Nyheter arbetsmigration
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Helt i händerna på arbetsgivaren

Trots löften om bättre kontroll fortsätter många arbetsmigranter att bli lurade. Daniel är en av dem. Nu förbereder regeringen en av facket efterfrågad skärpning av reglerna.

Publicerad 25 mars 2015
Helt i händerna 
på arbetsgivaren
Daniel, som egentligen heter något annat, fick sämre villkor än avtalat på jobbet i Sverige. Foto: Lars Lanhed

– Jag jobbade 300 timmar på en månad. Och de betalade inte min lön, jag fick bara några tusen.
Det säger Daniel, som egentligen heter något annat. Han är en av alla som lämnat sina hemländer för ett ­arbete i Sverige sedan 2008 när de nya reglerna för arbetskraftsinvandring kom.
I Daniels fall var det ett kockjobb som drog honom från hemlandet Iran till Umeå. Dit kom han en kall vårdag 2011, med 3 000 kronor på fickan.
– Jag skulle tjäna 18 000 kronor och de skulle betala skatt. Det kändes bra.

Men arbetet var tungt. Passen var ofta över tolv timmar långa, och han jobbade alltid sex eller sju dagar i veckan. Hela den utlovade lönen fick han inte heller. Efter nästan två år fick Daniel nog.
– I början tänkte jag att det skulle bli bättre, men jag hade fel. Till slut gick det inte, jag hade så ont i ryggen och i händerna. Jag lämnade allt och flyttade till Stockholm.

Daniels historia är ett typexempel, säger Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF.
– Människorna som kommer hit är helt i händerna på arbetsgivarna. De pratar inte svenska och får ofta jobba extremt mycket.
Det är vanligt att arbetsgivaren på olika sätt luras om lönen.
– Man kanske säger att skatten är så hög att det inte blir mycket kvar. Eller så sätter man in rätt summa på den anställdes konto men följer med till bankomaten och kräver tillbaka pengar, för hyra och mat.
De senaste åren har historier som Daniels avlöst varandra. Detta fick den förra regeringen att i omgångar ändra reglerna. Senast i augusti 2014, då Migrationsverket fick ett utökat kontrolluppdrag. Åtgärden kritiserades som otillräcklig av bland andra HRF. Facken har i stället krävt att det anställningserbjudande som ligger till grund för arbetstillståndet ska bli juridiskt bindande, något som nu kan bli verklighet. Enligt Dagens Nyheter förbereder regeringen nu en utredning inför ett lagförslag om just detta.

Eva-Lotta Ramberg tror dock att det krävs mer.
– Man måste kunna kontrollera vad de faktiskt tjänar, vilket är svårt när de inte vågar be om hjälp. Många är så rädda att bli hemskickade att de inte protesterar. Sedan är det bara en liten del som vänder sig till facket.
Men det gjorde Daniel. Ett år efter att han lämnat Umeå kontaktade han Hotell- och restaurangfacket.
– Innan ville jag inte att de skulle hjälpa mig eftersom jag var rädd. Arbetsgivaren ringde mig och hotade mig. Men jag pratade med polisen, efter det kände jag mig trygg.
HRF stämde Daniels före detta arbetsgivare i tingsrätten och krävde nästan 700 000 kronor i uteblivna ersättningar. Det slutade i en förlikning där arbetsgivaren betalade en del av summan.
Daniel är inte helt nöjd, men har gått vidare. Erfarenheten har gjort honom noggrann i valet av arbete.
– Jag vill inte ha problem igen. Restaurangbranschen här har problem. Arbetsgivarna säger en sak, lagen en annan.

Sju år med ändrade regler

I december 2008 ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Innan dess bedömde Arbetsförmedlingen vilka yrken som det rådde brist på, nu fick arbetsgivarna avgöra. Lagändringen fick tidigt kritik, bland annat från fackligt håll, för att den tillät oseriösa arbetsgivare att utnyttja hitresta arbetstagare.
I januari 2012 skärpte regeringen reglerna något för vissa branscher, bland annat hotell- och restaurang.
Reglerna skärptes återigen i augusti 2014.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

Hemester räddade sommaren

Genom att snabbt anpassa verksamheten efter nya förutsättningar har Kajplats 9 i Västerås klarat krisen. Än så länge.

Publicerad 15 september 2020 Kommentera
Hemester räddade sommaren
Caroline Sjöberg kan se tillbaka på en bra sommar på Kajplats 9. Foto: Jonas Bilberg
Caroline Sjöberg. Foto: Jonas Bilberg

När Hotellrevyn pratade med Kajplats 9 i mars hade botten precis gått ur hotell- och restaurangnäringen. Alla anställda skulle korttidspermitteras och man ville snabbt få fart på uteserveringen. Men nu kan man blicka tillbaka på en bra sommar.
– Det känns som vi gick från 10 till 210 procent. Det har varit mycket gäster här i sommar, framför allt i juli, säger hovmästare Caroline Sjöberg.

