Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hallå där, Susanne Urban

Susanne Urban, forskare vid Linköpings universitet, har undersökt idén om restaurangbranschen som inkörsport till övriga arbetsmarknaden. Du kom fram till att branschen inte är en språngbräda för unga med utländsk bakgrund, i samma grad som för andra.

Publicerad 24 oktober 2013
inlinebild
Susanne Urban, forskare på Linköpings universitet. Foto: Linköpings Universitet

Hur har du gjort?
– Jag tog alla som jobbade i hotell- och restaurangbranschen år 2003, totalt 40 000 personer, och så följde jag dem under 5 år. Jag tittade på vilka som var kvar i branschen, vilka som hade bytt och vilka som var arbetslösa eller sjukskrivna.

Vad kom du fram till?
– Jag kunde se att de som har utländsk bakgrund stannar kvar i branschen i betydligt högre grad än de med svenskfödda föräldrar. Det gällde inte för de med rötter i Polen, Östeuropa och Iran, men för nästan alla andra geografiska områden. De med rötter i Turkiet hade de högsta siffrorna, 47 procent var kvar i branschen efter fem år. Bland dem med föräldrar som är födda här var siffran 21 procent. Även Libanon, Syrien och länder i Ostasien har höga siffror. Det var också fler med utländsk bakgrund som var arbetslösa efter fem år.

Vad beror det på?
– Det är inte så himla konstigt egentligt. Det finns många företagare i restaurangbranschen som kommer från dessa geografiska områden. Det betyder att det finns ett bra nätverk med släkt och vänner som kan ge jobb i branschen. Att man ser släkt och vänner som startat eget där kan också göra att man själv ser det som en möjlighet. Det kan också bero på att man saknar nätverk till andra branscher, att man inte har några valmöjligheter.

Måste det vara ett problem att man stannar kvar?
– Nej, det är klart att det kan vara ett val, att man väljer att satsa på det. Men det pratas mycket om att erfarenhet från hotell- och restaurangbranschen är en språngbräda in till andra jobb på arbetsmarknaden. Det här visar att erfarenheten från restaurangbranschen värdesätts olika. Det är lättare för de med svensk bakgrund att använda det som inkörsport och svårare för andra.

Att ett jobb i branschen ger vidare möjligheter har använts som argument för att till exempel ta bort restaurangmomsen och sänka arbetsgivaravgifterna. Hur ser du på det?
– Om man ska underlätta för integration på arbetsmarknaden tycker jag att man i stället ska rikta uppmärksamheten till branscher där utlandsfödda och deras barn har svårt att komma in. Om man stöttar branscher med många anställda med utländsk bakgrund, och ger dessa branscher särskilda villkor, så kan det vara positivt. Men det kan också stärka det avvikande, att specialvillkor gäller för de med utländsk bakgrund. Det kanske i stort inte gynnar integrationen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter SOMMARPRAKTIK

HRF backas upp av Kommunal

När HRF uppmärksammade att Lunds kommun placerat sommarpraktikanter på Scandic Star begärde Kommunal i Skåne förhandling med kommunen. Ombudsman Olle Hammarlund tror att man kommer hitta en lösning så att det inte upprepas.

Publicerad 13 september 2019 Kommentera
HRF backas upp av Kommunal
Kommunal i Skåne har begärt förhandling med Lunds kommun efter att HRF upptäckt att sommarpraktikanter placerats på hotell. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

De flesta kommuner erbjuder sina unga någon form av sommarpraktik inom kommunala verksamheter. Lunds kommun har gått ett steg längre och placerat stadens unga på arbetsplatser som omfattas av Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal.

Dessutom ska inte skattepengar gå till att unga bäddar sängar och står i receptionen i privat verksamhet.

När HRF Syd upptäckte att ett 20-tal unga praktiserade på Scandic Star, men fick lön av kommunen, begärde man förhandling med hotellet. Den tvisten har nu nått en lösning.

Samtidigt har Kommunal i Skåne inlett förhandlingar med Lunds kommun.

– Någon har fått för sig att placera unga på HRF:s område. Vi menar att det bryter mot vårt samverkansavtal, men också mot vår huvudöverenskommelse på central nivå. Dessutom ska inte skattepengar gå till att unga bäddar sängar och står i receptionen i privat verksamhet. Jag hävdar att någon placering utanför kommunala verksamheter inte är tillåtet, säger Olle Hammarlund, ombudsman på Kommunal Skåne.

Han hoppas uppnå tre saker i förhandlingen; att kommunen alltid kommunicerar sina planer med facket, att det alltid ska vara kommunala placeringar i sommarpraktiken och ett löfte från Lunds kommun om att aldrig göra så här igen.

– Jag tror att vi kommer att lösa det här, säger Olle Hammarlund.

Nyheter arbetsmiljö

Annica fixade skor åt kollegorna

Frågan om vem som ska stå för halksäkra skor för branschens anställda är en stridsfråga mellan arbetsgivare och fack. Skyddsombudet Annica Sjögren i Trelleborg fixade skor åt sina kollegor, och ett viktigt klargörande från Arbetsmiljöverket.

