Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”För få kvinnor i finkrogsköken”

Mansdominansen i Årets kock-tävlingen får kritik. Orsaken till snedfördelningen är att det finns för få kvinnor i köken på de riktigt fina restaurangerna, menar Årets kock-generalen Hanna Halpern.

Publicerad 10 februari 2014
”För få kvinnor i finkrogsköken”
Filip Fastén vann Årets kock 2014. Foto: Magnus Skoglöf

I fredags avgjordes tävlingen Årets kock 2014. Filip Fastén från Restaurant Frantzén i Stockholm vann. Sex män var i final. Juryn var mansdominerad. Konferenciererna var män. Tidigare vinnare som presenterades var män.
Hanna Halpern, Årets kock-general och vd för Restaurangakademien är medveten om snedfördelningen bland såväl tävlande som jury.
– Det största problemet är att det inte finns så många kvinnor i de varma köken på fine dining-restaurangerna. Vi har tillsammans med Visita gjort en uppskattning på att det bara finns omkring fem procent kvinnor där, säger Hanna Halpern.

För att få fler kvinnor bland de tävlande arbetar kockarna i Föreningen Årets kock med mentorskap.  
– Vi uppmanar massor av kvinnliga kockar att skicka in recept till uttagningen. Det behövs uppmuntran när man är i minoritet. Tjejer skickar in recept men ger oftare upp än killarna, som försöker gång på gång.
Hanna Halpern pekar på att det redan direkt efter skolorna sker en snedfördelning. De flesta kvinnorna går till offentliga sektorn, och de som går till den privata arbetar oftare i det kalla köket.
– Jag tror att det har att göra med tradition, på samma sätt som att det finns en kvinnlig dominans band sjukvårdsbiträden och sjuksköterskor. Därför är det viktigt att skolorna arbetar aktivt med frågorna. Det finns de som gör det, och där ser man skillnad, säger Hanna Halpern.

Alice Brax, tidigare kock och nu kommunikatör på LRF, har för den egna bloggen Brax on food räknat antalet kvinnor i juryn för Årets kock. I år var i snitt 11 procent av kockarna i finaljuryn kvinnor.
– Årets kock speglar hur det ser ut i branschen. Men de borde utnyttja den maktposition de har i branschen bättre. Det finns tillräckligt många skickliga kvinnor som skulle kunna tillföra kunskap.
Varför tror du att kvinnorna är färre i finkrogsköken?
– Det är en grabbig stämning i många kök. Kvinnor har heller inte så många förebilder, eftersom alla kockar som lyfts upp och äras är män. Det blir inte naturligt att gå vidare inom den delen av branschen, trots att många lärare på skolorna säger att tjejerna är skickligare.

När det gäller mansdominansen i tävlingsjuryn säger Hanna Halpern att andelen kvinnor är högre än den i branschen. Det är viktigt att det är just välrenommerade kockar som sitter där, gärna med Michelin-stjärnor, menar hon. Att öka andelen genom att ta in till exempel matskribenter anser hon vara uteslutet.
– De som tävlar ska kunna acceptera vad juryn tycker, de ska kunna se upp till dem som förebilder. Vi vill ha in fler kvinnor, och hämtar till och med kvinnliga stjärnkockar från andra länder.

En annan som kritiserar den ojämna könsfördelningen är matskribenten och sensorikexperten Lisa Förare Winbladh. Hon har startat en Facebook-grupp för att stötta kvinnliga kockar som vill tävla och göra karriär.
Sedan några år har Årets kock ett särskilt pris instiftat för att belöna mentorer som har lyft och utvecklat kvinnliga kockar.
Karin Franssons Mentorspris 2014 gick till Frida Ronge på restaurang Vrå i Göteborg.  
– Pressen och all tid som man måste lägga ner gör att kvinnor är mindre intresserade av att tävla, tror Frida Ronge.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här