Nyheter forskning

Fler arbetare väljer bort facket

Organisationsgraden bland arbetare har sjunkit stadigt sedan 2006. Störst är minskningen i hotell- och restaurangbranschen. Om trenden inte vänder äventyras hela den svenska modellen, menar forskaren Anders Kjellberg.

Publicerad 22 maj 2019
Fler arbetare väljer bort facket
Organisationsgraden bland arbetare sjunker. I hotell- och restaurangbranschen är nu tre av tio anställda med i facket. Foto: Istockphoto
Anders Kjellberg. Foto: K-G Pressfoto

År 2006 var runt åtta av tio arbetare med i facket. Förra året var siffran knappt sex av tio. Om medlemstappet fortsätter i samma takt kommer ungefär hälften av landets arbetare att vara fackanslutna år 2023, beräknar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin senaste rapport.
– Då skulle klyftan mellan tjänstemän och arbetare öka ytterligare, säger han.

Anders Kjellberg har forskat om facklig organisationsgrad under många år. Han menar att det finns flera förklaringar till medlemstappet. Den avgjort viktigaste är den kraftigt höjda a-kasseavgiften som blev effekten av den reform som den borgerliga regeringen införde 2007. Över en natt höjdes avgiften med upp till 300 kronor i månaden, för bland annat hotell- och restauranganställda.

Hotell- och restaurangfacket tillhör också de förbund som tappat allra flest medlemmar. År 2006 hade HRF 54 500 medlemmar. År 2018 var förbundet nästan halverat. Under samma period sjönk organisationsgraden bland arbetare i branschen med 22 procentenheter, från 52 till 30 procent. Detta innebär faktiskt en ökning från 2017. Då var organisationsgraden bland hotell- och restaurangarbetare 27 procent.
– Det kan bero på att facket intensifierat rekryteringsansträngningarna, det vet vi inte, säger Anders Kjellberg.

Hans forskning visar också att många av hotell- och restaurangbranschens anställda tillhör de grupper som är svårare att rekrytera: utrikesfödda, unga och visstidsanställda.
– Det är också en genomgångsbransch vilket försvårar facklig organisering.

Fakta: Mer från rapporten

Medan organisationsgraden har sjunkit bland arbetare, har organisationsgraden bland arbetsgivare följt en annan trend. År 2000 var organisationsgraden i stort sett densamma, men år 2017 var arbetsgivarnas 19 procent högre än arbetarnas.

Hotell- och restaurangbranschen är inget undantag. År 2010 var 42 procent av småföretagen i hotell- och restaurangbranschen anslutna till en arbetsgivarorganisation. År 2015 hade andelen ökat till 50 procent.

Detta gör att andelen svenska anställda som omfattas av kollektivavtal fortsätter att vara hög. År 2017 täcktes 82 procent av alla anställda i den privata sektorn av kollektivavtal. Det är i stort sett samma som år 2007.

Källa: ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”. Anders Kjellberg och Arena Idé.

Även tjänstemannafacken har tappat medlemmar, men inte alls i samma skala. Förra året var 72 procent av tjänstemännen med i facket, att jämföra med 77 procent år 2006. En förklaring är inkomstförsäkringarna, säger Anders Kjellberg.
– Eftersom taket i a-kassan inte höjs blir det allt viktigare för fler grupper. Det kan vara något att fundera på även för Hotell- och restaurangfacket.

För det är viktigt att vända trenden, menar han. Låg organisationsgrad skapar tysta och rädda anställda som inte vågar ställa krav och till sist äventyras hela den svenska modellen.
– Än så länge är det ingen större fara för den svenska modellen, men fackförbunden måste reagera. Om facken inte ser upp kan det gå illa, säger Anders Kjellberg.

Statistiken kommer från rapporten ”Den svenska modellen i fara?” av Anders Kjellberg och Arena Idé.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här