Publicerad 12 september 2019 Kommentera
Annica fixade skor åt kollegorna
Skyddsombudet Annica Sjögren jobbar som kock, receptionist och servitris på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg. Tack vare henne får alla som arbetar i köket nu halksäkra skor. Foto: Therése A. Svensson
arbetsskor
Arbetsmiljöverket konstaterar att halksäkra skor behövs i köket. Foto: Therése A. Svensson

Vilka anställda kan kräva att få skyddsskor bekostade av arbetsgivaren? Det är en fråga som lett till diskussioner mellan fack och arbetsgivare under lång tid. Men nu har Arbetsmiljöverket kommit med ett viktigt beslut i frågan. Och det tack vare Annica Sjögren, skyddsombud och bland annat kock på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg.
– Jag ville framför allt hjälpa mina medlemmar, men det känns bra om detta också kan hjälpa andra, säger hon.

Som kock fick Annica halksäkra skor av sin arbetsgivare. Men hennes kollegor som inte är kockar, men som ändå arbetar i köket, fick nöja sig med slippriga galoscher. Det fick Annica att reagera.
– På vårt hotell arbetar vi på flera avdelningar. Det är en liten arbetsplats och vi ska hjälpas åt på alla plan. Det betyder att alla halkar omkring i köket. Jag som kock fick arbetsskor, men inte frukostvärdinnan som står i köket och gör äggröra.

Fakta: Så säger Arbetsmiljöverket

I sitt beslut hänvisar Arbetsmiljöverket till 2§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (1981:14) om skydd mot skada genom fall. Där står att: ”Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom fall förebyggs.” Verket hänvisar också till 4§ och 7§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning. Där står bland annat att: ”Arbetsgivaren skall, utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet.” Slutligen hänvisar Arbetsmiljöverket till Arbetsmiljölagen, kap 2, 7 §, där det står att: ”Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. Denna ska tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.”

Först fick Annica inte gehör hos sin arbetsgivare. Tillsammans med en HRF-ombudsman skrev hon då en så kallad 6:6a-anmälan där hon krävde att all personal som utför arbetsuppgifter i kök eller disk ska få halksäkra skor. Men arbetsgivaren höll inte med. I sitt svar skriver ledningen att de anställda som inte har sin tjänst i köket kan använda galoscher, eller köpa arbetsskor fraktfritt till inköpspris.
– Det var inte det svar vi hoppades på. Så då gick vi till Arbetsmiljöverket, säger Annica.

I juli kom verket på besök och strax därefter kom deras beslut: arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsskor mot halka för alla som arbetar i kök och disk, utan kostnad för de anställda. Annars riskerar företaget 45 000 kronor i vite. Annica Sjögren är nöjd.
– Det känns jätteskönt att de gick på min linje.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Det tycker också Kent Johansson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket som handlägger förbundets arbetsmiljöfrågor.
– Det är ett jätteviktigt ställningstagande från Arbetsmiljöverkets sida. Detta är ett problem som vi har arbetat med i branschen i många år, säger han.

I Gröna riks-avtalet mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita finns en skrivning om att ”arbetsgivaren ska tillhandahålla lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer enligt lag och föreskrifter. Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.”

Men trots denna skrivelse är det många arbetsgivare som inte ser sig skyldiga att skaffa skyddsskor som motverkar halka till de anställda, säger Kent Johansson.
– Vi anser att Visita dribblar med formuleringen för att slippa ansvaret. Vi är oeniga om hur det ska tolkas. Men vi tänker gå vidare med frågan.

Nyheter SOMMARPRAKTIK

HRF och Scandic har nått uppgörelse

En utbildningsdag för alla fackligt förtroendevalda på Scandic, där arbetsgivaren står för kostnaden. Det blev resultatet när HRF och Scandic kom överens om lämplig lösning på en tvist som uppstod i somras.

Publicerad 12 september 2019 Kommentera
HRF och Scandic har nått uppgörelse
HRF har nått en uppgörelse med Scandic efter en tvist på kedjans hotell i Lund. Foto: Scandic Hotels

I juni upptäckte Hotell- och restaurangfacket att Scandic Star i Lund tog emot ett 20-tal sommarpraktikanter som placerats där av kommunen, som stod för försäkringar och lön, som mest 50 kronor i timmen. Enligt HRF strider det mot arbetstagarbegreppet i mbl, som innebär att den som utför ett arbete av värde åt en arbetsgivare också ska anses vara arbetstagare där. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, har haft synpunkter på upplägget och hävdat att det bryter mot kommunallagen.

Efter förhandlingar på central nivå har nu HRF och Scandic kommit överens om hur tvisten ska lösas.

– I februari, i samband med Scandics ordinarie samråd, kommer alla fackligt förtroendevalda inom Scandic att få en dag i Stockholm där vi går igenom vårt samarbetsavtal och förhandlingsordning. Scandic betalar förlorad inkomst, resa, boende, mat och lokaler, säger Peggy Nyholm, central ombudsman på HRF.

Hon är nöjd med uppgörelsen som hon kallar en win-win.

– Det känns bra. Det är bättre att rusta våra förtroendevalda så de blir trygga i sin roll och kan bygga nätverk, än att vi ska få lite extra pengar på kontot.

Samtidigt som man nu landat en överenskommelse med Scandic gör HRF sig redo att påkalla förhandlingar med andra företag i södra Sverige.

– Avdelningen har en lista över arbetsgivare som har samma upplägg som Scandic, säger Peggy Nyholm.

Fråga om jobbet.
80
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här