Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Frågor och svar om de 5.000 ”nya jobben”

Vad är vad i debatten om krogmomssänkningen? Hotellrevyn gör ett försök att reda ut.

Publicerad 8 januari 2013

De senaste dagarna har arbetsgivarorganisationen Visita hävdat att det tillkommit 5 000 jobb i restaurangbranschen, och att det beror på sänkningen av krogmomsen i början av 2012. Påståendet har fått mycket medial spridning.
Grunden är SCB-statistik om lönesummorna.

Har lönesumman ökat i branschen?
Ja. Den totala lönesumman som restaurangföretagarna betalar ut har ökat enligt SCB:s löpande statistik. De första tre kvartalen 2012 betalades 21,2 miljarder ut i löner, mot 19,5 för de första tre kvartalen år 2011.
Siffrorna för fjärde kvartalet 2012 har inte kommit ännu. Om ökningen är densamma då som för de tre första, pekar det mot totalt 28,5 miljarder mot 26,2 för helåret 2011.
Räknar man bort 2,5 procent i kollektivavtalade löneökningar kvarstår ändå nästan två miljarders ökning.
Det är den mellanskillnaden som Visita och vissa medier nu direktöversätter till att motsvara cirka 5 000 nya jobb, och med förklaringen att det beror på momssänkningen.

Hur tar man fram siffrorna om lönesumma?
Siffrorna bygger på de kontrolluppgifter som företagen varje månad lämnar till Skatteverket. Sedan bearbetas de av SCB utifrån vilken bransch respektive företag är registrerad i (kallas SNI).

Är ökningen unik för 2012, alltså det år då momssänkningen började gälla?
Strax före jul granskade Smålandsposten just lönesumman på samma sätt, år för år sedan 2008. Siffrorna visar att ökningen går flera år tillbaka i tiden. Man kan inte se några hack alls i den uppåtgående kurvan.
Med andra ord: Nej, den ökande lönesumman är inte något särskilt för 2012 utan är en del av en trend som pågått längre.

Enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik har antalet anställda i restaurangbranschen tvärtom minskat med cirka 5 000 mot för ett år sedan. Varför skiljer sig siffrorna?
Det beror på den statistiska metoden. Det här är en urvalsundersökning till sammanlagt 18 700 arbetsställen i alla branscher. Det vill säga grovt räknat en enkät, där SCB multiplicerar svaren på ett liknande sätt som opinionsinstituten gör när man frågar 1 000-2 000 personer om vad de ska rösta på, och sedan översätter det till hela befolkningen.
SCB presenterar sin kortperiodiska sysselsättningsstatistik med felmarginal, det så kallade konfidensintervallet. Problemet är att urvalsundersökningen innebär extra stor felmarginal i branscher där andelen tillfälligt anställda eller andelen småföretag är stor. Restaurangbranschen uppfyller båda dessa kriterier. Enligt SCB:s egen felmarginal kan 125000 anställda därför betyda både 113 000 och 137 000.

Vad talar för att det har tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Många andra branscher har gått dåligt under 2012, men både SCB:s Restaurangindex, Konjunkturinstitutets barometrar och UC:s konkursstatistik visar att restaurangbranschen hör till dem som gick emot strömmen under året. Optimismen har varit högre bland restaurangföretagare, och omsättningen har ökat trots att matpriserna på krogen minskat med cirka tre procent efter momssänkningen, enligt KI:s granskning i juni 2012.

Vad talar emot att det tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Att arbetslöshetsstatistiken inom HRF:s a-kassa HRAK är nästan helt oförändrad.  Antalet arbetslösa månad för månad, och även inom kategorierna helt arbetslös, deltidsarbetslös samt i åtgärd, är i stort sett detsamma som för ett år sedan.
Alternativa förklaringar kan vara att de (eventuella) nya jobben tillsätts med folk från andra a-kassor, eller att a-kassereglerna påverkar siffrorna. Men om det handlar om 5 000 nya jobb, borde skillnaden bland de cirka 10 000 arbetslösa inom HRAK ha synts tydligare.

Kan andra förändringar ha bidragit till ökningarna?
Under senare år har det skett flera förändringar som särskilt påverkar restaurangbranschen.
En är det sedan 2008 kraftigt ökande antalet bidragsanställningar, som Hotellrevyn berättade om i december. Att anställa en lönebidragare eller nystartsjobbare kommer förstås att synas i den totala lönesumman – men arbetsgivarens kostnad har bara ökat med grovt räknat hälften. Hotellrevyn beräknade i december att subventionerna handlar om 1,4-2,3 miljarder årligen.
För att komma till rätta med fusk, har det också införts nya regler kring personalliggare (2007) samt kring kassaregister (2010). Båda syftade till att göra svarta jobb vita, respektive svart omsättning vit – men effekterna är i så fall mer långsiktiga och svårare att siffersätta.

Om det nu är 5 000 nya jobb som Visita säger, handlar det om 5 000 nya heltider? 
Omöjligt att säga. Totalsumman säger inget om villkor, löner eller arbetstider. Det är lätt att associera ”100 nya jobb” till 100 tillsvidareanställningar på heltid, men inom restaurangbranschen är andelen otrygga anställningar hög. En lönesumma som motsvarar 100 nya jobb, kan lika gärna handla om 500 personer som rings in en dag i veckan, eller för den delen att 1 000 personer arbetar över motsvarande en tiondels tjänst vardera.

Är momssänkningen alltså en lyckad reform?
Detta är inte den enda miljardlättnad som branschen har fått de senaste åren. Utöver reglerna kring arbetsmarknadspolitiska åtgärder, har regeringen även halverat arbetsgivaravgifterna för unga under 26. Även det lanserades såsom jobbskapande. Handeln och restaurangerna är två branscher som berörs särskilt – här är de unga ungefär hälften av alla anställda. Den totala årliga kostnaden är 16,7 miljarder, enligt budgeten för 2013. Ungefär en miljard rör restaurangbranschen, enligt en tidigare rapport från Handels.

Krogmomssänkningen kostar drygt fem miljarder per år. Om man bortser från alla de osäkerheter som vi räknat upp här och antar att ”krogmomssänkningen har skapat 5 000 nya jobb” ändå stämmer, så har varje nytt jobb i så fall kostat statskassan en miljon. Huruvida det är värt pengarna eller inte, det är helt och hållet en subjektiv och politisk fråga.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här