På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Förstärkningen branschen behöver

Hotell och restauranger skriker efter personal, samtidigt som många nya i Sverige saknar arbete. Kombon svenskastudier och hotellpraktik ledde till jobb för Rizgar Alhammo, Ramatoulie Sanyang och många av deras »klasskompisar«.

Publicerad 22 oktober 2015
Förstärkningen branschen behöver
Rizgar behövs på hotellet, säger Jesper Andersson. -- Det finns inte en chans i världen att jag hinner med alla uppgifter själv.
inlinebild
Veronika Persson undervisar i branschkunskap. Foto: David Bergström

Regeringen beslutade nyligen att öppna ett snabbspår till arbetslivet för nyanlända kockar. Men redan nu finns det flera satsningar som ­leder till jobb i branschen.
I Helsingborg har studier i svenska kombinerat med praktik på hotell visat sig vara en framgångsrik väg. Av de tolv som avslutade kursen i våras har nio fått något slags arbete.

Rizgar Alhammo är en av dem som gått utbildningen Hotelltrainee i Helsingborg. Han praktiserade som vaktmästare på Clarion Grand Hotel och där fick han fortsätta. Han byter lampor, fixar trasiga fönster, lagar lås på rumsdörrar och möblerar konferenssalar.
– Det är ett mycket bra jobb. Inget är svårt, bara språket. Och särskilt skånskan.
Rizgar Alhammo är kurd från byn Bozan i norra Irak. I Irak arbetade han inom militären, med administrativa sysslor, och så körde han taxi. Det var kärleken som tog honom till Sverige, och i slutet av maj 2014 kom han till Helsingborg. Han talar redan mycket bra svenska.
– Här arbetar jag med svenskar, jag måste använda språket hela tiden. En del av mina vänner, som kom hit samtidigt som jag, klarar inte språket alls. Jag lär mig nya ord varje dag.

Utbildningen Hotelltrainee är ett nystartat samarbete mellan Hotellgruppen, Helsingborgs stad och utbildningsföretaget Merit. Veronika Persson från Merit har arbetat inom hotell- och restaurang sedan hon var femton, och det är hon som undervisar eleverna i branschkunskap.
– Jag träffar nyanlända och dem som varit här längre, men inte är färdiga med studierna i svenska för invandrare. Min uppgift är att informera dem om löner, a-kassa, arbetstider och om hur saker och ting fungerar i vår bransch.
Veronika har undervisat sedan i början av 2000-talet och kallar sig branschcoach. Tidigare jobbade hon i Malmö, där finns en liknande utbildning sedan flera år. I Helsingborg har hon varit med sedan starten i januari i år.
– Under de första tre månaderna varvar de studier i svenska och hotellförberedelser. Vi gör studiebesök på hotellen  i projektet och även på HRF. Sedan följer tre månaders praktik, med tre dagar i veckan på hotell, två dagar studier. Hon ser att alla deltagarna har utvecklats fantastiskt, både vad det gäller språkkunskaper och i det praktiska arbetet.
– Flera av dem har stått utanför arbetsmarknaden länge och det påverkar såklart ens självkänsla. Men vi såg genast vilken potential som finns och hotellen är verkligen nöjda, säger Veronika Persson.

Rizgar Alhammo har ett instegsjobb, en subventionerad anställning där arbetsgivaren får 80 procent av lönen i bidrag. Det gör det möjligt för honom att studera svenska samtidigt som han arbetar. Måndag, tisdag och torsdag studerar han, onsdag och fredag arbetar han på hotellet, från klockan 07.00 till 15.30.
– Men jag jobbar mer än så, jag rycker in när det behövs. I somras jobbade jag heltid i tre veckor när min chef hade semester.
Hans närmaste kollega och chef, Jesper Andersson, är den som ansvarar för vaktmästeriet.
– Det funkar jättebra med Rizgar, han vill bara jobba. Det är sådana som honom vi behöver. Saknar han utbildning? Men ge honom den då.
Instegsjobbet tar slut vid årsskiftet, sedan vet inte Rizgar Alhammo hur det blir.
– Jag ska göra allt för att få behålla honom. Det enda han egentligen saknar är erfarenhet. Han behövs här, det finns inte en chans i världen att jag hinner med alla uppgifter själv, säger Jesper Andersson.

Hotelltrainee Helsingborg
Ramatoulie Sanyang och hennes kollega Osariemen Oviabor har båda gått  traineeutbildningen.

På Scandic Helsingborg Nord arbetar Ramatoulie Sanyang som hotellstäderska. Hon har fått en timanställning efter avslutad praktik och är för första gången sedan hon kom till Sverige ekonomiskt självförsörjande.
– Jag har bott här i nio år, men aldrig fått ett riktigt arbete. Never ever. Den här utbildningen är jättebra, jag trivs så bra här.
Ramatoulie Sanyang arbetade som hotellstäderska hemma i Gambia, så erfarenhet av yrket hade hon redan.
– Ja, jobbet är likadant, men länderna är mycket olika.
Ramatoulie drev också en egen restaurang i sitt hemland.
– Det var en liten restaurang, jag lagade mat om nätterna och hade en anställd.

Men så träffade hon en man och flyttade till Sverige med honom. I dag är äktenskapet över och hon lever ensam med sina tre barn. Rama, som hon kallas, pratar sitt modersmål mandinka med barnen, men de svarar på svenska.
– Jag tycker att språket är svårt, särskilt grammatiken, men mina barn rättar mig, säger hon.
På Scandic Helsingborg Nord var det Marie Nilsson, housekeeping manager, och Kristina Gillmert, food and beverage manager, som tog hand om praktikanterna.
– Jag tvekade inte att delta, det var en självklarhet, säger Marie Nilsson.
Men handledning tar sin tid och kan också innebära mer jobb.
– Jag tycker det har varit bra för vår personal, de har lärt sig genom att lära andra, säger Kristina Gillmert.

Tre andra lokala projekt

  • Malmö: Hotell- och restaurangtalangerna, har haft ­vuxenutbildning sedan 2010.
  • Göteborg: Hotelltalangerna, ett samarbete mellan lokala hotell, Arbetsförmedlingen och kommunen. 
  • Stockholm: På Globens restaurangskola kan svenska för invandrare kombineras med yrkes­utbildning för kök och restaurang.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här