Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Frågor och svar om de 5.000 ”nya jobben”

Vad är vad i debatten om krogmomssänkningen? Hotellrevyn gör ett försök att reda ut.

Publicerad 8 januari 2013

De senaste dagarna har arbetsgivarorganisationen Visita hävdat att det tillkommit 5 000 jobb i restaurangbranschen, och att det beror på sänkningen av krogmomsen i början av 2012. Påståendet har fått mycket medial spridning.
Grunden är SCB-statistik om lönesummorna.

Har lönesumman ökat i branschen?
Ja. Den totala lönesumman som restaurangföretagarna betalar ut har ökat enligt SCB:s löpande statistik. De första tre kvartalen 2012 betalades 21,2 miljarder ut i löner, mot 19,5 för de första tre kvartalen år 2011.
Siffrorna för fjärde kvartalet 2012 har inte kommit ännu. Om ökningen är densamma då som för de tre första, pekar det mot totalt 28,5 miljarder mot 26,2 för helåret 2011.
Räknar man bort 2,5 procent i kollektivavtalade löneökningar kvarstår ändå nästan två miljarders ökning.
Det är den mellanskillnaden som Visita och vissa medier nu direktöversätter till att motsvara cirka 5 000 nya jobb, och med förklaringen att det beror på momssänkningen.

Hur tar man fram siffrorna om lönesumma?
Siffrorna bygger på de kontrolluppgifter som företagen varje månad lämnar till Skatteverket. Sedan bearbetas de av SCB utifrån vilken bransch respektive företag är registrerad i (kallas SNI).

Är ökningen unik för 2012, alltså det år då momssänkningen började gälla?
Strax före jul granskade Smålandsposten just lönesumman på samma sätt, år för år sedan 2008. Siffrorna visar att ökningen går flera år tillbaka i tiden. Man kan inte se några hack alls i den uppåtgående kurvan.
Med andra ord: Nej, den ökande lönesumman är inte något särskilt för 2012 utan är en del av en trend som pågått längre.

Enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik har antalet anställda i restaurangbranschen tvärtom minskat med cirka 5 000 mot för ett år sedan. Varför skiljer sig siffrorna?
Det beror på den statistiska metoden. Det här är en urvalsundersökning till sammanlagt 18 700 arbetsställen i alla branscher. Det vill säga grovt räknat en enkät, där SCB multiplicerar svaren på ett liknande sätt som opinionsinstituten gör när man frågar 1 000-2 000 personer om vad de ska rösta på, och sedan översätter det till hela befolkningen.
SCB presenterar sin kortperiodiska sysselsättningsstatistik med felmarginal, det så kallade konfidensintervallet. Problemet är att urvalsundersökningen innebär extra stor felmarginal i branscher där andelen tillfälligt anställda eller andelen småföretag är stor. Restaurangbranschen uppfyller båda dessa kriterier. Enligt SCB:s egen felmarginal kan 125000 anställda därför betyda både 113 000 och 137 000.

Vad talar för att det har tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Många andra branscher har gått dåligt under 2012, men både SCB:s Restaurangindex, Konjunkturinstitutets barometrar och UC:s konkursstatistik visar att restaurangbranschen hör till dem som gick emot strömmen under året. Optimismen har varit högre bland restaurangföretagare, och omsättningen har ökat trots att matpriserna på krogen minskat med cirka tre procent efter momssänkningen, enligt KI:s granskning i juni 2012.

Vad talar emot att det tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Att arbetslöshetsstatistiken inom HRF:s a-kassa HRAK är nästan helt oförändrad.  Antalet arbetslösa månad för månad, och även inom kategorierna helt arbetslös, deltidsarbetslös samt i åtgärd, är i stort sett detsamma som för ett år sedan.
Alternativa förklaringar kan vara att de (eventuella) nya jobben tillsätts med folk från andra a-kassor, eller att a-kassereglerna påverkar siffrorna. Men om det handlar om 5 000 nya jobb, borde skillnaden bland de cirka 10 000 arbetslösa inom HRAK ha synts tydligare.

Kan andra förändringar ha bidragit till ökningarna?
Under senare år har det skett flera förändringar som särskilt påverkar restaurangbranschen.
En är det sedan 2008 kraftigt ökande antalet bidragsanställningar, som Hotellrevyn berättade om i december. Att anställa en lönebidragare eller nystartsjobbare kommer förstås att synas i den totala lönesumman – men arbetsgivarens kostnad har bara ökat med grovt räknat hälften. Hotellrevyn beräknade i december att subventionerna handlar om 1,4-2,3 miljarder årligen.
För att komma till rätta med fusk, har det också införts nya regler kring personalliggare (2007) samt kring kassaregister (2010). Båda syftade till att göra svarta jobb vita, respektive svart omsättning vit – men effekterna är i så fall mer långsiktiga och svårare att siffersätta.

Om det nu är 5 000 nya jobb som Visita säger, handlar det om 5 000 nya heltider? 
Omöjligt att säga. Totalsumman säger inget om villkor, löner eller arbetstider. Det är lätt att associera ”100 nya jobb” till 100 tillsvidareanställningar på heltid, men inom restaurangbranschen är andelen otrygga anställningar hög. En lönesumma som motsvarar 100 nya jobb, kan lika gärna handla om 500 personer som rings in en dag i veckan, eller för den delen att 1 000 personer arbetar över motsvarande en tiondels tjänst vardera.

Är momssänkningen alltså en lyckad reform?
Detta är inte den enda miljardlättnad som branschen har fått de senaste åren. Utöver reglerna kring arbetsmarknadspolitiska åtgärder, har regeringen även halverat arbetsgivaravgifterna för unga under 26. Även det lanserades såsom jobbskapande. Handeln och restaurangerna är två branscher som berörs särskilt – här är de unga ungefär hälften av alla anställda. Den totala årliga kostnaden är 16,7 miljarder, enligt budgeten för 2013. Ungefär en miljard rör restaurangbranschen, enligt en tidigare rapport från Handels.

Krogmomssänkningen kostar drygt fem miljarder per år. Om man bortser från alla de osäkerheter som vi räknat upp här och antar att ”krogmomssänkningen har skapat 5 000 nya jobb” ändå stämmer, så har varje nytt jobb i så fall kostat statskassan en miljon. Huruvida det är värt pengarna eller inte, det är helt och hållet en subjektiv och politisk fråga.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
108
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här