Nyheter Personalbrist

Här lagar nyanlända personalmaten

I januari startade Gröna Lunds egen restaurangutbildning. Det började som ett sätt att lösa den egna personalbristen, men blev till ett integrationsprojekt.

Publicerad 26 februari 2019
Här lagar nyanlända personalmaten
Eleverna Omolbanin Haqqani och Yones Mohammadi har kökspass i dag. Foto: Elis Hoffman

Lunchen har precis öppnat på Gröna Lunds restaurang Kaskad. Kön ringlar lång.
Gästerna är dock inte åksugna barnfamiljer, som under sommarsäsong, utan underhållsarbetare, kontorsmänniskor och andra som arbetar i parken så här års.

Och de som lagar maten är inte vanliga anställda, utan elever på Gröna Lunds egen restaurangutbildning.
– Folk är jättenöjda, de säger att maten är bättre än någonsin, säger Niclas Andersson som är exekutiv restaurangchef på parken.

Niclas Andersson. Foto: Elis Hoffman

Han är en av initiativtagarna till utbildningen, som startade i januari. Det är ett samarbete mellan parken och Arbetsförmedlingen, där 25 nyanlända under våren får teoretisk och praktisk restaurangundervisning varvat med svenskastudier.

Från början var det helt själviskt, säger Niclas Andersson. Parken har svårt att hitta säsongspersonal, främst till sina restaurangverksamheter.
– Det är svårt, vi har pratat i flera år om att vi måste göra något. Samtidigt märker vi ju nu att det här är en väldigt bra grej. Vi ger de här personerna en möjlighet att bli en del av vårt samhälle, att få ett jobb och kunna skapa ett liv här.

Deltagarna är uppdelade i två grupper som turas om att driva personalmatsalen. Eleverna roterar mellan kök, kassa, matsal och disk. Tanken är att alla ska lära sig alla delar av verksamheten.

Jag blev glad när jag fick veta att jag skulle få gå utbildningen här.Najma Mohammad Ali

Najma Mohammad Ali. Foto: Elis Hoffman

Najma Mohammad Ali från Afghanistan står i disken i dag, men hon säger att hon gillar alla sysslor på restaurangen.
– Jag kan jobba med allt, det spelar ingen roll för mig. Det är roligt.
Najma säger att hon inte tvekade att söka när hon fick höra om restaurangskolan. För henne handlar det både om att lära sig ett yrke, och att bli bättre på svenska.
– Jag tror att det är ett jättebra sätt att lära sig svenska, att jobba.

Hon hoppas att utbildningen ska leda till anställning, gärna här på Gröna Lund.
– Jag var här förra året med min man, det var jätteroligt. Jag blev glad när jag fick veta att jag skulle få gå utbildningen här.

Vi har valt folk som vi tror på.Malou Werner

Efter utbildningen finns det möjlighet att få säsongsanställning på parken, säger Malou Werner.

Malou Werner. Foto: Elis Hoffman

Hon är utbildad restauranglärare och ansvarig för utbildningen.
– Det finns ingen garanti, men just nu ser det bra ut för alla.
Malou var med och valde ut deltagarna. Det ställdes inga krav på tidigare erfarenhet, däremot krävdes intresse, säger hon.
– Det var det viktigaste, att man verkligen är intresserad av att arbeta med detta. Vi har valt folk som vi tror på.

I april tar första klassen examen. Niclas Andersson hoppas att det kan bli fler kullar.
– Vi hoppas ju att det kan bli en fortsättning på det här, att det kan komma fler som får den här möjligheten.

Nyheter STIPENDIUM

Stipendiat med vassa planer

I år fick tre nybakade hotell- och restaurangstudenter stipendium från Hotell- och restaurangfacket. Julia Warström ska köpa knivar för sina pengar.

Publicerad 10 augusti 2020 Kommentera
Stipendiat med vassa planer
Julia Warström är en av årets tre stipendiater. Foto: Kent Eng

Sedan ett par år tillbaka delar Hotell- och restaurangfacket ut ett studiestipendium till sistaårselever på en hotell- och restauranglinje. Julia Warström i Vänersborg är en av årets tre stipendiater. Pengarna, 5 000 kronor, ska hon använda till att köpa utrustning.
– Jag ska köpa någon kniv och något slipjärn, sådant man behöver, säger hon.

Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig.

