Nyheter Personalbrist

Här lagar nyanlända personalmaten

I januari startade Gröna Lunds egen restaurangutbildning. Det började som ett sätt att lösa den egna personalbristen, men blev till ett integrationsprojekt.

Publicerad 26 februari 2019
Här lagar nyanlända personalmaten
Eleverna Omolbanin Haqqani och Yones Mohammadi har kökspass i dag. Foto: Elis Hoffman

Lunchen har precis öppnat på Gröna Lunds restaurang Kaskad. Kön ringlar lång.
Gästerna är dock inte åksugna barnfamiljer, som under sommarsäsong, utan underhållsarbetare, kontorsmänniskor och andra som arbetar i parken så här års.

Och de som lagar maten är inte vanliga anställda, utan elever på Gröna Lunds egen restaurangutbildning.
– Folk är jättenöjda, de säger att maten är bättre än någonsin, säger Niclas Andersson som är exekutiv restaurangchef på parken.

Niclas Andersson. Foto: Elis Hoffman

Han är en av initiativtagarna till utbildningen, som startade i januari. Det är ett samarbete mellan parken och Arbetsförmedlingen, där 25 nyanlända under våren får teoretisk och praktisk restaurangundervisning varvat med svenskastudier.

Från början var det helt själviskt, säger Niclas Andersson. Parken har svårt att hitta säsongspersonal, främst till sina restaurangverksamheter.
– Det är svårt, vi har pratat i flera år om att vi måste göra något. Samtidigt märker vi ju nu att det här är en väldigt bra grej. Vi ger de här personerna en möjlighet att bli en del av vårt samhälle, att få ett jobb och kunna skapa ett liv här.

Deltagarna är uppdelade i två grupper som turas om att driva personalmatsalen. Eleverna roterar mellan kök, kassa, matsal och disk. Tanken är att alla ska lära sig alla delar av verksamheten.

Jag blev glad när jag fick veta att jag skulle få gå utbildningen här.Najma Mohammad Ali

Najma Mohammad Ali. Foto: Elis Hoffman

Najma Mohammad Ali från Afghanistan står i disken i dag, men hon säger att hon gillar alla sysslor på restaurangen.
– Jag kan jobba med allt, det spelar ingen roll för mig. Det är roligt.
Najma säger att hon inte tvekade att söka när hon fick höra om restaurangskolan. För henne handlar det både om att lära sig ett yrke, och att bli bättre på svenska.
– Jag tror att det är ett jättebra sätt att lära sig svenska, att jobba.

Hon hoppas att utbildningen ska leda till anställning, gärna här på Gröna Lund.
– Jag var här förra året med min man, det var jätteroligt. Jag blev glad när jag fick veta att jag skulle få gå utbildningen här.

Vi har valt folk som vi tror på.Malou Werner

Efter utbildningen finns det möjlighet att få säsongsanställning på parken, säger Malou Werner.

Malou Werner. Foto: Elis Hoffman

Hon är utbildad restauranglärare och ansvarig för utbildningen.
– Det finns ingen garanti, men just nu ser det bra ut för alla.
Malou var med och valde ut deltagarna. Det ställdes inga krav på tidigare erfarenhet, däremot krävdes intresse, säger hon.
– Det var det viktigaste, att man verkligen är intresserad av att arbeta med detta. Vi har valt folk som vi tror på.

I april tar första klassen examen. Niclas Andersson hoppas att det kan bli fler kullar.
– Vi hoppas ju att det kan bli en fortsättning på det här, att det kan komma fler som får den här möjligheten.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här