Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Här är avtalskraven från HRF och SHR

I dag växlade Hotell- och restaurangfacket, HRF och arbetsgivarnas organisation SHR krav för årets avtalsrörelse. Parterna har olika syn på hur villkoren ska se ut för branschens anställda. HRF vill höja både minimilöner och utgående löner med 960 kronor. SHR vill höja utgående löner med 2,6 procent och frysa minimilönerna.

Publicerad 12 april 2012

Normal021falsefalsefalseSVJAX-NONE

Normal021falsefalsefalseSVJAX-NONE

Hotell- och restaurangfacket påpekar i sina krav till arbetsgivarna att branschen varken följer löne- eller anställningsvillkoren som gäller för den övriga arbetsmarknaden. De tidsbegränsade anställningarna nådde upp till 44 procent under 2011 och deltiderna låg på hela 36 procent. HRF menar att de otrygga anställningarna och de ofrivilliga deltiderna försämrar löneutvecklingen för alla som arbetar inom hotell- och restaurang.

– Tre frågor sticker ut. Lönerna och då både en lönehöjning och att minimilönerna höjs med lika mycket. Sedan måste träsket med visstidsanställningar städas upp. Den tredje delen är att styra upp schemaläggningen så att beräkningsperioder och schemaläggningsperioder överensstämmer, säger Malin Ackholt.

HRF kräver ett 11-månaders avtal. Hur tror du att det påverkar förhandlingarna?
– Vi har ett avtal som löper ut den sista maj, vilket inte är bra. Därför vill vi ha 11 månader nu. Arbetsgivarnas påstående att det är en kort avtalsperiod och att man därför inte kan göra några förändringar av de allmänna villkoren tycker jag är en förlegad diskussion. Arbetsgivarna har blivit lite för bekväma, säger Malin Ackholt. 

Sveriges hotell- och restaurangföretagare, SHR, har dock andra önskemål på vad det nya kollektivavtalet ska innehålla. Med hänvisning till lågkonjunkturen och hög arbetslöshet menar SHR att 2012 kommer att bli ett svårt år för hotell- och restaurangbranschen.
Arbetsgivarorganisationens bud är att följa det av industrin satta ”märket”, det vill säga höja lönerna med 2,6 procent i ett 12-månaders avtal.

Men alla löner ska inte höjas. Enligt SHR har minimilönerna ökat för mycket och de generella löneökningarna varit alltför stora över en tid. Något som i sin tur begränsat utrymmet för individuella löner.
Därför vill arbetsgivarna frysa minimilönerna och höja lönerna med 2,6 procent i ett ettårigt avtal. Det skulle ge 520 kronors lönehöjning för en heltidsarbetande som tjänar 20 000 kronor i månaden.

Med hänvisning till avtalets längd på 12 månader, om det blir som SHR vill, menar SHR att övriga villkor i avtalet kan fortsätta gälla oförändrade.

Här är några av HRF:s krav 

  • Att lönerna höjs med 960 kronor i månaden.
  • Att avtalets minimilöner höjs med 960 kronor i månaden.
  • Ungdomslönerna höjs lika mycket som för övriga grupper.
  • Tillsvidareanställning och heltid ska vara normen.
  • Tidsbegränsade anställningar ska stramas upp i kollektivavtalen.
  • Årsarbetstidsavtalet ska bort ur kollektivavtalet.
  • All kontrakterad arbetstid ska schemaläggas.
  • Priset för kost ska sänkas med minst motsvarande momssänkning.

Här är några av SHR:s krav

  • Höja utgående löner med 2,6 procent.
  • 75 procent av lönehöjningen ska fördelas som pott.
  • Ingen höjning av avtalets minimilöner.
  • Yrkesintroduktion för ungdomar upp till 25 år med 75 procent av minimilön.
  • Inga ändringar av de allmänna villkoren.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten

Klämd mellan kollegor i skilsmässa!

