innanför dörrarna står en riktig rallybil.
– Men bilen ska flyttas innan flyktingarna kommer. Den är tydligen värd mycket pengar, säger Ronny Jansson, receptionist och restaurangbiträde.
Det var han, som företrädare för Hotell- och restaurangfacket, som först invigdes i planerna på att hyra ut rummen till Migrationsverket.
– Från början fick jag inte säga något till de andra. Det var lite jobbigt.

Det är lugnt på hotellet. Ett fåtal av de 54 rummen är uthyrda,  det är knappt några matgäster. Ekonomin har varit ansträngd ett bra tag, säger Ronny Jansson.
Anledningarna är flera. Skidturisterna bor sällan över längre och i takt med att flera industrier i trakten gått omkull, har både konferenser och lunchgäster blivit färre.
Enligt avtalet med Migrationsverket ska hotellet kunna förse upp till 120 personer med helpension. Hotellet tjänar inte särskilt stora pengar på det, men utslaget på hela året är det bättre än att det står tomt, säger Ronny Jansson.
40 rum ska vikas åt de asylsökande. Många rum får våningssängar, så att tre–fyra personer kan bo i dem. Det är max enligt Migrationsverket.
– Men om det kommer en familj på fem så kan vi ju inte dela på dem, säger Ronny Jansson.

I övrigt var verkets krav inte så stora, tycker han. Brandvarnare, nödutgångar och lås på fönstren. Tvättstuga, städskrubb och uppehållsrum. För att klara det sista bygger man om nattklubben i källaren. Den ser inte mycket ut för världen i dag, men på 1990-talet var den het.
– Nordman och Lili & Susie var här. Folk åkte långt för att dansa, minns Carina Greek som även hon är receptionist och restaurangbiträde.
Hon har blandade känslor inför att hotellet nu ska bli boende för asylsökande.
– Jag försöker se det positiva och ta det som det kommer. Vi behöver det, och det är ju många hotell som har det här som sin förtjänst i dag. Samtidigt känns det oroligt. Vad ska de sysselsätta sig med? Det är ju viktigt för alla människor att ha något att göra. Hon funderar också över språk. Hur ska de kunna förstå varandra?
– Engelska kan jag bra men arabiska kan jag definitivt inte.

Carina Greek är inte ensam om sina funderingar. Kocken Marcus Andersson tycker att informationen har varit dålig. Men det är inte flyktingarna han oroar sig för, utan det praktiska. Vad ska de äta? Var ska alla råvaror få plats? Kommer det att bli mer personal?
– Jag vet inte vad jag ska tycka. Det finns så många frågetecken. Som det är just nu får vi reda på det vi vet från folk i trakten.

Och på bygden går snacket. Flyktingmottagande väcker känslor. På en hylla i receptionen ligger klistermärken med högerextrema budskap. Ett av dem föreställer en ung kvinna med blodigt ansikte och texten »Mångkultur är mer än bara pizza«. Alltihop är saker som någon satt upp på dörren till hotellet, berättar Ronny Jansson.
– Vi river ner dem så fort de kommer upp, säger han och skakar på huvudet.
Han berättar att en del säger att de inte tänker komma hit mer om det kommer flyktingar.
– Men det gör de inte i dag heller, så det kvittar ju.
Om ett par dagar börjar kontraktet gälla. Då kan de asylsökande komma när som helst, utan någon vidare förvarning. Men Ronny Jansson tror att det kan dröja, i alla fall till efter årsskiftet.
– Jag hoppas det, så att vi hinner förbereda lite mer.

Hur gick det? Läs fortsättningen här.


Tips inför förändringar

  • Arbetsgivaren har rätt att leda och organisera arbetet och bestämma vilken inriktning företaget ska ha.
  • Innan en större förändring sker ska arbetsgivaren dock förhandla med facket, om det finns kollektivavtal.  
  • Informera er. Finns det en tidsplan, blir det mer arbete, nya scheman?
  • Be om kompetensutveckling. Ni kan behöva ny kunskap för de nya arbetsuppgifterna. Arbetsgivaren kan säga nej, men det skadar inte att fråga.
  • Se möjligheter. Nytt kan vara jobbigt, men om man ser möjligheter i stället för problem känns det ofta lättare.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här