Nyheter arbetsmigration
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Helt i händerna på arbetsgivaren

Trots löften om bättre kontroll fortsätter många arbetsmigranter att bli lurade. Daniel är en av dem. Nu förbereder regeringen en av facket efterfrågad skärpning av reglerna.

Publicerad 25 mars 2015
Helt i händerna 
på arbetsgivaren
Daniel, som egentligen heter något annat, fick sämre villkor än avtalat på jobbet i Sverige. Foto: Lars Lanhed

– Jag jobbade 300 timmar på en månad. Och de betalade inte min lön, jag fick bara några tusen.
Det säger Daniel, som egentligen heter något annat. Han är en av alla som lämnat sina hemländer för ett ­arbete i Sverige sedan 2008 när de nya reglerna för arbetskraftsinvandring kom.
I Daniels fall var det ett kockjobb som drog honom från hemlandet Iran till Umeå. Dit kom han en kall vårdag 2011, med 3 000 kronor på fickan.
– Jag skulle tjäna 18 000 kronor och de skulle betala skatt. Det kändes bra.

Men arbetet var tungt. Passen var ofta över tolv timmar långa, och han jobbade alltid sex eller sju dagar i veckan. Hela den utlovade lönen fick han inte heller. Efter nästan två år fick Daniel nog.
– I början tänkte jag att det skulle bli bättre, men jag hade fel. Till slut gick det inte, jag hade så ont i ryggen och i händerna. Jag lämnade allt och flyttade till Stockholm.

Daniels historia är ett typexempel, säger Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF.
– Människorna som kommer hit är helt i händerna på arbetsgivarna. De pratar inte svenska och får ofta jobba extremt mycket.
Det är vanligt att arbetsgivaren på olika sätt luras om lönen.
– Man kanske säger att skatten är så hög att det inte blir mycket kvar. Eller så sätter man in rätt summa på den anställdes konto men följer med till bankomaten och kräver tillbaka pengar, för hyra och mat.
De senaste åren har historier som Daniels avlöst varandra. Detta fick den förra regeringen att i omgångar ändra reglerna. Senast i augusti 2014, då Migrationsverket fick ett utökat kontrolluppdrag. Åtgärden kritiserades som otillräcklig av bland andra HRF. Facken har i stället krävt att det anställningserbjudande som ligger till grund för arbetstillståndet ska bli juridiskt bindande, något som nu kan bli verklighet. Enligt Dagens Nyheter förbereder regeringen nu en utredning inför ett lagförslag om just detta.

Eva-Lotta Ramberg tror dock att det krävs mer.
– Man måste kunna kontrollera vad de faktiskt tjänar, vilket är svårt när de inte vågar be om hjälp. Många är så rädda att bli hemskickade att de inte protesterar. Sedan är det bara en liten del som vänder sig till facket.
Men det gjorde Daniel. Ett år efter att han lämnat Umeå kontaktade han Hotell- och restaurangfacket.
– Innan ville jag inte att de skulle hjälpa mig eftersom jag var rädd. Arbetsgivaren ringde mig och hotade mig. Men jag pratade med polisen, efter det kände jag mig trygg.
HRF stämde Daniels före detta arbetsgivare i tingsrätten och krävde nästan 700 000 kronor i uteblivna ersättningar. Det slutade i en förlikning där arbetsgivaren betalade en del av summan.
Daniel är inte helt nöjd, men har gått vidare. Erfarenheten har gjort honom noggrann i valet av arbete.
– Jag vill inte ha problem igen. Restaurangbranschen här har problem. Arbetsgivarna säger en sak, lagen en annan.

Sju år med ändrade regler

I december 2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Innan dess bedömde Arbetsförmedlingen vilka yrken som det rådde brist på, nu fick arbetsgivarna avgöra. Lagändringen fick tidigt kritik, bland annat från fackligt håll, för att den tillät oseriösa arbetsgivare att utnyttja hitresta arbetstagare.
I januari 2012 skärpte regeringen reglerna något för vissa branscher, bland annat hotell- och restaurang.
Reglerna skärptes återigen i augusti 2014.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här