Nyheter arbetsmarknad
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Fritt fram för global personal

Melissa från Australien har fått jobb på Hard Rock Café i Stockholm. Hon är en av de 2000 personer som fått arbetstillstånd i Sverige med de nya, mindre stränga, reglerna.

Publicerad 9 april 2009
Fritt fram för 
global personal
Melissa Lott, servitris på Hard Rock Café i Stockholm. Foto: Elis Hoffman

I slutet av förra året blev det lättare för medborgare från länder utanför EU att få jobba i Sverige. Då ändrades reglerna för arbetskraftsinvandring så att det inte längre är Arbetsförmedlingen, utan arbetsgivarna själva, som avgör vilka yrken det råder brist på.
Och intresset för att arbeta i Sverige är stort. Sedan den 15 december har nästan 3 300 personer från icke-EU-länder ansökt om arbetstillstånd hos Migrationsverket. Hittills har cirka 2 000 av dem fått ja. De flesta ansökningar gäller dataspecialister och civilingenjörer, framför allt från Thailand och Indien.

Men det finns även de som vill jobba i hotell- och restaurang­branschen. En av dem är Melissa Lott från Australien, servitris på Hard Rock Café i Stockholm. Hon kom till Sverige på ett så ­kallat working-holiday-visa, giltigt ett år, och har nu fått tillstånd att stanna i ytter­ligare två år.
– Jag trivs verkligen här, Sverige känns nästan som hemma nu. Jag hajar till ibland när jag inser att jag inte är svensk.
Det var lite av en slump att hon valde att åka till just Sverige för att jobba.
– Jag kände för att göra något helt annat, och hade träffat trevliga svenska utbytes­studenter på mitt universitet. Sverige ­kändes lite exotiskt, så det fick bli det.
Väl i landet fick hon snabbt jobb på Hard Rock Café. Här gör det ingenting att ­Melissa inte pratar svenska, eftersom en stor del av både gäster och personal ­kommer från andra länder.
– Jag sökte mig medvetet till restaurangbranschen eftersom det är möjligt att arbeta här utan att prata svenska. För det mesta går det jättebra, men det är klart att en del gäster helst vill prata sitt eget språk.

I höstas började hennes ettåriga arbetstillstånd närma sig sitt slut. Då berättade en av hennes chefer om de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. Tillsammans sökte de tillstånd för att Melissa skulle få stanna.
– Man kan säga att regeländringen kom lägligt för mig. Jag var inte riktigt redo att åka tillbaka än.
Melissa är dock inte riktigt representativ. En ­genomgång visar att de flesta som söker arbetstillstånd i hotell- och restaurang­branschen kommer från Kina, Turkiet och Thailand. Åtta av tio sökande är män och de flesta har tänkt att arbeta som kock. Andra vanliga yrken är restaurang­biträde, pizzabagare och diskare.

Det finns fortfarande flera krav som ska vara uppfyllda för att ett företag ska få anställa en icke-EU-medborgare. Dels ska berört fackförbund ha godkänt löne- och anställningsvillkoren, och dels ska tjänsten först ha varit utlyst på den europeiska platsbanken EURES.
Allt det där hade Cathy Lanner, ekonomi- och löneansvarig på Hard Rock Café, koll på. Det var hon som hjälpte Melissa med ansökan. Cathy var insatt i reglerna efter att ha försökt hjälpa en annan anställd, en tjej från Nicaragua, att få stanna. Men utan framgång.
– Det var riktigt skrämmande att se hur systemet funkade. Hon var också väldigt duktig och hade hela sitt liv här. Ändå fick hon packa och åka härifrån. Vi ska försöka igen, det borde gå igenom.
Cathy är glad att reglerna har ändrats, men tycker att systemet är onödigt tidsödande för alla inblandade.
– Att skriva ansökan tar mycket tid. Sedan kändes det onödigt att behöva ut­annonsera en tjänst som redan är tillsatt.
Samtidigt förstår hon tanken med att kravet på att tjänsterna ska utlysas.
– Det är klart att vi måste tänka på alla svenskar som behöver jobb. Men så här blir det mest ett spel för gallerierna.

Även Melissa har förståelse för att en del kan störa sig på att hon får jobba här medan arbetslösheten i branschen stiger.
– Ja, det förstår jag. Men samtidigt kan man vända på det. Det är väldigt många svenskar som kommer till Australien för att jobba, trots att arbetslösheten är hög där också. Om de lyckas hitta ett jobb så är jag bara glad för deras skull.
Ett tillfälligt arbetstillstånd, som det ­Melissa har fått, gäller i maximalt två år. ­Efter det gör Migrationsverket en ny prövning och kan då utdela ett permanent tillstånd. Det är dock inte aktuellt för Melissa.
– Nej, det räcker med den tid jag har. Jag måste komma hem någon gång.

100 ansökningar hos HRF

En genomgång av cirka 100 av de ansökningar som kommit in till HRF visar:

  • Drygt hälften av ansökningarna gällde kockar, 12 procent restaurangbiträden och 9 procent gällde pizzabagare.
  • De flesta, 85 procent, gäller män.
  • Drygt 20 procent av arbetsgivarna ville anställa någon från Kina, 13 procent ville anställa en turkisk medborgare och 9 procent ansökte om att få anställa en thailändare.
  • De flesta anställningar, 73 procent, var på heltid. Lika stor andel var tillsvidare­anställningar.
  • Nästan 40 procent av ansökningarna avstyrktes av HRF.
  • De flesta, 70 procent, fick nej på grund av att arbetsgivaren saknade kollektivavtal. 30 procent avstyrktes för att lönen var för låg.

Krav för anställning

För den som vill anställa en person från ett icke-EU-land finns vissa krav.

  • Ansökan görs hos Migrationsverket.
  • Tjänsten måste först utlysas på den europeiska platsbanken EURES.
  • Anställningsvillkoren ska vara i nivå med kollektivavtal eller det som är brukligt inom branschen.
  • Den som ska anställas måste även kunna försörja sig på sitt arbete.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här