De är tre som jobbar i köket, Nathalie och ett lite äldre par. Eller före detta par, de håller på att separera. Kollegorna beter sig hyfsat mot Nathalie, men mot varandra är det kylig tystnad eller arga gliringar som gäller. Plus alla långa rökpauser som de tar, en och en. Nathalie vågar knappt öppna munnen av rädsla för att göra saken värre. Vad ska hon göra?

Publicerad 27 januari 2021 Kommentera
Klämd mellan kollegor i skilsmässa!
Illustration: Mattias Käll

Ta makten över situationen, Nathalie!

Nicolas Jacquemot. Foto: Privat

Nicolas Jacquemot, doktor i management och aktuell med boken »Vässa din sociala kompetens«:

– På jobbet möts vanligen två olika sfärer – den yrkesmässiga och den personliga. Vi har en professionell roll som behövs för att utföra jobbet, samtidigt som vi brukar vara personliga kollegor emellan. Men personlig är inte detsamma som privat. Vad som har hänt här är att en tredje sfär – den privata – har invaderat ­jobbet, vilket skapar obehag. Nathalie har hamnat mitt i ett relationsdrama.
– Så hur ska hon göra? Mitt råd är att hon aktivt tar makten över situationen. Till att börja med kan hon fundera över hur hon vill ha det. Är målet att alla tre ska kunna arbeta ihop med färre spänningar? Vill Nathalie få fram att hon inte tänker ta ställning för någondera parten?

– Oavsett vilket kan hon föreslå att de sätter sig ner en stund alla tre och säga något i stil med:
»Jag förstår att ni genomgår en ­jobbig situation just nu, men jag skulle önska att ni kunde hålla en trevlig ton sinsemellan. Som ni förstår känns det lite olustigt för mig att befinna mig mitt i alltsammans.
Jag uppskattar er båda och kommer inte att ta någons parti. Men här i köket skulle det vara bra om vi kunde ha en god atmosfär för arbetets bästa. Hur låter det, tycker ni?«

Om inte paret är de vuxna i rummet är det moget av Nathalie att vara det.

– Att i största mån använda »jag-budskap« är bra eftersom det inte uppfattas som påhopp. Med den här konstruktiva inställningen får hon i bästa fall paret att reflektera och acceptera hennes önskan om arbetsro och trivsel.
Det här är alltså det första steget, ­vilket också innebär att Nathalie övar upp förmågan att hantera svåra samtal.
Om inte paret är »de vuxna i rummet« är det moget av Nathalie att vara det.

– Men det finns så klart en gräns för hur mycket Nathalie bör anstränga sig – hon är ju inte deras terapeut.
Steg två – om inget förbättras efter samtalet – är att Nathalie involverar sin chef och förklarar situationen och hur parets separation inverkar på jobbet och trivseln.

– Nathalie kan också hoppa direkt till detta steg om hon absolut inte vill prata med paret först. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar vilket tydligt inkluderar den psyko­sociala biten.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter VARSEL

Varsel och uppsägningar vanligast i branschen

Hotell- och restauranganställda är fortsatt den yrkesgrupp som drabbas värst av varsel och uppsägningar, visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Varsel och uppsägningar vanligast i branschen
När gästerna uteblir ökar både varsel och uppsägningar. Foto: Mostphotos

Av de hotell- och restauranganställda som varslades om uppsägning i mars–juni hade 71 procent också blivit uppsagda ett halvår senare. Det är betydligt fler än snittet för alla branscher, som ligger på 58 procent.

Men alla som varslas eller sägs upp går inte ut i arbetslöshet. Därför har Arbetsförmedlingen också tagit reda på hur många av dem som varslats som var arbetslösa någon gång under de närmsta sex månaderna efter det lagda varslet.

OM STATISTIKEN

  • Totalt har 119 753 personer varslats om uppsägning sedan mars 2020.
  • Den största andelen av dem, 24,2 procent, finns inom hotell och restaurang.
  • Arbetsförmedlingens siffror för hur många varsel som lett till uppsägningar gäller perioden mars–juni 2020.

Även här ser det värst ut för hotell- och restauranganställda, 35 procent var arbetslösa vid något tillfälle. Snittet för alla branscher var 26 procent.

