Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hallå där, Susanne Urban

Susanne Urban, forskare vid Linköpings universitet, har undersökt idén om restaurangbranschen som inkörsport till övriga arbetsmarknaden. Du kom fram till att branschen inte är en språngbräda för unga med utländsk bakgrund, i samma grad som för andra.

Publicerad 24 oktober 2013
inlinebild
Susanne Urban, forskare på Linköpings universitet. Foto: Linköpings Universitet

Hur har du gjort?
– Jag tog alla som jobbade i hotell- och restaurangbranschen år 2003, totalt 40 000 personer, och så följde jag dem under 5 år. Jag tittade på vilka som var kvar i branschen, vilka som hade bytt och vilka som var arbetslösa eller sjukskrivna.

Vad kom du fram till?
– Jag kunde se att de som har utländsk bakgrund stannar kvar i branschen i betydligt högre grad än de med svenskfödda föräldrar. Det gällde inte för de med rötter i Polen, Östeuropa och Iran, men för nästan alla andra geografiska områden. De med rötter i Turkiet hade de högsta siffrorna, 47 procent var kvar i branschen efter fem år. Bland dem med föräldrar som är födda här var siffran 21 procent. Även Libanon, Syrien och länder i Ostasien har höga siffror. Det var också fler med utländsk bakgrund som var arbetslösa efter fem år.

Vad beror det på?
– Det är inte så himla konstigt egentligt. Det finns många företagare i restaurangbranschen som kommer från dessa geografiska områden. Det betyder att det finns ett bra nätverk med släkt och vänner som kan ge jobb i branschen. Att man ser släkt och vänner som startat eget där kan också göra att man själv ser det som en möjlighet. Det kan också bero på att man saknar nätverk till andra branscher, att man inte har några valmöjligheter.

Måste det vara ett problem att man stannar kvar?
– Nej, det är klart att det kan vara ett val, att man väljer att satsa på det. Men det pratas mycket om att erfarenhet från hotell- och restaurangbranschen är en språngbräda in till andra jobb på arbetsmarknaden. Det här visar att erfarenheten från restaurangbranschen värdesätts olika. Det är lättare för de med svensk bakgrund att använda det som inkörsport och svårare för andra.

Att ett jobb i branschen ger vidare möjligheter har använts som argument för att till exempel ta bort restaurangmomsen och sänka arbetsgivaravgifterna. Hur ser du på det?
– Om man ska underlätta för integration på arbetsmarknaden tycker jag att man i stället ska rikta uppmärksamheten till branscher där utlandsfödda och deras barn har svårt att komma in. Om man stöttar branscher med många anställda med utländsk bakgrund, och ger dessa branscher särskilda villkor, så kan det vara positivt. Men det kan också stärka det avvikande, att specialvillkor gäller för de med utländsk bakgrund. Det kanske i stort inte gynnar integrationen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter RESTRIKTIONER

”Nu har vi en stol per bord”

Max en gäst per bord gäller nu för serveringsställen på handelsplatser. Seija Andersson Ter-Borchs arbetsplats, restaurangen på Ikea Haparanda, är en av dem som påverkas av de nya restriktionerna.

Publicerad 5 mars 2021 Kommentera
”Nu har vi en stol per bord”
Seija Andersson Ter-Borch jobbar på Ikea Haparandas restaurang, som berörs av de nya restriktionerna. Foto: Nina Sandell/Mostphotos, Tomas Bergman
Seija Andersson Ter-Borch.

Vilka förändringar har ni gjort efter de senaste restriktionerna?
– Vi har tagit bort alla sittplatser i bistron vid utgången. Inne i restaurangen har vi nu en stol per bord, så det är 85 sittplatser i stället för 230 som det blev när vi glesade ut förra gången. Det är en märkbar skillnad. Jag hade inte varit så glad om jag var kund, men samtidigt är det bara att gilla läget.

Sköter kunderna sig?
– De duktiga sätter sig vid varsitt bord även om de kommer in tillsammans. Andra flyttar på stolarna. Vi kan bara informera om vad som gäller, våra besökare har ett eget ansvar att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Pandemin gör sitt och den stängda gränsen också.

Något som har ändrats gällande maten?
– Vi tillagar halvbleck till lunchen, för att det inte ska bli svinn. Folk kan någon gång få vänta lite medan vi steker på nytt. Men det här är ju Norrland så de klarar att vänta. Menyn är annars samma, köttbullar och kyckling går bäst.

Hur mycket kunder har ni?
– Pandemin gör sitt och den stängda gränsen också. Så det är ganska lugnt. Men sakteligen kommer folk mer och mer, det är inte som i början. Jag tror att de helt enkelt är less på att vara hemma. Det ska bli spännande att se hur det är på lördag, då brukar det vara lite mer folk.

Ingår i temat: Coronakrisen 117 artiklar

Alla artiklar i temat (114 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här