Men det var inte givet att det skulle bli en lyckad säsong. Varje vecka anpassades restaurangen till nya rekommendationer och föreskrifter. När bordsservering blev obligatoriskt satsade man på en app, som senare visade sig smidig, men som drogs med barnsjukdomar.
– Det var lite struligt. Det drogs till exempel 122 räkmackor på någons konto. Det blev några kostsamma dagar, men sedan har det funkat, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Korttidspermitteringen blev inte långvarig. Redan den 1 juni avslutade man den.
– Det blev ett heltidsjobb att hålla reda på allt. Och vi kunde inte bemanna upp inför sommaren när de tillsvidare­anställda var permitterade. Så vi körde som vanligt från juni, säger Johan Sjöqvist.
Det var kanske tur. I juli sattes rekord på intäkterna. Varje dag var som lördag, och innan extrapersonalen hade fått rutin på arbetsuppgifterna var det stressigt.
– Normalt går de parallellt ett tag innan högsäsongen drar i gång. Men i år hann vi inte med det. Det var nästan så att extrapersonalen började när ordinarie gick på semester, berättar Johan Sjöqvist.

Att det blev en bättre sommar än vanligt kan de, paradoxalt nog, tacka coronapandemin för.
– Folk har semestrat hemma, så det har varit många gäster från närorterna. Och eftersom vi ligger i hamnen har man kunnat ta båten och unna sig middag ute, säger Caroline Sjöberg.

Det blev bättre när vi anställde en social distance managerJohan Sjöqvist

Med restriktionerna som gäller har det varit mycket att tänka på när gästerna strömmade till.
– Det var kaos ett tag. Vi skulle springa och mäta avstånd och jaga gäster. Samtidigt skulle vi lära upp sommar­personalen. Det blev bättre när vi anställde en social distance manager, säger Johan Sjöqvist.
Caroline Sjöberg uppskattade också tillskottet.
– Det var jätteskönt att ha honom bakom sig. Han räknade gäster och såg till att de satt ned och höll avståndet.

Att det gick så bra under juli har gjort att restaurangen slipper varsla personal om uppsägning, vilket var uppe för diskussion. Man har hittat andra lösningar.
– Det är skönt att vi hade en bra sommar. Det ger lite andrum. Men det är inget vi går i mål på, säger Johan Sjöqvist.
Men Johan och Caroline ser med viss oro på hösten. Normalt har de många företagsgäster. Västerås hyser flera internationella företag, som ABB och Bombardier, och representationsmiddagar har gett intäkter på vardagar. Dessutom är osäkerheten stor kring hur det ska gå med lunchserveringen när många fortsatt jobbar hemma.

Den viktiga julbordssäsongen har man redan börjat fundera på hur man ska genomföra.
–Nu vet vi inte hur det blir, men vi har utrymme att fatta kloka beslut, säger Johan Sjöqvist.

Nyheter kollektivavtal

Sushi Yama får kollektivavtal

Avtalslösa restaurangkedjan Sushi Yama fortsätter att växa. Nu meddelar företaget att de tänker gå med i Visita – och få kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 11 september 2020 Kommentera
Sushi Yama får kollektivavtal
Den första januari 2021 ska Sushi Yama gå in i Visita, meddelar företaget.

I slutet på förra året skrev Hotellrevyn om problem på avtalslösa sushikedjan Sushi Yama. Anställda vittnade då anonymt om långa arbetsdagar och övertid som inte alltid ersattes. Hotell- och restaurangfacket har vid flertal tillfällen försökt få till ett kollektivavtal med kedjan, men utan resultat.

Nu meddelar Sushi Yama att de tänker gå med i Visita – och därmed få kollektivavtal med HRF.
– Beslut om medlemskap hos Visita är taget och initierat. Vi signerar med Visita så fort alla handlingar är klara och inträde sker den 1 januari 2021, vilket är något vi ser fram emot, skriver Danny Barsoum, Chief Brand Officer på Sushi Yama, i ett mejl.

Beskedet välkomnas av Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
– Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de har bestämt sig för det. Det är lite sent, men bättre sent än aldrig.
Ett kollektivavtal kommer att göra stor skillnad för de anställda på Sushi Yama, säger Per Persson.
– Det är en oerhörd förbättring för de anställda, för våra medlemmar. Nu kommer de att vara garanterade kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar, lönehöjningar och mbl börjar fungera. Vi har förstått att det finns anställda där som känner sig otrygga, detta är en stor förbättring för dem.

Sushi Yama-kedjan startades 2008 och har i dag ett 50-tal restauranger. Förra året sysselsatte företaget omkring 400 personer och omsatte runt 240 miljoner kronor. I våras köptes Sushi Yama av riskkapitalbolaget Litorina.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här