Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hallå där, Jenny Damberg

I boken "Nu äter vi!" skriver Jenny Damberg modern mathistoria om tiden då pizza, hamburgare och kebab var nymodigheter.

Publicerad 26 februari 2014
Hallå där, Jenny Damberg
Foto: Åsa Liffner
inlinebild
Matskribenten Jenny Damberg har utforskat modern mathistoria. Foto: Åsa Liffner

1973 fanns ett tjugotal pizzerior i Sverige. Kritiska röster höjdes. Skulle den svenska palten glömmas bort? 2014 är pizzerian vår vanligaste restaurangtyp. Matskribenten Jenny Damberg ville veta hur det har gått till när rätter och råvaror som först setts som märkliga blivit vardagsmat i hem och på restauranger.

Vad kom du fram till?
– När något slår igenom har det på olika sätt infogats i den existerande matkulturen. Sushi slog igenom först när det blev en billig lunchrätt. Hamburgare var i början ungdomskäk och är det fortfarande i viss mån, men maträtter åldras med sin publik. Pizzeriorna fick sitt genombrott för att det var mysigt och prisvärt att gå på pizzeria och för att pizzan var en kontrast till all brunsås.

Vilken är den logiska kopplingen mellan smörgåstårta och svenska pizzor?
– Det extra överdådet som vi dras till. Smörgåstårtan är festlig och fri att tolka, den traditionen finns också på pizzeriorna.

Du skriver om många udda recept, som makaroner kokta i aprikossoppa och banan inlagd som sill.
– I dag är det populärt att försöka göra mat från andra länder så autentisk som möjligt. Men det historiska sättet har snarare varit att ta råvaror som är nya och använda dem på ett sätt som passar in i den egna mathållningen. Vissa experiment har lyckats och bitit sig fast, som tacopajen och flygande Jacob.

Du beskriver också statens aktiva roll för kroglivet. Berätta!
– Under 1950-talet drev staten restauranger för att kunna kontrollera folks drickande bättre, bland annat genom måltidstvång. Men verksamheten fortsatte även efter 1955 då motboken tagits bort. Staten hade landets största restaurang- och hotellkedja, startade diskotek, ”dating club” och nattklubb med striptease. Så sent som 1987 tog det statliga Sara Pizza Hut till Sverige. Drygt 25 år senare har staten inte bara upphört att vara snabbmatskrögare utan även gjort utförsäljningar inom välfärdssektorn.

Vilka moderna matklassiker gillar du själv?
– Jag tycker att det mesta av det som överlevt är gott. Sedan borde man kanske prova en del av de ovanligare recepten. Banan som sill kanske är jättegott.

Vad i matväg tror du att människor kommer att skratta åt om 30 år?
– LCHF-rätter som rå spagetti. Det är inget fel på riven zucchini i sig, men det är inte en slags spagetti. Det handlar åter igen om att försöka lansera något nytt genom att framställa det som något välbekant.

Goda blandningar eller konstiga kombinationer?

  • Pizzan Calskrove i Skellefteå kom till som ett skämt med en hungrig gäst. I den inbakade pizzan ligger två 45-gramshamburgare med pommes frites, sallad och dressing, ett så kallat skrovmål. Finns fortfarande på menyn.
  • Banankaviar. Kaviar och färskost, den senare smaksatt med banan, lanserades som ”Kalles randiga, banan” hösten 2007. Försvann lika snabbt igen.
  • Burger bite. I början av 2000-talet försökte sig 7-Eleven på att sälja en hamburgare formad som en korv. Ett minst sagt ofördelaktigt utseende tog förmodligen knäcken på denna annars väldigt praktiska rätt. 

Ur boken Nu äter vi! av Jenny Damberg, Ica Bokförlag.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 Kommentera
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här