Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Frågor och svar om de 5.000 ”nya jobben”

Vad är vad i debatten om krogmomssänkningen? Hotellrevyn gör ett försök att reda ut.

Publicerad 8 januari 2013

De senaste dagarna har arbetsgivarorganisationen Visita hävdat att det tillkommit 5 000 jobb i restaurangbranschen, och att det beror på sänkningen av krogmomsen i början av 2012. Påståendet har fått mycket medial spridning.
Grunden är SCB-statistik om lönesummorna.

Har lönesumman ökat i branschen?
Ja. Den totala lönesumman som restaurangföretagarna betalar ut har ökat enligt SCB:s löpande statistik. De första tre kvartalen 2012 betalades 21,2 miljarder ut i löner, mot 19,5 för de första tre kvartalen år 2011.
Siffrorna för fjärde kvartalet 2012 har inte kommit ännu. Om ökningen är densamma då som för de tre första, pekar det mot totalt 28,5 miljarder mot 26,2 för helåret 2011.
Räknar man bort 2,5 procent i kollektivavtalade löneökningar kvarstår ändå nästan två miljarders ökning.
Det är den mellanskillnaden som Visita och vissa medier nu direktöversätter till att motsvara cirka 5 000 nya jobb, och med förklaringen att det beror på momssänkningen.

Hur tar man fram siffrorna om lönesumma?
Siffrorna bygger på de kontrolluppgifter som företagen varje månad lämnar till Skatteverket. Sedan bearbetas de av SCB utifrån vilken bransch respektive företag är registrerad i (kallas SNI).

Är ökningen unik för 2012, alltså det år då momssänkningen började gälla?
Strax före jul granskade Smålandsposten just lönesumman på samma sätt, år för år sedan 2008. Siffrorna visar att ökningen går flera år tillbaka i tiden. Man kan inte se några hack alls i den uppåtgående kurvan.
Med andra ord: Nej, den ökande lönesumman är inte något särskilt för 2012 utan är en del av en trend som pågått längre.

Enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik har antalet anställda i restaurangbranschen tvärtom minskat med cirka 5 000 mot för ett år sedan. Varför skiljer sig siffrorna?
Det beror på den statistiska metoden. Det här är en urvalsundersökning till sammanlagt 18 700 arbetsställen i alla branscher. Det vill säga grovt räknat en enkät, där SCB multiplicerar svaren på ett liknande sätt som opinionsinstituten gör när man frågar 1 000-2 000 personer om vad de ska rösta på, och sedan översätter det till hela befolkningen.
SCB presenterar sin kortperiodiska sysselsättningsstatistik med felmarginal, det så kallade konfidensintervallet. Problemet är att urvalsundersökningen innebär extra stor felmarginal i branscher där andelen tillfälligt anställda eller andelen småföretag är stor. Restaurangbranschen uppfyller båda dessa kriterier. Enligt SCB:s egen felmarginal kan 125000 anställda därför betyda både 113 000 och 137 000.

Vad talar för att det har tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Många andra branscher har gått dåligt under 2012, men både SCB:s Restaurangindex, Konjunkturinstitutets barometrar och UC:s konkursstatistik visar att restaurangbranschen hör till dem som gick emot strömmen under året. Optimismen har varit högre bland restaurangföretagare, och omsättningen har ökat trots att matpriserna på krogen minskat med cirka tre procent efter momssänkningen, enligt KI:s granskning i juni 2012.

Vad talar emot att det tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Att arbetslöshetsstatistiken inom HRF:s a-kassa HRAK är nästan helt oförändrad.  Antalet arbetslösa månad för månad, och även inom kategorierna helt arbetslös, deltidsarbetslös samt i åtgärd, är i stort sett detsamma som för ett år sedan.
Alternativa förklaringar kan vara att de (eventuella) nya jobben tillsätts med folk från andra a-kassor, eller att a-kassereglerna påverkar siffrorna. Men om det handlar om 5 000 nya jobb, borde skillnaden bland de cirka 10 000 arbetslösa inom HRAK ha synts tydligare.

Kan andra förändringar ha bidragit till ökningarna?
Under senare år har det skett flera förändringar som särskilt påverkar restaurangbranschen.
En är det sedan 2008 kraftigt ökande antalet bidragsanställningar, som Hotellrevyn berättade om i december. Att anställa en lönebidragare eller nystartsjobbare kommer förstås att synas i den totala lönesumman – men arbetsgivarens kostnad har bara ökat med grovt räknat hälften. Hotellrevyn beräknade i december att subventionerna handlar om 1,4-2,3 miljarder årligen.
För att komma till rätta med fusk, har det också införts nya regler kring personalliggare (2007) samt kring kassaregister (2010). Båda syftade till att göra svarta jobb vita, respektive svart omsättning vit – men effekterna är i så fall mer långsiktiga och svårare att siffersätta.

Om det nu är 5 000 nya jobb som Visita säger, handlar det om 5 000 nya heltider? 
Omöjligt att säga. Totalsumman säger inget om villkor, löner eller arbetstider. Det är lätt att associera ”100 nya jobb” till 100 tillsvidareanställningar på heltid, men inom restaurangbranschen är andelen otrygga anställningar hög. En lönesumma som motsvarar 100 nya jobb, kan lika gärna handla om 500 personer som rings in en dag i veckan, eller för den delen att 1 000 personer arbetar över motsvarande en tiondels tjänst vardera.

Är momssänkningen alltså en lyckad reform?
Detta är inte den enda miljardlättnad som branschen har fått de senaste åren. Utöver reglerna kring arbetsmarknadspolitiska åtgärder, har regeringen även halverat arbetsgivaravgifterna för unga under 26. Även det lanserades såsom jobbskapande. Handeln och restaurangerna är två branscher som berörs särskilt – här är de unga ungefär hälften av alla anställda. Den totala årliga kostnaden är 16,7 miljarder, enligt budgeten för 2013. Ungefär en miljard rör restaurangbranschen, enligt en tidigare rapport från Handels.

Krogmomssänkningen kostar drygt fem miljarder per år. Om man bortser från alla de osäkerheter som vi räknat upp här och antar att ”krogmomssänkningen har skapat 5 000 nya jobb” ändå stämmer, så har varje nytt jobb i så fall kostat statskassan en miljon. Huruvida det är värt pengarna eller inte, det är helt och hållet en subjektiv och politisk fråga.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här