Sverige är inte redo för ett lärlingssystem som det som finns i bland annat Tyskland. Det menar Jonas Olofsson, professor på Malmö högskola och på näringslivets forskningsinstitut Ratio, som i en debattartikel nyligen gick hårt åt regeringens utspel om lärlingsutbildningar.
Varför skrev ni debattartikeln?
– Jag och den andra artikelförfattaren, Alexandru Panican, har länge arbetat med frågor som rör yrkesutbildningar och har fortlöpande skrivit artiklar i ämnet. Det som gjorde det aktuellt nu var ju regeringens olika utspel om lärlingsutbildningar i samband med att budgeten släpptes.
Vad är problemet med lärlingsutbildningarna?
– Man kan konstatera att vi till skillnad från till exempel Tyskland, Österrike, Schweiz och numera även Norge, inte har någon större lärlingstradition. Sedan 1971 har det gjorts flera försök med lärlingsutbildningarna som inte har fungerat. På 40- och 50-talet slog Sverige in på vägen att yrkesutbildning främst ska ske i skolor. Förändringen därifrån tar tid. Det är institutioner och regleringar som måste samordnas och många parter som måste komma överens. När utbildningsministern säger att vi kan ha en klassisk lärlingsutbildning på plats från ett år till ett annat så är det väldigt förenklat.
Vad skulle krävas för att få lärlingsutbildningar att fungera i Sverige?
– Det handlar ju om erfarenhet och tradition. Vi vet från de gymnasiala lärlingsutbildningarna att det sällan är pengar som är problemet, utan att det saknas stödstrukturer. Det finns inga tydliga riktlinjer för vad som ska ske när eleven kommer ut till arbetsplatsen. Vi kan se att det fungerar i vissa branscher, som bygg och vvs. Fast där handlar det om unga som har avslutat sin utbildning och får en färdigutbildning på arbetsplatsen. Där har det uppenbarligen funkat. Samtidigt har vi ju de nya yrkesintroduktionsavtalen som bland annat handeln har tecknat. Där ställs krav på att elever ska ha gått handelsprogrammet på gymnasiet. Då riskerar man att utesluta dem som inte klarat av gymnasiet. Det är mer en färdigutbildning, och frågan är om det är rätt att staten går in och stödjer sådana utbildningar.
Så det finns inget att göra?
– Det finns ingen quick-fix. Det handlar om att successivt bygga upp erfarenhet kring lärande på arbetsplatsen. Utbildningsministern menar att det är något som vi kan fixa på några år. Det är att underskatta problemen.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.