Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Frågor och svar om de 5.000 ”nya jobben”

Vad är vad i debatten om krogmomssänkningen? Hotellrevyn gör ett försök att reda ut.

Publicerad 8 januari 2013

De senaste dagarna har arbetsgivarorganisationen Visita hävdat att det tillkommit 5 000 jobb i restaurangbranschen, och att det beror på sänkningen av krogmomsen i början av 2012. Påståendet har fått mycket medial spridning.
Grunden är SCB-statistik om lönesummorna.

Har lönesumman ökat i branschen?
Ja. Den totala lönesumman som restaurangföretagarna betalar ut har ökat enligt SCB:s löpande statistik. De första tre kvartalen 2012 betalades 21,2 miljarder ut i löner, mot 19,5 för de första tre kvartalen år 2011.
Siffrorna för fjärde kvartalet 2012 har inte kommit ännu. Om ökningen är densamma då som för de tre första, pekar det mot totalt 28,5 miljarder mot 26,2 för helåret 2011.
Räknar man bort 2,5 procent i kollektivavtalade löneökningar kvarstår ändå nästan två miljarders ökning.
Det är den mellanskillnaden som Visita och vissa medier nu direktöversätter till att motsvara cirka 5 000 nya jobb, och med förklaringen att det beror på momssänkningen.

Hur tar man fram siffrorna om lönesumma?
Siffrorna bygger på de kontrolluppgifter som företagen varje månad lämnar till Skatteverket. Sedan bearbetas de av SCB utifrån vilken bransch respektive företag är registrerad i (kallas SNI).

Är ökningen unik för 2012, alltså det år då momssänkningen började gälla?
Strax före jul granskade Smålandsposten just lönesumman på samma sätt, år för år sedan 2008. Siffrorna visar att ökningen går flera år tillbaka i tiden. Man kan inte se några hack alls i den uppåtgående kurvan.
Med andra ord: Nej, den ökande lönesumman är inte något särskilt för 2012 utan är en del av en trend som pågått längre.

Enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik har antalet anställda i restaurangbranschen tvärtom minskat med cirka 5 000 mot för ett år sedan. Varför skiljer sig siffrorna?
Det beror på den statistiska metoden. Det här är en urvalsundersökning till sammanlagt 18 700 arbetsställen i alla branscher. Det vill säga grovt räknat en enkät, där SCB multiplicerar svaren på ett liknande sätt som opinionsinstituten gör när man frågar 1 000-2 000 personer om vad de ska rösta på, och sedan översätter det till hela befolkningen.
SCB presenterar sin kortperiodiska sysselsättningsstatistik med felmarginal, det så kallade konfidensintervallet. Problemet är att urvalsundersökningen innebär extra stor felmarginal i branscher där andelen tillfälligt anställda eller andelen småföretag är stor. Restaurangbranschen uppfyller båda dessa kriterier. Enligt SCB:s egen felmarginal kan 125000 anställda därför betyda både 113 000 och 137 000.

Vad talar för att det har tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Många andra branscher har gått dåligt under 2012, men både SCB:s Restaurangindex, Konjunkturinstitutets barometrar och UC:s konkursstatistik visar att restaurangbranschen hör till dem som gick emot strömmen under året. Optimismen har varit högre bland restaurangföretagare, och omsättningen har ökat trots att matpriserna på krogen minskat med cirka tre procent efter momssänkningen, enligt KI:s granskning i juni 2012.

Vad talar emot att det tillkommit nya jobb i branschen under 2012?
Att arbetslöshetsstatistiken inom HRF:s a-kassa HRAK är nästan helt oförändrad.  Antalet arbetslösa månad för månad, och även inom kategorierna helt arbetslös, deltidsarbetslös samt i åtgärd, är i stort sett detsamma som för ett år sedan.
Alternativa förklaringar kan vara att de (eventuella) nya jobben tillsätts med folk från andra a-kassor, eller att a-kassereglerna påverkar siffrorna. Men om det handlar om 5 000 nya jobb, borde skillnaden bland de cirka 10 000 arbetslösa inom HRAK ha synts tydligare.

Kan andra förändringar ha bidragit till ökningarna?
Under senare år har det skett flera förändringar som särskilt påverkar restaurangbranschen.
En är det sedan 2008 kraftigt ökande antalet bidragsanställningar, som Hotellrevyn berättade om i december. Att anställa en lönebidragare eller nystartsjobbare kommer förstås att synas i den totala lönesumman – men arbetsgivarens kostnad har bara ökat med grovt räknat hälften. Hotellrevyn beräknade i december att subventionerna handlar om 1,4-2,3 miljarder årligen.
För att komma till rätta med fusk, har det också införts nya regler kring personalliggare (2007) samt kring kassaregister (2010). Båda syftade till att göra svarta jobb vita, respektive svart omsättning vit – men effekterna är i så fall mer långsiktiga och svårare att siffersätta.

Om det nu är 5 000 nya jobb som Visita säger, handlar det om 5 000 nya heltider? 
Omöjligt att säga. Totalsumman säger inget om villkor, löner eller arbetstider. Det är lätt att associera ”100 nya jobb” till 100 tillsvidareanställningar på heltid, men inom restaurangbranschen är andelen otrygga anställningar hög. En lönesumma som motsvarar 100 nya jobb, kan lika gärna handla om 500 personer som rings in en dag i veckan, eller för den delen att 1 000 personer arbetar över motsvarande en tiondels tjänst vardera.

Är momssänkningen alltså en lyckad reform?
Detta är inte den enda miljardlättnad som branschen har fått de senaste åren. Utöver reglerna kring arbetsmarknadspolitiska åtgärder, har regeringen även halverat arbetsgivaravgifterna för unga under 26. Även det lanserades såsom jobbskapande. Handeln och restaurangerna är två branscher som berörs särskilt – här är de unga ungefär hälften av alla anställda. Den totala årliga kostnaden är 16,7 miljarder, enligt budgeten för 2013. Ungefär en miljard rör restaurangbranschen, enligt en tidigare rapport från Handels.

Krogmomssänkningen kostar drygt fem miljarder per år. Om man bortser från alla de osäkerheter som vi räknat upp här och antar att ”krogmomssänkningen har skapat 5 000 nya jobb” ändå stämmer, så har varje nytt jobb i så fall kostat statskassan en miljon. Huruvida det är värt pengarna eller inte, det är helt och hållet en subjektiv och politisk fråga.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 Kommentera
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här