Fredrik Lindman är HRF:s klubbordförande och ett av flera skyddsombud på Gröna Lund. Hans främsta uppgift efter dödsolyckan är att stötta sina kollegor psykologiskt.
Fredrik Lindman är ordförande för HRF-klubben på Gröna Lund och ett av flera skyddsombud på arbetsplatsen.
Hur mår ni?
– Jag var inte på plats när det hände, så jag mår ganska bra. Andra, som de som skrev i boken att det var säkert att köra, känner sig utpekade och mår inte så bra. De har inte gjort något fel utan följt alla rutiner. De har fått extra hjälp och stöd av företaget.
Är det någon skillnad i mående mellan de som var i tjänst och de som inte var det?
– Ja, det var ju ett helt annat tryck att vara på plats när det hände. Det blir kaos.
Det är också skillnad på hur de mår som kollade säkerheten och körde och de som jobbade med annat. Vi andra har mer påverkats av att det som inte får hända har hänt.
Vad händer nu i form av stöd för personalen?
– Gröna Lund har en krisplan som satte i gång direkt. Företagshälsovård och psykologer är inkopplade. Arbetsgivaren pushar för att alla ska gå och prata med en psykolog.
Även om du inte känner något nu så kan det komma en reaktion senare, och det kan vara bra att prova på att prata med någon. Att man inte gömmer sig för det.
Gröna Lund har en krisplan som har fungerat väldigt bra.
Har din fackliga roll förändrats efter helgen?
– Nej, jag har inte behövt ta några extra steg i det fackliga. Gröna Lund har en krisplan som har fungerat väldigt bra.
HRF har hört av sig och frågat om vi behöver något, men vi har bara kunnat tacka nej. Det här är inte ett arbetsmiljöproblem, det är en tragisk olycka.
Vad händer nu?
– Vi håller stängt, inte för att vi inte litar på att de övriga attraktionerna är säkra, utan för att ta hand om de anställda. Det får ta den tid det tar, där har Gröna Lunds insatser varit väldigt bra. Det är ju så i ett serviceyrke att du måste må bra för att kunna ge bra service.