Arbetsförmedlingen påpekar även att hotell, restaurang, besöksnäring och handel har många tillfälligt anställda som inte syns i varselstatistiken.

Arbetslösheten ökar mest i storstadsregioner, framför allt Stockholms och Västra Götalands län. Men även Uppsala och Hallands län som har stor tjänstesektor är drabbade.

Nyheter konkurs

Så kan du göra om lönen uteblir

Det är tuffa tider för många företag just nu. Har din arbetsgivare svårt att betala ut din lön? Då gäller det att agera snabbt. Här är tips på vad du kan göra.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Så kan du göra om lönen uteblir
Om lönen uteblir är det dags att kolla upp vad som är på gång. Det kan vara en konkurs, och då gäller det att vara med. Foto: Colourbox

Var beredd. En konkurs kommer sällan från en dag till en annan. Det brukar finnas tecken på att företaget går dåligt. Slutar leveranserna komma? Är lönen ofta sen? Då finns det anledning att förbereda dig, och att agera.

2 Gör pappersarbetet. Samla så mycket dokumentation som möjligt. Leta fram lönespecifikationer och scheman. Kolla att du har uppdaterade uppgifter hos HRF och hos a-kassan. För du är väl med i båda?

Fakta: Rätt till hjälp vidare

  • Den som blivit av med jobbet på grund av konkurs kan ha rätt till hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsfonden TSL.
  • Det gäller om arbetsplatsen har kollektivavtal, om du har varit tillsvidareanställd på minst 16 timmar i veckan och om du har arbetat minst ett år sammanhängande på arbetsplatser med kollektivavtal.
  • Det är facket som ansöker som omställningsstöd. Hjälpen kan till exempel bestå i jobbcoachning, skriva cv och ansökningar eller hitta en utbildning.

3 Kräv din rätt! Räkna ut hur mycket lön och andra ersättningar din arbetsgivare är skyldig. Prata med din arbetsgivare och kräv att få din innestående lön bums. Om din arbetsgivare inte har pengar att betala kan du be om att hen sätter företaget i konkurs.

4 Gå vidare. Om arbetsgivaren inte vill göra det kan du höra av dig till tingsrätten där du bor. Kontaktuppgifter finns här. Kolla om någon annan har lämnat in en ansökan om konkurs mot din arbetsgivare. Om det är så, kontakta konkursförvaltaren när en sådan har utsetts och berätta om ditt lönekrav. Om det inte finns har du möjlighet att begära företaget i konkurs. Hur man går till väga står här. Om du har varit medlem i HRF i mer än tre månader kan du få hjälp med detta.

5 Spill ingen tid. Den statliga lönegarantin ersätter bara lön som du tjänat in de tre senaste månaderna, räknat från dagen då en konkursansökan lämnats till tingsrätten. Det finns också ett maxtak. Garantin ersätter bara upp till fyra basbelopp, motsvarande 190 400 kronor år 2021.

6 Sedan då? Det är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska drivas vidare i väntan på en köpare. I så fall ska du jobba kvar, precis som vanligt, under tiden. Konkursförvaltaren blir då din arbetsgivare.

Fakta: Rätt till pengar

  • Den som har fyllt 40 år och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist vid till exempel konkurs kan ha rätt till pengar från försäkringen AGB.
  • Du ska ha arbetat minst 50 månader under de senaste fem åren på företag med kollektivavtal, eller hos arbetsgivare utan avtal som har tecknat en AGB-försäkring.
  • Ersättningen består av ett engångsbelopp som ökar med ålder. För år 2020 var beloppet 36 487 kronor för den som var mellan 40 och 49 år vid friställandet.
  • Ansökan görs hos Afa Försäkring.

7 När jobbet stänger. Om förvaltaren i stället stänger företaget kan du bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden, kolla med konkursförvaltaren vad som gäller. Glöm inte att anmäla dig till arbetsförmedlingen.

8 När jobbet får ny ägare. Om företaget köps upp brukar ett krav vara att personalen får följa med. Anställda som arbetat på företaget tolv månader eller mer under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning enligt las, om de blir uppsagda.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här