I juni tog Julia studenten från Restaurang- och livsmedelsprogrammet på Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Målet är att bli kock, säger hon.
– Sedan sjuan har jag vetat att jag ville bli kock. Det är kul att det är så varierande, man kan jobba med många olika saker. Jag är ganska kreativ så kontorsjobb är inget för mig. Och så är det mycket trevliga människor som jobbar i den här branschen.

Just nu jobbar hon extra i köket på Vann Spa i Lysekil. Att hitta kockjobb i trakten har hittills inte varit något större problem, säger hon. Närheten till kusten gör att det vanligtvis finns gott om jobb, säger hon.
– I alla fall innan corona. Jag har några saker på gång, men jag har inte riktigt bestämt mig var jag vill jobba än. Förhoppningsvis ska jag säsonga i vinter i alla fall.

Fler stipendiater

Årets övriga stipendiater är Vendela Molin från Stockholms hotell- och restaurangskola och Miranda Olson, även hon från Magnus Åberggymnasiet i Vänersborg. Alla får 5 000 kronor var.

Julias framtidsplan är att jobba utomlands, kanske på någon finare restaurang.
– Jag vill passa på att resa så mycket som möjligt. Vart vet jag inte riktigt, men jag har en förkärlek för italiensk matlagning.

Fast egentligen föredrar hon kallkök, säger hon.
– Jag tycker att det är lite jobbigt med värme, så det är skönt att stå i kallköket.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Smitta

Restaurangpersonal extra utsatt för smitta

Turisterna har återvänt till Gotland. Det märks genom fullsatta serveringsställen – och fall av covid-19 bland restaurangpersonal. Men serveringsställena sköter sig bra, tycker region Gotland.

Publicerad 5 augusti 2020 Kommentera
Restaurangpersonal extra utsatt för smitta
Vissa veckor har det varit mycket trängsel i Visby, men nu har det lugnat ner sig. Foto: Mostphotos

Sedan restriktionerna för inrikesresor hävdes har många valt att semestra på Gotland. I början av sommaren var allmänheten bra på att hålla avstånd, men under juli rapporterade länsstyrelsen att efterlevnaden av reglerna blivit sämre. Samtidigt visade det sig att restauranganställda var särskilt utsatta för smittan.

De första två veckorna i juli var 37 procent av dem som smittades på Gotland restauranganställda, 16 av 43 personer. Därefter har andelen sjunkit, men låg fortfarande på 22 procent under andra halvan av juli, enligt Sven Montelius, tillförordnad smittskyddsläkare.
– Min misstanke är att de har blivit smittade av gäster. De som insjuknat arbetar på olika restauranger och har troligen inte smittat varandra utom i något enstaka fall, säger Sven Montelius.

Region Gotland har gått ut med riktad information till serveringsställen, bland annat om att personalen ska ha möjlighet att desinficera händerna mellan olika moment och om att ha avstånd mellan borden.

Sven Montelius har fått frågan om serveringspersonalen borde använda visir.
– Vi kan inte rekommendera det eftersom vi inte vet säkert vilken effekt det har, men det står den som vill fritt att diskutera visir med restaurangägaren.

Ingen av de restauranganställda som smittats på Gotland har blivit allvarligt sjuk, enligt Sven Montelius.

Region Gotland ansvarar sedan 1 juli för tillsyn av serveringsställen. Andreas Larsson, enhetschef för livsmedel- och alkoholtillstånd, tycker att restaurangerna har skött sig bra över lag.
– Vi har haft ett gott samarbete med branschen generellt. Ingen har behövt stänga på grund av trängsel. Sju ställen har fått förelägganden om åtgärd, i samtliga fall handlade det om att bord och stolar stått för tätt.

Under vecka 29 och 30 var läget besvärligt för många verksamheter i Visby och på andra platser på ön som lockar mycket folk, säger Andreas Larsson.
– Gäster flyttade runt stolar och folk samlades utanför ställena för att festa. Det bildades köer och klungor trots att personalen sagt att det inte fanns plats. Men nu är det på väg åt rätt håll igen.

Även Öland har fått tillbaka gäster på restauranger och campingar. Per-Åke Jarnheimer, ställföreträdande smittskyddsläkare på region Kalmar, säger att de positiva covidfallen varit få.
– Vi har sett enstaka fall på restauranger och i campingreceptioner, men det går inte att säga att det är ett mönster. De som arbetar inom branschen är ju dessutom ofta i de yngre åldrarna. Där ser vi generellt en överrepresentation bland smittade nu. Vi vet inte om de har blivit smittade på jobbet eller fritiden.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här