Mansdominansen i Årets kock-tävlingen får kritik. Orsaken till snedfördelningen är att det finns för få kvinnor i köken på de riktigt fina restaurangerna, menar Årets kock-generalen Hanna Halpern.
I fredags avgjordes tävlingen Årets kock 2014. Filip Fastén från Restaurant Frantzén i Stockholm vann. Sex män var i final. Juryn var mansdominerad. Konferenciererna var män. Tidigare vinnare som presenterades var män.
Hanna Halpern, Årets kock-general och vd för Restaurangakademien är medveten om snedfördelningen bland såväl tävlande som jury.
– Det största problemet är att det inte finns så många kvinnor i de varma köken på fine dining-restaurangerna. Vi har tillsammans med Visita gjort en uppskattning på att det bara finns omkring fem procent kvinnor där, säger Hanna Halpern.
För att få fler kvinnor bland de tävlande arbetar kockarna i Föreningen Årets kock med mentorskap.
– Vi uppmanar massor av kvinnliga kockar att skicka in recept till uttagningen. Det behövs uppmuntran när man är i minoritet. Tjejer skickar in recept men ger oftare upp än killarna, som försöker gång på gång.
Hanna Halpern pekar på att det redan direkt efter skolorna sker en snedfördelning. De flesta kvinnorna går till offentliga sektorn, och de som går till den privata arbetar oftare i det kalla köket.
– Jag tror att det har att göra med tradition, på samma sätt som att det finns en kvinnlig dominans band sjukvårdsbiträden och sjuksköterskor. Därför är det viktigt att skolorna arbetar aktivt med frågorna. Det finns de som gör det, och där ser man skillnad, säger Hanna Halpern.
Alice Brax, tidigare kock och nu kommunikatör på LRF, har för den egna bloggen Brax on food räknat antalet kvinnor i juryn för Årets kock. I år var i snitt 11 procent av kockarna i finaljuryn kvinnor.
– Årets kock speglar hur det ser ut i branschen. Men de borde utnyttja den maktposition de har i branschen bättre. Det finns tillräckligt många skickliga kvinnor som skulle kunna tillföra kunskap.
Varför tror du att kvinnorna är färre i finkrogsköken?
– Det är en grabbig stämning i många kök. Kvinnor har heller inte så många förebilder, eftersom alla kockar som lyfts upp och äras är män. Det blir inte naturligt att gå vidare inom den delen av branschen, trots att många lärare på skolorna säger att tjejerna är skickligare.
När det gäller mansdominansen i tävlingsjuryn säger Hanna Halpern att andelen kvinnor är högre än den i branschen. Det är viktigt att det är just välrenommerade kockar som sitter där, gärna med Michelin-stjärnor, menar hon. Att öka andelen genom att ta in till exempel matskribenter anser hon vara uteslutet.
– De som tävlar ska kunna acceptera vad juryn tycker, de ska kunna se upp till dem som förebilder. Vi vill ha in fler kvinnor, och hämtar till och med kvinnliga stjärnkockar från andra länder.
En annan som kritiserar den ojämna könsfördelningen är matskribenten och sensorikexperten Lisa Förare Winbladh. Hon har startat en Facebook-grupp för att stötta kvinnliga kockar som vill tävla och göra karriär.
Sedan några år har Årets kock ett särskilt pris instiftat för att belöna mentorer som har lyft och utvecklat kvinnliga kockar.
Karin Franssons Mentorspris 2014 gick till Frida Ronge på restaurang Vrå i Göteborg.
– Pressen och all tid som man måste lägga ner gör att kvinnor är mindre intresserade av att tävla, tror Frida Ronge.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
