Nyheter forskning

Fler arbetare väljer bort facket

Organisationsgraden bland arbetare har sjunkit stadigt sedan 2006. Störst är minskningen i hotell- och restaurangbranschen. Om trenden inte vänder äventyras hela den svenska modellen, menar forskaren Anders Kjellberg.

Publicerad 22 maj 2019
Fler arbetare väljer bort facket
Organisationsgraden bland arbetare sjunker. I hotell- och restaurangbranschen är nu tre av tio anställda med i facket. Foto: Istockphoto
Anders Kjellberg. Foto: K-G Pressfoto

År 2006 var runt åtta av tio arbetare med i facket. Förra året var siffran knappt sex av tio. Om medlemstappet fortsätter i samma takt kommer ungefär hälften av landets arbetare att vara fackanslutna år 2023, beräknar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin senaste rapport.
– Då skulle klyftan mellan tjänstemän och arbetare öka ytterligare, säger han.

Anders Kjellberg har forskat om facklig organisationsgrad under många år. Han menar att det finns flera förklaringar till medlemstappet. Den avgjort viktigaste är den kraftigt höjda a-kasseavgiften som blev effekten av den reform som den borgerliga regeringen införde 2007. Över en natt höjdes avgiften med upp till 300 kronor i månaden, för bland annat hotell- och restauranganställda.

Hotell- och restaurangfacket tillhör också de förbund som tappat allra flest medlemmar. År 2006 hade HRF 54 500 medlemmar. År 2018 var förbundet nästan halverat. Under samma period sjönk organisationsgraden bland arbetare i branschen med 22 procentenheter, från 52 till 30 procent. Detta innebär faktiskt en ökning från 2017. Då var organisationsgraden bland hotell- och restaurangarbetare 27 procent.
– Det kan bero på att facket intensifierat rekryteringsansträngningarna, det vet vi inte, säger Anders Kjellberg.

Hans forskning visar också att många av hotell- och restaurangbranschens anställda tillhör de grupper som är svårare att rekrytera: utrikesfödda, unga och visstidsanställda.
– Det är också en genomgångsbransch vilket försvårar facklig organisering.

Fakta: Mer från rapporten

Medan organisationsgraden har sjunkit bland arbetare, har organisationsgraden bland arbetsgivare följt en annan trend. År 2000 var organisationsgraden i stort sett densamma, men år 2017 var arbetsgivarnas 19 procent högre än arbetarnas.

Hotell- och restaurangbranschen är inget undantag. År 2010 var 42 procent av småföretagen i hotell- och restaurangbranschen anslutna till en arbetsgivarorganisation. År 2015 hade andelen ökat till 50 procent.

Detta gör att andelen svenska anställda som omfattas av kollektivavtal fortsätter att vara hög. År 2017 täcktes 82 procent av alla anställda i den privata sektorn av kollektivavtal. Det är i stort sett samma som år 2007.

Källa: ”Den svenska modellen i fara? Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad”. Anders Kjellberg och Arena Idé.

Även tjänstemannafacken har tappat medlemmar, men inte alls i samma skala. Förra året var 72 procent av tjänstemännen med i facket, att jämföra med 77 procent år 2006. En förklaring är inkomstförsäkringarna, säger Anders Kjellberg.
– Eftersom taket i a-kassan inte höjs blir det allt viktigare för fler grupper. Det kan vara något att fundera på även för Hotell- och restaurangfacket.

För det är viktigt att vända trenden, menar han. Låg organisationsgrad skapar tysta och rädda anställda som inte vågar ställa krav och till sist äventyras hela den svenska modellen.
– Än så länge är det ingen större fara för den svenska modellen, men fackförbunden måste reagera. Om facken inte ser upp kan det gå illa, säger Anders Kjellberg.

Statistiken kommer från rapporten ”Den svenska modellen i fara?” av Anders Kjellberg och Arena Idé.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 7 juli 2020
Sommartempo på Hotellrevyn
Foto: Istockphoto
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 68 artiklar

Alla artiklar i temat (65 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här