Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”För få kvinnor i finkrogsköken”

Mansdominansen i Årets kock-tävlingen får kritik. Orsaken till snedfördelningen är att det finns för få kvinnor i köken på de riktigt fina restaurangerna, menar Årets kock-generalen Hanna Halpern.

Publicerad 10 februari 2014
”För få kvinnor i finkrogsköken”
Filip Fastén vann Årets kock 2014. Foto: Magnus Skoglöf

I fredags avgjordes tävlingen Årets kock 2014. Filip Fastén från Restaurant Frantzén i Stockholm vann. Sex män var i final. Juryn var mansdominerad. Konferenciererna var män. Tidigare vinnare som presenterades var män.
Hanna Halpern, Årets kock-general och vd för Restaurangakademien är medveten om snedfördelningen bland såväl tävlande som jury.
– Det största problemet är att det inte finns så många kvinnor i de varma köken på fine dining-restaurangerna. Vi har tillsammans med Visita gjort en uppskattning på att det bara finns omkring fem procent kvinnor där, säger Hanna Halpern.

För att få fler kvinnor bland de tävlande arbetar kockarna i Föreningen Årets kock med mentorskap.  
– Vi uppmanar massor av kvinnliga kockar att skicka in recept till uttagningen. Det behövs uppmuntran när man är i minoritet. Tjejer skickar in recept men ger oftare upp än killarna, som försöker gång på gång.
Hanna Halpern pekar på att det redan direkt efter skolorna sker en snedfördelning. De flesta kvinnorna går till offentliga sektorn, och de som går till den privata arbetar oftare i det kalla köket.
– Jag tror att det har att göra med tradition, på samma sätt som att det finns en kvinnlig dominans band sjukvårdsbiträden och sjuksköterskor. Därför är det viktigt att skolorna arbetar aktivt med frågorna. Det finns de som gör det, och där ser man skillnad, säger Hanna Halpern.

Alice Brax, tidigare kock och nu kommunikatör på LRF, har för den egna bloggen Brax on food räknat antalet kvinnor i juryn för Årets kock. I år var i snitt 11 procent av kockarna i finaljuryn kvinnor.
– Årets kock speglar hur det ser ut i branschen. Men de borde utnyttja den maktposition de har i branschen bättre. Det finns tillräckligt många skickliga kvinnor som skulle kunna tillföra kunskap.
Varför tror du att kvinnorna är färre i finkrogsköken?
– Det är en grabbig stämning i många kök. Kvinnor har heller inte så många förebilder, eftersom alla kockar som lyfts upp och äras är män. Det blir inte naturligt att gå vidare inom den delen av branschen, trots att många lärare på skolorna säger att tjejerna är skickligare.

När det gäller mansdominansen i tävlingsjuryn säger Hanna Halpern att andelen kvinnor är högre än den i branschen. Det är viktigt att det är just välrenommerade kockar som sitter där, gärna med Michelin-stjärnor, menar hon. Att öka andelen genom att ta in till exempel matskribenter anser hon vara uteslutet.
– De som tävlar ska kunna acceptera vad juryn tycker, de ska kunna se upp till dem som förebilder. Vi vill ha in fler kvinnor, och hämtar till och med kvinnliga stjärnkockar från andra länder.

En annan som kritiserar den ojämna könsfördelningen är matskribenten och sensorikexperten Lisa Förare Winbladh. Hon har startat en Facebook-grupp för att stötta kvinnliga kockar som vill tävla och göra karriär.
Sedan några år har Årets kock ett särskilt pris instiftat för att belöna mentorer som har lyft och utvecklat kvinnliga kockar.
Karin Franssons Mentorspris 2014 gick till Frida Ronge på restaurang Vrå i Göteborg.  
– Pressen och all tid som man måste lägga ner gör att kvinnor är mindre intresserade av att tävla, tror Frida Ronge.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här